Klimatpolitik och energipolitik

Jordens temperatur har redan stigit med ungefär en grad jämfört med den förindustriella tiden och i Finland har ökningen varit hela två grader. Klimatuppvärmningen måste stoppas vid 1,5 grader för att den inte längre ska utgöra ett växande hot mot oss och kommande generationer.
Vindkraftsparken utanför Ajos i Kemi. Foto: Hannu Vallas / Lehtikuva

Redan nu påverkar klimatförändringen både direkt och indirekt människors levnadsförhållanden samt arbetstagarnas vardag och arbete.

För att vi ska lyckas omvandla vårt ekonomiska system som är beroende av fossila bränslen till ett utsläppssnålt system behövs stora förändringar inom industrin och teknologin. Det behövs också nya energi- och affärsmodeller samt en märkbar ökning av den cirkulära ekonomin inom produktions- och konsumtionssätten.

För att målet ska kunna uppnås behövs

  • satsningar på investeringar
  • en klimatpolitik som är rättvis för arbetstagarna
  • åtgärder som stärker arbetstagarnas kunnande
  • utvärdering av vilket slags nytt kunnande som behövs
  • beaktande av effekterna på sysselsättningen och inkomstfördelningen

Läs mer om vad rättvis omställning innebär

För FFC är det viktigt att vi bekämpar klimatförändringen på ett ambitiöst sätt. Samtidigt måste vi se till att omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle inte försämrar utkomsten för arbetstagarna och deras familjer. Detta lyckas bäst när arbetstagarna och deras organisationer deltar i att såväl planera klimatpolitiken och åtgärderna, som att utföra klimatarbete tillsammans med arbetsgivarna, staten och kommunerna.

Våra mål för klimatpolitiken

  • Finland ska vara koldioxidneutralt före 2050.
  • Finlands och EU:s utsläpp år 2030 ska minskas med minst 55 procent jämfört med nivån år 1990.
  • En fungerande och effektiv utsläppshandel är det huvudsakliga sättet att minska utsläppen av växthusgaser.
  • Också inom de branscher som står utanför utsläppshandeln, alltså de så kallade ansvarsfördelningssektorerna, måste åtgärderna för att minska utsläppen öka avsevärt.
  • Dessutom kan utsläppen av växthusgaser minskas genom bindande energieffektivitetsåtgärder på EU-nivå samt genom ökad användning av förnybara energikällor och kärnkraft.
  • Finland måste också i större utsträckning vidta åtgärder för att minska den negativa inverkan på klimatet som markanvändningen, förändringarna i markanvändningen och skogarna har, i synnerhet på torvmarker.
  • Finland måste eftersträva koldioxidtullar på EU-nivå, eftersom de kan sporra det internationella samfundet att uppnå målen i klimatavtalet.
  • För att säkerställa att omställningen sker på ett sätt som är rättvist för arbetstagarna, så som FN:s klimatavtal från Paris slår fast, måste man i Finlands energi- och klimatplaner inkludera bedömningar av vilka konsekvenser klimatåtgärderna får för sysselsättningen och kunnandet. Dessutom måste man skapa sådana strukturer som ger arbetstagarna och fackföreningsrörelsen starkare rättigheter att delta i planeringen, uppföljningen och omvärderingen av klimat- och energipolitiken.

Energipolitik

I Finland används mycket energi. Den finländska industrin är energiintensiv (bl.a. skogsindustri och metallförädling), avstånden är långa och behovet av uppvärmning är stort. FFC:s utgångspunkt inom energipolitiken är att man ska kunna trygga leveranssäkerheten samt en kostnadseffektiv och miljömässigt hållbar energiproduktion.

Våra mål för energipolitiken

  • Finland ska också i fortsättningen sträva efter en mångsidig energiproduktion (el, värme och industri) och alla rena produktionsformer ska anses vara möjliga.
  • Priset på energi ska hållas på en nivå som är skälig för medborgarna och näringslivet.
  • Finland ska bedriva en aktiv näringspolitik där målet är att skapa arbete i Finland inom de branscher som är avgörande för energiomställningen.
  • Leveranssäkerheten av energi ska hållas på en hög nivå.
  • Finland ska vara ett av de första industriländerna i världen med låga utsläpp.