Skattebesluten visar att regeringens oro över statsskulden har varit en lögn

Regeringen fattade vid sin halvtidsöversyn beslut om skattesänkningar i miljardklass som speciellt gynnar företag och höginkomsttagare. Skattesänkningarna ökar statens skuldsättning och leder till ytterligare nedskärningar.

Regeringen beslutade att sänka samfundsskatten för företag med nästan en miljard euro och lindra beskattningen för i synnerhet dem som har de högsta inkomsterna. Skattesänkningarna leder till minskade skatteintäkter, vilket innebär att statens skuldsättning fortsätter trots att regeringen planerar nya nedskärningar.

– Bakom skattebesluten ligger kraven från näringslivets intresseorganisationer och ett önsketänkande där man ignorerar forskningsdata. Finansministeriets kanslichef varnade tidigare för att de skattelättnader som företagens lobbyister driver kan få allvarliga konsekvenser för Finland. Regeringen valde att ignorera de här varningarna och förverkliga företagens önskelista, säger fackcentralen FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.

Sina tidigare nedskärningar och skattehöjningar, som har drabbat vanliga människor, har regeringen motiverat med oron över statens skuldsättning. De skattesänkningar som regeringen nu har beslutat om visar ändå att oron över statsskulden inte är den verkliga ledstjärnan för regeringens ekonomiska politik.

– Besluten innebär en fortsättning på regeringens hårda linje inom den ekonomiska politiken. Beskattningen av dem som redan är förmögna lindras samtidigt som nedskärningarna riktas mot de offentliga tjänsterna och dem som har låga inkomster. Regeringens politik handlar inte om att få statsskulden att minska, utan om att bryta ner den nordiska välfärdsstaten, analyserar Kaukoranta.

Regeringen motiverar sina åtgärder med att den vill stödja den ekonomiska tillväxten, men motiveringen tål inte en kritisk granskning. Ekonomerna är nästan eniga om att skattesänkningarnas positiva effekter på tillväxten är så små att skattesänkningarna inte finansierar sig själva. Regeringen är inte heller konsekvent, eftersom den själv har försvagat den ekonomiska tillväxten genom att skära ner i utbildningen och försvaga köpkraften för låginkomsttagare.

Den lucka som skattesänkningarna orsakar i statsfinanserna täpper regeringen till genom flera skattehöjningar och nya nedskärningar. Regeringen lappar också underskottet genom att öka överföringen av pengar från Statens pensionsfond till statsbudgeten.

– Att äta av pensionsfonderna är ett sätt för regeringen att dölja vilken inverkan dess skattebeslut har på statsfinanserna. Det är inte en hållbar ekonomisk politik att kompensera bestående underskott med kapitalinkomster, påpekar Kaukoranta.

Regeringen fortsätter att undergräva den nordiska arbetsmarknadsmodellen

För att finansiera skattesänkningarna för företagen och höginkomsttagarna planerar regeringen också att avskaffa rätten att dra av arbetsmarknadsorganisationernas medlemsavgifter i beskattningen. Ändringen skulle medföra en skattehöjning för över en miljon fackligt organiserade arbetstagare. Om skatteavdraget avskaffas försvagas de ekonomiska incitamenten att gå med i ett fackförbund eller en arbetsgivarorganisation. På längre sikt kan det här leda till att organisationsgraden på arbetsmarknaden sjunker och därmed att det kollektiva avtalandet urholkas.

– Vid sidan av välfärdsstatens tjänster och förmåner är ett kollektivt avtalande en av hörnstenarna i den nordiska modellen. Regeringens nya beslut utgör en fortsättning på de tidigare försämringarna på arbetsmarknaden. Det framstår som klart att regeringen har som mål att rasera den nordiska arbetsmarknadsmodellen i Finland, påpekar chefsekonomen Ilkka Kaukoranta.