Det finns redan nästan 140 000 långtidsarbetslösa – FFC kräver snabba åtgärder av regeringen

FFC kräver effektiva och snabba åtgärder av regeringen för att arbetslösa ska få tillgång till de tjänster de behöver för att kunna få jobb. I synnerhet måste man se till att antalet långtidsarbetslösa slutar öka.

Enligt de färskaste uppgifterna från UF-centrets sysselsättningsöversikt fanns det i januari 139 600 långtidsarbetslösa i Finland. Långtidsarbetslösheten har under regeringen Orpo-Purra stigit till den högsta nivån under 2000-talet. Över hälften av de långtidsarbetslösa har högst avlagt examen på andra stadiet, vilket innebär att de i större utsträckning än andra skulle sysselsättas inom FFC:s branscher, såsom servicesektorn eller industrin.

– Regeringen måste senast nu vidta snabba och effektiva åtgärder för att stoppa ökningen av antalet långtidsarbetslösa, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.

Som metoder föreslår FFC bland annat att användningen av lönesubvention ska utökas, så att det ska vara möjligt att få jobb också när efterfrågan på arbetskraft är svag, samt kraftiga satsningar på arbetskraftsutbildning, så att företagen ska ha tillgång till kompetent arbetskraft vid rätt tillfälle när ekonomin börjar stärkas.

– Tjänsterna är av betydelse för människornas arbetsförmåga och välbefinnande. I synnerhet långtidsarbetslösa behöver i stor utsträckning också andra tjänster än bara sysselsättningstjänster för att de ska kunna få jobb.

Eloranta påpekar att FFC:s förslag också är till nytta för arbetsgivarna. Lönesubventionen sänker rekryteringströskeln när konjunkturen är svag, och genom att utveckla kompetensen med arbetskraftsutbildning vid rätt tillfälle förebygger man brist på kompetent arbetskraft när ekonomin börjar återhämta sig.

– Regeringen måste nu agera snabbt. Utan tilläggssatsningar på lönesubvention och olika utbildningsvägar kommer den ihållande långtidsarbetslösheten att fortsätta öka och försvaga tillväxts- och sysselsättningsutsikterna i Finland också i framtiden.

Ansvaret för att ordna sysselsättningstjänsterna överfördes till kommunerna samtidigt som arbetslösheten började öka. Tillgången till tjänster för arbetslösa, såsom lönesubvention och utbildning, har försämrats jämfört med tidigare. Enligt Eloranta är regeringens sysselsättningsåtgärder helt otillräckliga i förhållande till det ökade behovet.

– Regeringen har egentligen inte gjort någonting för att förbättra till situationen. Sysselsättningssedeln för unga behövs, men i den här situationen behövs lönesubvention också för andra än unga. Att öppna möjligheten till högskolestudier för arbetslösa bedöms öka antalet som studerar med 500 personer. Det är att pyssla med småsaker när arbetslösheten är jättestor.

FFC:s punktåtgärder för att förbättra situationen

1. Alla arbetssökande som endast har gått grundläggande utbildning ska hänvisas till arbetskraftsutbildning
Sysselsättningsområdena ska hänvisa alla arbetslösa som endast har gått grundläggande utbildning till arbetskraftsutbildning, där målet är examen på andra stadiet i en bransch där de arbetslösa kan få jobb. Bristen på kompetens är ett av de största hindren för sysselsättning, och att stärka utbildningsvägarna skulle vara en effektiv och långsiktig sysselsättningsåtgärd.

2. Användningen av lönesubvention ska utvidgas
Regeringen ska anvisa separat tilläggsfinansiering för lönesubvention. Lönesubvention är ett av de mest effektiva sätten att sysselsätta långtidsarbetslösa och äldre arbetssökande när den ekonomiska situationen inte i övrigt stöder rekryteringar.

3. Kommunernas straffavgifter ska pausas för den tid de arbetslösa deltar i arbetskraftsutbildning och lönesubventionerat arbete
I den nuvarande finansieringsmodellen för sysselsättningstjänsterna betalar de arbetslösas hemkommun en del av kostnaderna för utkomstskyddet för arbetslösa i form av så kallade straffavgifter. Straffavgifterna ska betalas också under den tid de arbetslösa deltar i tjänster. Avgifterna borde pausas under den tid de arbetslösa deltar i lönesubventionerat arbete och arbetskraftsutbildning, så att kommunerna och sysselsättningsområdena ska ha tillräckliga incitament att genomföra åtgärderna. På det här sättet kan sysselsättningsområdena sporras att hänvisa också sådana arbetslösa som redan har examen, men som behöver uppdatera eller utveckla sin kompetens, till arbetskraftsutbildning. I sådana situationer kan det räcka med en kortare utbildning och att man till exempel avlägger en examensdel.