FFC:s sakkunnigläkare berättar vad en högklassig företagshälsovård består av – Också arbetsgivaren tjänar på att erbjuda mer än den lagstadgade miniminivån
För att företagshälsovården ska vara högklassig räcker det inte att den uppfyller de lagstadgade minimikraven. En viktig roll har också sjukvård, åldersbaserade hälsoundersökningar och möjlighet till psykologtjänster, konstaterar fackcentralen FFC:s sakkunnigläkare Riitta Työläjärvi.
En fråga som har väckt diskussion i samband med social- och hälsovårdsreformen är om företagshälsovården har hamnat för långt från sin ursprungliga uppgift när den också erbjuder sjukvård. Företagshälsovårdens huvudsakliga uppgift är nämligen stödja arbetsförmågan och förbättra arbetsförhållandena.
FFC:s sakkunnigläkare Riitta Työläjärvi anser ändå att en omfattande företagshälsovård har en given plats i det finländska hälsovårdssystemet. Hon påpekar att det ofta är svårt att dra en exakt gräns mellan sjukvård och tjänster som förebygger problem och upprätthåller arbetsförmågan.
– Ofta vidtar man förebyggande åtgärder och stöder arbetsförmågan också som en del av sjukvården.
Utgående från sin egen erfarenhet konstaterar hon att det faktiskt kan vara effektivare att stödja arbetsförmågan som en del av sjukvården, än att enbart ägna sig åt förebyggande arbete.
– Det är betydligt mer sannolikt att du följer företagsfysioterapeutens råd om en ergonomisk arbetsställning och pausgymnastik, om du får råden när du har ont i ryggen.
FFC publicerade nyligen en guide om företagshälsovården för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige (på finska). På svenska finns sammandraget Företagshälsovården i ett nötskal och arbetarskyddsfullmäktiges uppgifter.
I den här artikeln berättar Työläjärvi vad en högklassig företagshälsovård består av.
Företagspsykologen har en viktig roll
Lagen slår fast att arbetsgivaren ska erbjuda alla anställda förebyggande företagshälsovård och företagshälsovård som upprätthåller arbetsförmågan. Det är frivilligt att erbjuda sjukvårdstjänster, men enligt Riitta Työläjärvi gör 80–90 procent av arbetsgivarna det.
För att personalen ska kunna få företagshälsovårdstjänster enligt sina behov måste man utarbeta en arbetsplatsutredning på arbetsplatsen. I praktiken handlar det om att bedöma hur hälsosamma och säkra arbetsförhållandena är.
Työläjärvi är en förespråkare av multidisciplinär företagshälsovård, vilket betyder att företagshälsovården sköts av ett team som består av experter inom olika områden.
Hon rekommenderar att också en företagspsykolog deltar i arbetet med att göra arbetsplatsutredningen. Psykologen kan hjälpa till att bedöma hur den sociala biten fungerar på arbetsplatsen.
Ett annat kännetecken på företagshälsovård av hög kvalitet är enligt Työläjärvi omfattande hälsoundersökningar. Utöver de lagstadgade hälsoundersökningarna kan arbetsgivaren ordna frivilliga undersökningar, till exempel för arbetstagare i en viss ålder.
Työläjärvi önskar att tyngdpunkten också vid de här hälsoundersökningarna ska ligga på att säkerställa att arbetet inte skadar hälsan.
– När jobbet är lämpligt för arbetstagaren och när arbetstagaren inte har för mycket jobb, då gynnar det ju hälsan och välbefinnandet.
Lönsamt att erbjuda tidigt stöd
Som en tredje sak som kännetecknar en god företagshälsovård nämner Riitta Työläjärvi frivilliga sjukvårdstjänster.
Enligt FFC:s sakkunnigläkare är det ett stort problem att köerna till den offentliga hälsovården är så långa. Om arbetstagaren inte snabbt får snabb vård kan problemen förvärras och sjukfrånvaron blir långvarig.
Det har gjorts beräkningar som visar att en sjukfrånvarodag i genomsnitt kostar arbetsgivaren 370 euro. Prislappen för en hel veckas frånvaro är alltså nästan 2 000 euro.
I dag beror arbetsoförmåga allt oftare på den psykosocial belastningen eller psykisk ohälsa. FFC anser att personalen också ska ha tillgång till tjänster för tidigt stöd, till exempel möjlighet att chatta med en psykolog.
För närvarande får arbetsgivaren inte FPA-ersättning för chattjänster. Ändå har en del företag valt art erbjuda sådana tjänster och enligt Työläjärvi är erfarenheterna goda.
Työläjärvi resonerar så här: om man lyckas förkorta sjukfrånvaron ens med några dagar med hjälp av tjänster som FPA inte betalar ersättning för, så blir det ändå lönsamt för arbetsgivaren att erbjuda tjänsterna.
Samma tjänster också för dem som jobbar deltid och visstid
För det fjärde vill FFC:s sakkunnigläkare fästa särskild uppmärksamhet vid att stödja arbetsförmågan och återgången till arbetet.
Om frånvaron riskerar att bli långvarig är det viktigt att ordna ett samråd om arbetshälsan i ett tidigt skede. Då kan arbetsgivaren, arbetstagaren och företagshälsovården tillsammans fundera på om det är möjligt för arbetstagaren att snabbare återgå till arbetet om man till exempel effektiverar vården, gör arbetet lättare eller förkortar arbetstiden.
Det femte kriteriet för en företagshälsovård av hög kvalitet är enligt Riitta Työläjärvi likabehandling av arbetstagarna.
Enligt lagen ska de som arbetar i atypiska anställningsförhållanden, alltså till exempel deltidsanställda och visstidsanställda, erbjudas samma tjänster som den ordinarie personalen. Työläjärvi vet att det inte alltid är så här. Ibland kan det handla om ren okunnighet.
– Det är såklart alltid arbetsgivaren som bär ansvaret, men en kunnig arbetarskyddsfullmäktig kan vara till stor hjälp när han eller hon kan påminna arbetsgivaren om saken.
Arbetarskyddsfullmäktige förmedlar information
Riitta Työläjärvi påpekar att arbetarskyddsfullmäktige har en viktig roll i frågor som gäller företagshälsovården. Lagen slår nämligen fast att arbetsgivaren ska ordna företagshälsovården i samarbete med personalens företrädare.
Ett minimikrav kan anses vara att arbetarskyddsfullmäktige deltar när man gör upp arbetsplatsutredningen och när företagshälsovården gör andra besök på arbetsplatsen. Dessutom ska arbetarskyddsfullmäktige vara med när man ser över avtalet om företagshälsovård och utarbetar verksamhetsplanen för företagshälsovård samt går igenom statistiken över hur tjänsterna har använts.
– I bästa fall fungerar arbetarskyddsfullmäktige som mellanhand mellan personalen och företagshälsovården, sammanfattar Työläjärvi.
För att det ska lyckas måste arbetarskyddsfullmäktige regelbundet få utbildning.
– Utan kunskap kan man inte kräva de rätta sakerna, konstaterar FFC:s sakkunnigläkare.
Minna Hotokka
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)
Läs mer: Företagshälsovården i ett nötskal och arbetarskyddsfullmäktiges uppgifter