Den sociala tryggheten måste reformeras
Beredningen av den inkomstbaserade sociala tryggheten ska ske på trepartsbasis tillsammans med organisationerna på arbetsmarknaden. Det måste bli lättare att få inkomstrelaterad dagpenning och nivån på dagpenningen måste förbättras.
PÅ DEN HÄR SIDAN
Den sociala tryggheten måste reformeras, men man behöver inte ändra på allt
Syftet med den sociala tryggheten är att garantera en tillräcklig utkomst och ett människovärdigt liv. Den finländska sociala tryggheten består av förmåner som tryggar utkomsten samt tjänster som baserar sig på dem.
Hur kan vi uppnå målet?
- Beredningen av den inkomstbaserade sociala tryggheten ska ske på trepartsbasis tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna
- Den sociala tryggheten måste reformeras, men det är ingen god idé att skrota hela det sociala trygghetssystemet, eftersom det i grunden är bra:
1. Den sociala tryggheten ska fortfarande vara orsaks- och förtjänstbaserad. Man kan få sociala trygghetsförmåner av en viss orsak, till exempel sjukdom, arbetslöshet, föräldraskap eller studier. Utgångspunkten är att socialförsäkringsförmånerna grundar sig på arbetsinkomsterna, och därtill finns ett grundskydd.
2. Tjänsterna och förmånerna ska bilda en helhet som är bättre än för närvarande
3. Det måste vara tydligt hur man ansöker om och får sociala trygghetsförmåner för den som behöver det..
Varför är målet viktigt?
Arbetspensionerna finansieras med de pensionsavgifter som arbetsgivarna och arbetstagarna betalar. Arbetstagarna och arbetsgivarna finansierar också största delen av utkomstskyddet för arbetslösa samt familje- och sjukförsäkringsförmånerna. Det är alltså motiverat att arbetsmarknadsorganisationerna deltar i reformerna av den sociala tryggheten. I Finland har vi goda erfarenheter av att vi kan genomföra stora förändringar genom att avtala sinsemellan. På det sättet har vi skapat stabilitet i samhället och till exempel gett arbetstagarna ett skäligt pensionsskydd.
Den sociala tryggheten har under årens lopp blivit komplicerad för både förmånstagarna och dem som verkställer den. Vår sociala trygghet är dock till sina grundläggande principer fungerande och systemet tryggar utkomsten i olika livssituationer. Förtjänstskyddet bidrar till att förebygga fattigdom och uppmuntrar till arbete.
Samspelet mellan tjänsterna och förmånerna måste utvecklas för att bättre motsvara folks behov. Till exempel måste man stötta arbetslösa att återgå till arbetslivet genom högklassiga arbetskraftstjänster. Genom tjänsterna bidrar man till att upprätthålla arbets- och funktionsförmågan samt göra folk delaktiga.
Förmånssystemet kan vara komplicerat i bakgrunden, men det måste vara lätt för förmånstagarna. Digitalisering, automatisering och robotisering erbjuder nya sätt att underlätta handläggningen av ansökningar.
Det måste bli lättare att få inkomstrelaterad dagpenning och nivån på dagpenningen måste förbättras
Syftet med utkomstskyddet för arbetslösa är att trygga arbetstagarnas utkomst under arbetslöshetstiden samt att göra det möjligt att söka ett nytt jobb som motsvarar den egna kompetensen. Utkomsten för arbetslösa behöver förbättras, särskilt för dem som har jobbat i låglönebranscher.
Hur kan vi uppnå målet?
- Nivån på arbetslöshetsdagpenningen ska höjas, till exempel genom att slopa självrisktiden.
- Arbetsvillkoret ska förkortas till tre månader så att det blir lättare att få inkomstrelaterad dagpenning.
- Det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet ska utvidgas till att omfatta alla. Det gör man genom att utveckla det nuvarande systemet med arbetslöshetskassor och förbättra nivån på arbetslöshetsskyddet.
- En kombinationsförsäkring som beaktar både löntagar- och företagarinkomster bör införas inom utkomstskyddet för arbetslösa..
Varför är målet viktigt?
I synnerhet personer med deltids- och snuttjobb har svårt att uppfylla det nuvarande arbetsvillkoret. Att slopa självriskdagarna är ett konkret sätt att förbättra utkomstskyddet för arbetslösa.
Det måste bli lättare för personer med olika slags arbetstider att få inkomstrelaterad dagpenning. Arbetsvillkoret behöver förkortas, eftersom de som jobbar deltid och har snuttjobb har svårt att uppfylla det nuvarande arbetsvillkoret.
Inkomsterna från kombinerat lönearbete och företagararbete bör i högre grad påverka arbetslöshetsdagpenningen. Det här kan man göra genom att införa en kombinationsförsäkring där man försäkrar både löntagarinkomster och företagarinkomster. Nivån på den inkomstrelaterade dagpenningen stiger när både löntagarinkomsterna och företagarinkomsterna påverkar den lön som ligger till grund för dagpenningen.