I gränskontrollantens arbete måste man vara nyfiken och intresserad av människor från många olika kulturer, berättar Roope Rasi.
Yrkesproffs i arbetslivet: Tryggar gränsfreden
Helsingfors-Vanda är en av de livligaste flygplatserna i Norden. Roope Rasi har till uppgift att ur strömmen av människor gallra ut de individer som försöker passera gränsen med orätta avsikter.
”Jag jobbar som gränskontrollant, i en tjänst som gränsbevakare. Det är en militär tjänst och min arbetsgivare Gränsbevakningsväsendet är en militärt organiserad myndighet, ungefär som en kombination av polisen och försvarsmakten.
Tidigare jobbade jag som väktare och ordningsvakt på den privata sidan. Jag deltog i inträdesprovet till Polisyrkeshögskolan, men jag ändrade mig, eftersom jag skulle ha blivit tvungen att nöta skolbänken så länge.
Jag intresserade mig för Gränsbevakningsväsendet eftersom det är en mångsidig och praktiskt inriktad organisation. Det är den enda myndigheten som agerar på land, till sjöss och i luften.
I inträdesprovet till grundkursen för gränsbevakare skulle man till exempel springa 2 600 meter i ett Coopertest. Jag kom på andra reservplats, men mina poäng var trots allt så bra att jag blev erbjuden en plats på kursen om jag var beredd att genast ta emot en plats i Nuijamaa i sydöstra Finland. Efter ett år blev jag förflyttad från Nuijamaa till Helsingfors-Vanda flygplats.”
Det är lättare om man kan rabbla upp fraser på passagerarens modersmål.
”Arbetsdagens rytm bestäms enligt trafiktopparna inom flygtrafiken. Vår uppgift är att kontrollera alla resenärer som anländer till Finland från länder utanför Schengenområdet samt alla som reser från Finland och passerar Schengenområdets yttre gräns. Eftersom vi kontrollerar passen för transitpassagerare jobbar vi för alla länder som är med i Schengenavtalet.
I mitt jobb måste man vara nyfiken och intresserad av människor från många olika kulturer och av att utreda deras angelägenheter.
När jag kontrollerar passen har jag har ett visst frågebatteri jag går igenom. Det är lättare om man kan rabbla upp fraser på passagerarens modersmål. I mitt jobb använder jag svenska, engelska och ryska, som jag fick lära mig på Gränsbevakningsväsendets kurs. Det händer också att jag använder japanska.”

”I det här jobbet måste man vara bestämd och bra på att förhandla om resenären börjar käbbla emot och vägrar svarar på frågorna.
Om en resenär till exempel inte kan svara på några grundläggande frågor vid passkontrollen, tar vi in personen till en närmare kontroll. Då kan också en tolk delta och vi kan kontrollera resenären och de saker han eller hon har med sig samt granska att resehandlingarna är äkta. Alla åtgärder vi vidtar grundar sig på lag.”
Alla kontroller vi gör och alla åtgärder vi vidtar grundar sig på lag.
”Jag känner att jag har lyckats i arbetet när jag ur strömmen av människor lyckas plocka ut de passagerare som reser med förfalskade handlingar eller som utger sig för att vara en annan person.
Vid gränskontrollen kan det ibland dyka upp en person som vi kallar impostor. Det innebär att personen visar upp ett äkta dokument, men utger sig för att vara någon annan än han eller hon egentligen är. Det beror på att personer med medborgarskap i vissa länder kommer in i landet utan visum.”

”Ibland kan resenärer från engelskspråkiga länder som USA irritera sig på de frågor vi ställer och säga att de har konstitutionell rätt att inte svara. Någon sådan gäller inte i Finland. Det är inte ofta någon får ett raseriutbrott, utan det är vanligare att passagerare blir frustrerade om de först har suttit på ett flygplan i 12 timmar och någon sedan börjar ställa frågor om syftet med resan.
Folk ställer också mig en massa frågor när jag jobbar. Jag kommer ihåg när en passagerare som befann sig på terminalområdet frågade var flygplatsen låg. Genom fönstret kunde man samtidigt se start- och landningsbanan samt flygplanen som rullade där.”
Roope Rasi (29 år)
- Gränskontrollant på Helsingfors-Vanda flygplats. Jobbar vid Gränsbevakningsväsendet sedan 2021.
- Medlem i Gränssäkerhetsunionen RTU.
”Jag är ordförande för RTU:s lokalförening för Finska viken. Om förhandlingarna om tjänstekollektivavtalet kör fast och vi måste börja strejka, är en hög organisationsgrad det bästa sättet att sätta press på arbetsgivaren att nå en uppgörelse. I vårt jobb är det viktigt att få juridisk hjälp av förbundet om man blir tvungen att använda maktmedel i tjänsten och blir stämd på grund av det.”
Titta på videon om Roope Rasis arbetsdag
Svensk textning finns i videons inställningar (kugghjulsikonen).
Den här artikeln ingår i FFC:s serie Yrkesproffs i arbetslivet, där vi låter de FFC-anslutna fackförbundens medlemmar berätta om sitt jobb. Vi presenterar ett nytt yrkesproffs ungefär en gång i månaden.