FFC om regeringssonderarens frågor: Lokala avtal skapar inte fler jobb
I de frågor som Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo ställer som en del av regeringssonderingen vill han veta vad partierna anser i olika arbetslivsfrågor. FFC:s ordförande Jarkko Eloranta ser stora hot i Orpos frågeställning.
– När man läser frågorna till de andra partierna får man intrycket av att vanliga löntagare troligen kommer att få det tufft, säger Jarkko Eloranta.
Petteri Orpo frågar bland annat vilka metoder partierna är beredda att vidta för att reformera arbetsmarknaden och främja avtalsfriheten. I praktiken frågar Orpo om partierna är beredda att göra det möjligt för företag som inte hör till arbetsgivarförbunden att avtala om anställningsvillkor som avviker från kollektivavtalen.
FFC varnar för att minimivillkoren i kollektivavtalen och hela det finländska avtalssystemets omfattning och legitimitet kan urholkas, om de icke-organiserade företagen får fler möjligheter att avtala om villkor som avviker från kollektivavtalen, utan att de samtidigt omfattas av de metoder för att främja ett jämlikt avtalande som ingår i kollektivavtalen. Sådana metoder är tryggandet av förtroendemännens ställning och rättigheter, skyldigheten att förhandla om arbetstvister och tvistlösning vid arbetsdomstolen.
– Det uppstår inga nya jobb bara för att man utvidgar möjligheten att ingå avtal på arbetsplatserna. Finansministeriet har till exempel inte kunnat konstatera några som helst sysselsättningseffekter av de lokala avtalen. Ändå har Samlingspartiet uppgett att man uttryckligen söker sysselsättningsåtgärder som stärker de offentliga finanserna. Partiet verkar alltså ha andra motiv än ekonomiska för att försvaga avtalssystemet i arbetslivet, påpekar Eloranta.
Om de lokala avtalen utvidgas och liberaliseras leder det till att nivån på anställningsvillkoren för utländsk arbetskraft inte längre kan upprätthållas, utan att arbetsgivarna får en möjlighet att dumpa löner och anställningsvillkor.
– Redan nu är situationen alarmerande i många FFC-branscher och arbetstagare från utlandet luras genom att man gör dem till egenanställda. Samlingspartiets förslag skulle innebära att arbetsgivarna i fortsättningen helt utan begränsningar kan avtala om undermåliga anställningsvillkor med dem.
Eloranta betonar att FFC inte motsätter sig lokala avtal, förutsatt att ingås på ett genuint om jämlikt sätt. Det bästa sättet att utveckla det lokala avtalandet är genom kollektivavtalen, på ett sätt som stärker förhandlingskulturen mellan arbetstagare och arbetsgivare.
– För att man överhuvudtaget ska kunna utveckla arbetsmarknaden på ett hållbart och effektivt sätt måste reformerna genomföras i samarbete med löntagar- och arbetsgivarorganisationerna, betonar Jarkko Eloranta.
Rätten att vidta stridsåtgärder måste tryggas
Samlingspartiet har meddelat att partiet vill ”reformera” arbetsmarknaden också genom att ingripa i lagstiftningen om arbetsfred. Partiet har bland talat om att begränsa sympatistrejker och politiska strejker.
– Strejkrätten är ett sätt för arbetstagarna att påverka och den skyddas av internationella avtal. Genom strejkrätten kan arbetstagarna skydda sig mot att arbetsgivarna ensidigt dikterar villkoren. Om man inskränker strejkrätten försvagas arbetstagarnas ställning avsevärt, konstaterar Eloranta.
Snabb och hård anpassning skulle drabba de mest utsatta
Även om Samlingspartiet efter riksdagsvalet redan har hunnit dra tillbaka en del av sina vallöften, så strävar partiet fortfarande efter att anpassa ekonomin med sex miljarder euro under den valperiod som nu har inletts.
– Vid riksmötets öppnande försäkrade Orpo att finländarna alltid kan lita på att beslutsfattarna står på deras sida. Den anpassningstakt som Samlingspartiet föreslår sänder ändå ut motsatt budskap – den är speciellt grym mot de mest utsatta. Levnadskostnadskrisen är verklig och många som jobbar kämpar redan nu på gränsen till om de kan försörja sig – för att inte tala om de arbetslösa. Därför skulle snabba och kraftiga nedskärningar vara speciellt skadliga, konstaterar Eloranta.
Som en anpassningsåtgärd har Samlingspartiet föreslagit enorma nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa bland annat genom att förkorta längden på arbetslöshetsdagpenningen och genom att göra så att dagpenningen minskar efter hand.
– Nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa skulle drabba speciellt långtidsarbetslösa och svårsysselsatta. I stället för skära ner utkomsten för de arbetslösa borde man stötta dem i jobbsökningen. När arbetslöshet hotar att bli långvarig måste man kartlägga arbets- och funktionsförmågan och vidta åtgärder för att främja dem, säger Eloranta.
FFC har föreslagit att man i stället för att göra nedskärningar i den sociala tryggheten ska vidta åtgärder som stärker sysselsättningen och ekonomin. FFC har presenterat flera sådana åtgärder i sina mål för den nya valperioden.
Till exempel kan man förbättra de vuxnas kunnande och möjligheter till sysselsättning genom att utveckla tjänster med låg tröskel. Det går att främja arbetets attraktionskraft och produktivitet genom att förbättra funktioner i vardagen på arbetsplatserna på ett hållbart sätt, såsom genom att förlänga programmet Arbete 2030 som har kommit i gång bra. Hållbarhetsunderskottet kan lappas genom ett tätare skatteunderlag. Det går att främja den gröna omställningen, som ger företagen stora möjligheter till tillväxt, genom att involvera arbetstagarna i förberedelserna för omställningen och genom att stödja deras kompetens.
Läs mer om FFC:s mål för valperioden 2023–2027