FFC föreslår ett stöd för kontinuerligt lärande som skulle beviljas för studier vid sidan av arbetet

FFC föreslår att ett stöd för kontinuerligt lärande införs i stället för vuxenutbildningsstödet, som regeringen har avskaffat. Stödet skulle speciellt riktas till lågutbildade och det skulle stödja arbetstagare som förnyar sitt kunnande med tanke på de behov som till exempel den gröna omställningen och digitaliseringen ställer.

Regeringens beslut att avskaffa vuxenutbildningsstödet utan att ersätta det med en ny stödmodell är kortsiktigt.

– Kompetenskraven i arbetslivet förändras i allt snabbare takt och därför är det viktigt att upprätthålla och utveckla arbetstagarnas kunnande, säger Saana Siekkinen som är direktör på FFC.

Hon påpekar att arbetstagare med ett uppdaterat kunnande klarar sig bättre i sitt arbete och är mer beredda att fortsätta i arbetslivet.

FFC:s stödmodell utgår från studier på deltid vid sidan av arbetet. Modellen skulle leda till minskad långvarig frånvaro från arbetslivet och därmed skulle också kostnaderna för stödet minska.

Det stöd för kontinuerligt lärande som FFC föreslår skulle inte bara utveckla kunnandet hos den vuxna befolkningen, utan skulle också bidra till att avhjälpa bristen på arbetskraft. En kompetent och tillräcklig arbetskraft är av avgörande betydelse när man strävar efter att åstadkomma innovationer, förbättra arbetsproduktiviteten och uppnå tillväxt.

Stödet för kontinuerligt lärande skulle finansieras på samma sätt som det avskaffade vuxenutbildningsstödet, alltså genom arbetslöshetsförsäkringspremierna som finansieras av arbetsgivarna och arbetstagarna. Stödet skulle vara inkomstrelaterat.

– Vi anser att det är viktigt att arbetsgivarna också i fortsättningen deltar i finansieringen av studier under tiden i arbetslivet och stöttar arbetstagarnas kunnande bland annat genom att erbjuda tillräckligt flexibla arbetstider. Också arbetsgivarna drar nytta av att arbetstagarna utbildar sig på eget initiativ, påpekar Saana Siekkinen.

Jämfört med det avskaffade vuxenutbildningsstödet skulle stödet i FFC:s modell riktas kraftigare till dem som har fått mindre utbildning och betoningen skulle ligga på studier vid sidan av arbetet. I modellen beaktas speciellt utbildning inom branscher som lider av brist på arbetskraft, behoven inom den gröna omställningen, personer med inlärningssvårigheter och äldre arbetstagare.

Att tyngdpunkten för stödet skulle flyttas till studier vid sidan av arbetet medför enligt preliminära beräkningar en inbesparing på ungefär 50 miljoner euro jämfört med vuxenutbildningsstödet.

FFC föreslår dessutom att det avskaffade yrkesexamensstipendiet ska återinföras med den begränsningen att det ska beviljas personer som endast har gått utbildning på grundstadiet. Yrkesexamensstipendiet skulle sporra i synnerhet lågutbildade att höja sin kompetensnivå och slutföra ofullbordade studier.

Huvuddragen i FFC:s förslag till stöd för kontinuerligt lärande

• Stödet ska huvudsakligen riktas till studier som sker vid sidan av arbetet. Det ska vara möjligt att få stöd för studier på heltid om det finns en grundad anledning, till exempel då man gör praktik som ingår i studierna.
• 20 stödmånader till förfogande under tiden i arbetslivet. Personer över 55 år ska få ytterligare 2 månader.
  Man ska kunna få stödet för en andra högskoleexamen på samma nivå endast om utbildningen riktar sig till en bransch där det enligt arbetskraftsmyndigheten råder brist på arbetskraft.
• Man ska kunna få stödet efter 5 års arbete (om man har en examen på andra stadiet eller lägre) eller efter 8 års arbete (om man har en högskoleexamen).
• Yrkesexamensstipendiet ska återinföras med den begränsningen att det beviljas personer som endast har gått utbildning på grundstadiet.
• Man ska fortsätta utveckla och inleda försök med en kontribution till arbetsgemenskaper, i synnerhet i anslutning till den gröna omställningen och digitaliseringen. Kontributionen till arbetsgemenskaper är en förmån som är avsedd för lärande och utveckling som sker gemensamt i arbetsgemenskapen.