Köpkraften har snart återhämtat sig till den tidigare toppnivån

Första maj är verkligen arbetarnas fest i år, eftersom reallönen under den första veckan i maj kommer stiga tillbaka till den högsta nivån före levnadskostnadskrisen.

FFC:s chefsekonom Patrizio Lainà har följt prognoserna och har beräknat när köpkraftsgropen fylls igen, alltså när lönens köpkraft är tillbaka på samma nivå som år 2021.

– Som det nu ser ut nu kommer köpkraftsgropen i den här takten att vara igenfylld under årets andra kvartal, vecka 19, som är den första veckan i maj. Före slutet av året har reallönen ökat så att den är 1,3 procent ovanför toppnivån före levnadskostnadskrisen, säger Lainà belåtet.

Under det sista kvartalet 2025 var den genomsnittliga reallönen (lönens köpkraft när inflationens inverkan har beaktats) endast 0,7 procent lägre än den högsta nivån före levnadskostnadskrisen. I slutet av 2027 har reallönen redan ökat till 2,6 procent ovanför den högsta nivån före levnadskostnadskrisen.

Särskilt ur arbetstagarnas perspektiv är det de löneförhöjningar som förhandlades fram under den senaste avtalsomgången som har ökat köpkraften och fyllt igen lönegropen.

– Under det sista kvartalet i fjol steg lönerna med 3,5 procent jämfört med året innan. Av det här härstammar 3,0 procent från de avtalshöjningar som fackförbunden förhandlade fram, och endast 0,5 procent härstammar från andra orsaker.

Under året fanns det ingen inflation alls, så reallönerna ökade också med 3,5 procent jämfört med året innan.
En ökad inflation till följd av kriget i Iran kan eventuellt leda till att reallönen återhämtar sig långsammare.

Förhöjningarna märks i plånboken

Reallönen för heltidsanställda medelinkomsttagare (3 713 €/mån.) ökade med 1 100 euro år 2025. Mest ökade reallönen tack vare de avtalsförhöjningar som fackförbunden förhandlade fram – med nästan 1 200 euro per år. Löneglidningar och den sjuknande prisnivån stärkte vardera köpkraften med mindre än 150 euro per år.

– Däremot ledde regeringens skärpningar av den indirekta beskattningen, såsom höjningen av mervärdeskatten, till att priserna steg, viket försämrade köpkraften med ungefär 350 euro, påpekar Patrizio Lainà.

De kollektivavtal som fackförbunden förhandlade har en större inverkan på köpkraften än beskattningsbesluten. Till exempel på en barnskötares inkomstnivå (2 588 €/mån.) innebär löneförhöjningarna att de disponibla inkomsterna ökar med 749 euro per år, samtidigt som skattehöjningarna minskar inkomsterna med 16 euro. På en lokförares inkomstnivå (4 880 €/mån.) ökar löneförhöjningarna de disponibla inkomsterna med 1 185 euro per år, men den skärpta beskattningen drar ner beloppet med 238 euro.

– Skattelättnaderna syns först på statsministerns inkomstnivå (15 000 €/mån.), där man får hela 4 688 euro mer i handen per år.

FFC följer regelbundet upp hur arbetstagarnas köpkraft utvecklas. Läs mer om de senaste uppgifterna (på finska).