Ändringarna av arbetsavtalslagen framskrider – medför nya försämringar av arbetstagarnas rättigheter

Det lagförslag som försämrar rättigheterna för visstidsanställda, permitterade och uppsagda arbetstagare går vidare till riksdagen för behandling. Förlaget är en fortsättning på regeringen Orpo-Purras serie av ideologiskt motiverade försämringar av arbetslagstiftningen.

– Den här lagen, som försämrar villkoren i arbetslivet, skapar större osäkerhet i vardagen för över två miljoner löntagare i Finland. Och på samma sätt som de andra försämringar som den nuvarande regeringen har drivit igenom i arbetslivet, stärker den samtidigt arbetsgivarnas ställning och makt, konstaterar Katariina Sahlberg, som är jurist på FFC.

Regeringen föreslår att arbetsavtal för viss tid på arbetsgivarens initiativ ska kunna ingås utan grundad anledning för högst ett år, om det är fråga om det ”första” arbetsavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. I verkligheten behöver det dock inte vara det första arbetsavtalet, påpekar Sahlberg.

– Enligt förslaget ska ett arbetsavtal för viss tid kunna ingås utan grundad anledning också om det vid tidpunkten för avtalets början har gått bara två år sedan det föregående anställningsförhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren tog slut. Dessutom ska en ettårig visstidsanställning utan grund genast kunna delas upp i tre kortare snuttar.

I konsekvensbedömningen av propositionen sägs rakt ut att en ökning av avtalet visstidsanställningar också kommer att öka antalet diskrimineringsfall.

– Genom att lagstifta om mer snuttjobb gör man särskilt kvinnorna en björntjänst och ökar ojämlikheten och diskrimineringen i arbetslivet. Regeringens linje är obegriplig också på grund av att en försämring av ställningen för visstidsanställda inte har några positiva effekter på sysselsättningen eller produktiviteten. Också det här slås fast i regeringens egen proposition, påpekar Sahlberg.

Regeringens lagförslag kommer också att försämra ställningen för arbetstagare som permitteras. I fortsättningen behöver arbetsgivaren meddela arbetstagarna om permittering först sju dagar i förväg i stället för nuvarande 14 dagar. Även om parterna skulle ha avtalat om en längre tid för meddelande om permittering i kollektivavtalet, kan man lokalt avtala om att på arbetsplatsen följa den lagstadgade minimitiden.

– Genom den här formuleringen blir det alltså möjligt att försvaga bestämmelsen i kollektivavtalet till nackdel för arbetstagarna, påpekar Katariina Sahlberg.

Dessutom vill regeringen genom sitt lagförslag försvaga rättigheterna för arbetstagare som har sagts upp av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Om situationen på arbetsplatsen förändras ska inte alla arbetsgivare längre vara skyldiga att erbjuda arbete till de arbetstagare som tidigare har sagts upp på arbetsplatsen. Skyldigheten att återanställa ska i fortsättningen endast gälla de arbetsgivare som regelbundet har minst 50 anställda. För närvarande finns det ingen nedre gräns.

Regeringens proposition om ändring av arbetsavtalslagen behandlades vid statsrådets allmänna sammanträde torsdagen den 15 januari.

– Genom sitt lagförslag gör regeringen ett betydande val baserat på sina värderingar, samtidigt som den inhemska konsumtionen släpar efter på grund av den osäkerhet som människor upplever. De här ändringsförslagen kommer garanterat inte att förbättra situationen, säger FFC-juristen Katariina Sahlberg.