Bekämpning av arbetsrelaterat utnyttjande
Arbetsrelaterat utnyttjande och grå ekonomi är allvarliga samhällsproblem. Företeelserna förvärras av att risken att åka fast är obefintlig och straffen är för lindriga.

Konkurrensförhållandena mellan företagen snedvrids när hederliga företag inte klarar sig i konkurrensen med kriminella aktörer. Det är inte bara hederliga företagare som blir lidande av den olagliga verksamheten, utan också de arbetstagare som utsätts för utnyttjandet samt hela den finländska samhällsekonomi. Fackcentralen FFC och dess medlemsförbund föreslår kraftfulla åtgärder för att bekämpa företeelsen.
FFC:s och medlemsförbundens åtgärdsförslag för att bekämpa arbetsrelaterat utnyttjande
1. Lönedumpning måste kriminaliseras
Finland måste lagstifta om att specifikt kriminalisera lönedumpning, på samma sätt som Norge, vilket skulle innebära att det är ett brott att låta bli att betala lön eller en del av lönen. Det skulle sänka tröskeln för att ingripa i lönedumpning, skapa tydligare förutsättningar för straffbarhet och stärka arbetstagarnas rättigheter. Förslagen om att kriminalisera ocker och grovt ocker i arbetslivet, som ingår i Petteri Orpos regeringsprogram och som baserar sig på ett betänkande av tjänstemän vid Justitieministeriet, är ett steg i rätt riktning. De här förslagen ersätter dock inte behovet av att kriminalisera lönedumpning.
2. Myndigheterna måste få tillräckliga resurser och befogenheter att bekämpa arbetsrelaterat utnyttjande och grå ekonomi
För att bekämpa arbetsrelaterat utnyttjande och grå ekonomi i samband med det, samt säkerställa en rättvis konkurrens, bör Skatteförvaltningens, arbetarskyddsmyndighetens och polisens resurser utökas med flera tiotals miljoner euro. Samtidigt utökar det här också statens intäkter och stärker finansieringsunderlaget för det finländska systemet för social trygghet. Arbetarskyddsmyndighetens rätt att få tillräckliga utredningar bör utökas och effektiviteten i tillsynen bör stärkas genom tillräckliga administrativa sanktioner. Samarbetet mellan myndigheterna och förutsättningarna för informationsutbyte måste förbättras. De straffrättsliga påföljderna för företag som gör sig skyldiga till brott, såsom näringsförbud och samfundsböter, bör skärpas.
3. Beställaransvaret måste utvidgas
Längden på underleverantörskedjorna måste begränsas och beställarens ansvar måste utvidgas till att omfatta hela kedjan, inklusive ansvar för lönebetalningen och anställningsvillkoren. Beställaransvarslagen måste slå fast att beställaren ansvarar för att utreda om arbetstillstånden för utländska arbetstagare som arbetar för dess avtalsparter är i skick.
4. Upphandlingslagen måste preciseras
Av alla upphandlande enheter bör förutsätts ett särskilt villkor i upphandlingsavtalen om att kollektivavtalen måste följas och att det finns tillräckliga sanktioner för dem som bryter mot det här villkoret. I upphandlingsavtalen ska det därtill ingå ett villkor om att anbudsgivaren är ansvarig för den skada som orsakas personalen, om en underleverantör som anbudsgivaren anlitar bryter mot den finländska arbetslagstiftningen eller kollektivavtalen. Att en anbudsgivare gör sig skyldig till allvarlig lönedumpning ska betraktas som en obligatorisk grund för att utesluta anbudsgivaren. Vid upphandling av tjänster ska alltid det anbud som har det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet väljas, och den upphandlande myndigheten ska kräva att tjänsteleverantörerna lämnar uppgifter om sina underleverantörer och anlitandet av inhyrd arbetskraft.
5. Rätten att arbeta måste kunna säkerställas inom byggbranschen
Huvudentreprenörer och byggherrar bör åläggas en skyldighet att försäkra sig om att alla utlänningar som arbetar på byggarbetsplatsen, också de som arbetar för underleverantörer, har rätt att arbeta i Finland. I dag kan arbetstagare med utländsk bakgrund hänvisas till att bli företagare utan att de ger sitt samtycke till det eller förstår vad det innebär. Uppdragsgivaren ska i fortsättningen försäkra sig om att företagare som är medborgare i länder utanför EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har ett uppehållstillstånd som ger dem rätt att idka företagsverksamhet på heltid. Det måste finnas sanktioner för dem som bryter mot den här bestämmelsen.
6. Systemet med skattenummer måste utvidgas
Systemet med skattenummer, som har fungerat väl inom byggbranschen, måste utvidgas till så kallade riskbranscher, såsom lokaltjänster, restaurangbranschen, taxibranschen, städ- och underhållsbranschen samt matbudsverksamhet. I dessa branscher är det vanligt att arbetstagare utnyttjas, att arbetsgivare försummar sina skyldigheter och att de kringgår skatt.
7. Såväl fackförbundens rätt att väcka talan som rätten att väcka grupptalan måste utvidgas till att gälla mål inom arbetsrätten
Arbetstagarna befinner sig ofta i en utsatt situation, vilket innebär att de inte har möjlighet att försvara sina rättigheter. Därför bör fackförbunden få rätt att väcka talan för arbetstagarnas räkning. Samtidigt måste rätten att väcka grupptalan utvidgas till att gälla mål som rör arbetslagstiftningen, så att fackförbunden vid behov kan driva flera arbetstagares sak genom samma talan.
8. Arbetstagarsidan måste få tolkningsföreträde i tvister om hur kollektivavtalet ska tolkas
På samma sätt som i Sverige bör det vara arbetstagarsidans ståndpunkt som ska följas i en tvist tills ärendet har avgjorts slutligt. Det här skulle stärka arbetstagarnas intressebevakning och förebygga onödiga tvister.
9. Lagstiftningen måste sätta gränser för möjligheten att trixa med anställningsformen, så att man bättre kan förebygga arbetsrelaterat utnyttjande
Lagstiftningen borde skärpas för att begränsa möjligheterna att stapla flera visstidsanställningar på varandra, och man borde förhindra tvångsföretagande inom till exempel plattformsekonomin genom att skärpa tolkningen av vad som är arbetstagarställning. Avtal med varierande arbetstid (s.k. nolltimmarsavtal), som är ofrivilliga för arbetstagarna, borde helt förbjudas utan särskild grund. På det här sättet kunde man ingripa i den företeelse som nämnts tidigare, där arbetstagare med utländsk bakgrund och unga arbetstagare hänvisas till att bli företagare utan att de har gett sitt samtycke eller förstått vad det innebär.
10. Möjligheterna att utvidga systemet med omvänd momsskyldighet måste utredas
Man bör utreda hur omvänd momsskyldighet, som har tillämpats inom byggbranschen med goda resultat, kan införas inom andra branscher där det är möjligt.
11. Bestämmelserna om företagsansvar måste stärkas
Företagens ansvar för arbetstagarnas rättigheter i deras värdekedjor måste skärpas genom lagstiftning om företagsansvar. Det ska man i första hand göra genom att på ett ambitiöst sätt genomföra det redan gällande direktivet om företagsansvar. Finland måste förhindra att direktivet urvattnas i den pågående behandlingen av Omnibus I-förslaget, för att direktivet effektivt ska förbättra rättsskyddet för dem som har drabbats av kränkningar av arbetstagarnas rättigheter. Regleringen bör följa OECD:s och FN:s riktlinjer samt standarderna för företagsansvar.
12. För att åtgärderna ska vara effektiva måste offren garanteras faktisk tillgång till rättvisa
Det är problematiskt att rättegångskostnaderna ökar och procesströskeln stiger, om det inte finns fungerande processer för sanktioner och rättsskydd. Offren måste garanteras offentlig rättshjälp och de offer som har bristfälliga kunskaper i finska eller svenska måste garanteras tolkhjälp. Att utvidga fackförbundens rätt att väcka talan och utvidga rätten att väcka grupptalan i mål som rör arbetslagstiftningen samt att stärka myndigheternas befogenheter skulle vara ytterst viktiga steg i rätt riktning.

