Ekonomi

Staten kan inte välja vinnare, men den måste trygga företagens verksamhetsförutsättningar.

För att vi ska kunna finansiera välfärdsstaten behövs hög sysselsättning och tillräcklig beskattning. En bra skattepolitik ska, förutom att den skapar skatteintäkter, också sträva efter rättvisa.

I ett nötskal: Så här vill FFC utveckla den ekonomiska politiken och näringspolitiken

1. Större satsningar på forskning och innovationer
2. Offentliga investeringar som förbättrar trafiken
3. Snabbare bostadsbyggande
4. Tillräckliga investeringar i snabba kommunikationsnätverk
5. Företagsstöden reformeras med eftertanke
6. En näringspolitik som stöder hållbar tillväxt
7. En skattepolitik som tryggar finansieringen av välfärdsstaten
8. En finanspolitik som trimmas så att den passar konjunkturläget
9. En kostnadseffektiv och ambitiös klimatpolitik
10. Åtgärder för att få bukt med den grå ekonomin
11. Finland kan förnya Europa
12. En rättvisare global ekonomi

FFC vill att nästa regering tätar hålen i beskattningen av förmögenhet och kapital – "Utan ett effektivt skattesystem kan vi inte trygga finansieringen av välfärdsstaten"

Att trygga välfärdsstaten och motverka inkomstklyftorna är kärnan i FFC:s skattepolitiska målsättningar inför riksdagsvalet. Det mest rättvisa sättet att finansiera de offentliga tjänsterna och förmånerna är genom att täta hålen i beskattningen av förmögenhet och kapital, i stället för att skärpa beskattningen av arbete.

Läs mer om våra skattepolitiska mål.

Våra mål: Så här vill FFC utveckla den ekonomiska politiken och näringspolitiken

1) Det behövs satsningar på forskning och innovationer

• Forsknings-, utvecklings- och innovationsutgifterna måste höjas, så att Finland inte fastnar i ett spår med långsam tillväxt. Investeringarna i forskning, utveckling och innovationer måste genast höjas till tre procent av BNP, av vilket en procent är offentliga investeringar. Under nästa regeringsperiod borde Finland ta sikte på fyraprocentsnivån.
• De direkta understöden från Business Finland måste höjas till samma nivå som år 2011, alltså 486 miljoner euro.
• Finansieringen av sektorforskningsinstituten måste utökas med 100 miljoner euro.
• Företagen måste uppmuntras att utöka sina investeringar i forskning, utveckling och innovationer. Universiteten måste få kompensation för indexfrysningarna.

2) Företagen uppmuntras av offentliga investeringar

• Finland behöver ett tolvårigt trafikinvesteringsprogram. Det ger företagen visshet när de bedömer sin verksamhetsmiljö och gör att företagen kan fatta egna investeringsbeslut. 
• Det behövs en nivåhöjning av underhållet av trafiklederna, så att inte underhållet rasar när programmet för att åtgärda reparationsskulden tar slut.
• Man måste slå fast stomnätet inom trafiken. Lederna ska underhållas bättre än nu, enligt trafikmängd och industrins behov.
• Nya snabba järnvägar mellan Helsingfors och Åbo samt mellan Helsingfors och Tammerfors skulle utvidga pendlingsområdena.

3) Snabbare bostadsbyggande

• Som motvikt till trafikinvesteringar måste staten förutsätta ambitiös planläggning inom metropolavtalet och MBT-avtalen (markanvändning, boende och trafik), samt åtgärder för att minska på regleringen inom planläggningen.
• Markanvändnings- och bygglagen måste förnyas så att den bättre stöder kompletteringsbyggande.

4) Snabba kommunikationsnätverk är en del av den grundläggande infrastrukturen

• Regeringen måste förutsätta att telebolagen också förbinder sig att göra tillräckliga investeringar när de beviljas koncessioner. På den glest bebyggda landsbygden, där höghastighetsnäten inte kan byggas på marknadsmässiga villkor, måste de snabba dataförbindelserna byggas med stöd från staten.

5) Företagsstöden måste reformeras med eftertanke

• Företagsstöden måste grunda sig på konkurrenskraft och sysselsättning. Om man måste gallra bland de företagsstöd som finns, så måste man göra det med måtta och på ett sätt som inte försvagar industrins verksamhetsförutsättningar i förhållande till konkurrerande länder.
• I samband med reformen måste man granska alla slags företagsstöd: vid sidan av de stöd som industrin får måste man också titta på de stöd och skattestöd som lantbruk, företagare och ägare får.

6) En näringspolitik som stöder hållbar tillväxt

• Industrins verksamhetsförutsättningar måste tryggas. 
• Finland behöver en mångsidig energiproduktionspalett. Styrningen ska i första hand ske genom systemet för utsläppshandel, i stället för genom produktionsstöd.
• Inom bioekonomin och den cirkulära ekonomin behövs satsningar på produktutveckling och innovation samt utbildning.
• Det blir lättare för turismen att växa om de allmänna understöden till turismnäringen höjs och den energiintensiva turismen överförs till den lägre accisklassen inom energibeskattningen.
• Statens ägarpolitik måste vara ansvarsfull och långsiktig.
• Reformen av statsandelssystemet för kultur måste få tilläggsanslag för att den ska lyckas.

7) Välfärdsstaten tryggas genom beskattning

• Ett centralt mål med skattepolitiken är att trygga finansieringsunderlaget för välfärdsstaten. Läs mer om FFC:s skattepolitiska mål.
• Att skära ner utgifterna är inte ett hållbart sätt att stärka den offentliga ekonomin. Vi kan inte heller lita på att det räcker med att sysselsättningen förbättras.
• Helhetsskattegraden måste höjas så att vi kan trygga finansieringen av välfärdsstaten.

7.1) Ett enklare system för beskattningen av inkomster

• Inkomstskattesystemet måste förnyas så att det blir enklare att förstå sig på. Samtidigt måste man utreda hur beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomster kan förenhetligas.
• "Solidaritetsskatten" måste göras bestående.
• Allt arbete ska beskattas på lika villkor och därför måste företagaravdraget avskaffas.
• Man måste årligen göra en indexjustering av skattegrunderna för förvärvsinkomster.

7.2) Tyngdpunkten i beskattningen måste flyttas mot beskattning av kapital

• Avkastningsgraden som används när man räknar ut lättnaden för utdelning från onoterade bolag måste sänkas.
• Skatteskalan inom arvs- och gåvobeskattningen måste skärpas genom att återinföra den nivå som gällde 2016. Samtidigt måste skattelättnaden vid generationsskifte i arvs- och gåvobeskattningen skäras ner.
• Skogsgåvoavdraget måste avskaffas.
• Skyldigheten att anmäla förmögenhet måste återinföras och samtidigt måste man ta i bruk en heltäckande förmögenhetsskatt. 
• Alkoholskatten och tobaksaccisen måste höjas måttfullt också i fortsättningen.

7.3 Bredare bas för fastighetsbeskattningen

• Basen för fastighetsskatten måste breddas så att den också omfattar jord- och skogsbruksmark.
• För den fastighetsbeskattning som gäller boende måste man utveckla ett lämpligt system för skattelättnad eller -uppskov, som tar hänsyn till låginkomsttagare.
• Det måste bli möjligt att betala fastighetsskatten som en del av förskottsinnehållningen.

8) Finanspolitiken måste trimmas så att den passar konjunkturläget

• När finanspolitiken trimmas måste man ta hänsyn till produktionskapaciteten och arbetslösheten.
• Man måste reagera snabbt på svängningar i konjunkturläget.

9) En kostnadseffektiv och ambitiös klimatpolitik

• Klimatpolitiken ska i första hand utövas genom prissättning av utsläpp. 
• Åtgärderna för att minska utsläppen måste i högre grad ske också inom lantbruks-, avfalls- och byggnadssektorerna.
• Inom utsläppshandeln behövs också i fortsättningen gratis tilldelning av utsläppsrätter. Intäkterna från utsläppshandeln måste i första hand styras till FN:s klimatfond och vid behov till att kompensera indirekta kostnader som beror på utsläppshandeln. 
• Det behövs en bred arbetsgrupp för att branschvis följa upp Finlands energi- och klimatpolitik samt klimatplanen 2030.

10) Många sätt att få bukt med den grå ekonomin

• Luckorna i beskattningen kan lappas genom att förnya beställaransvaret i enlighet med kedjeansvarsmodellen, så att beställaren ansvarar för till exempel skatter och löner också när det gäller underleverantörerna.
• Man måste ta i bruk typgodkända kassaapparater inom åtminstone hotell- och restaurangbranschen.
• Användningen av skattenummer måste utvidgas.
• För att få bukt med skatteflykt och skattekonkurrens behöver Finland en gemensam och sammanslagen europeisk samfundsskattebas samt en miniminivå för samfundsskatten inom EU. 
• Finland måste driva frågan om offentlig land-för land-rapportering inom EU. Land-för-land-rapporteringen ska innehålla de multinationella företagens uppgifter om till exempel antal anställda, vinster, omsättning och betalda inkomstskatter.

11) Finland kan förnya Europa

• Det måste gå att kombinera de gemensamma välfärdsmålsättningarna med de nationella systemens särdrag inom EU:s styrning av den ekonomiska politiken samt arbetsmarknads- och socialpolitiken. 
• EU-ländernas finanspolitiska autonomi och ansvar måste stärkas, och samtidigt måste man skapa en gemensam kapacitet med tanke på en ekonomisk recession.

12) En rättvisare global ekonomi

• Finland måste stifta en lag om företagens ansvar för de mänskliga rättigheterna. Företagen måste kartlägga riskerna för kränkningar av de mänskliga rättigheterna inom sina värdekedjor, och agera för att minimera de här riskerna. 
• Finland måste ge sitt starka stöd åt Internationella arbetsorganisationen ILO, som slår fast de globala normerna i arbetslivet. 
• Det måste gå att vidta ekonomiska sanktioner mot den som förbigår arbetslivs- och miljökraven i EU:s handelsavtal.
• Att de grundläggande rättigheterna i arbetslivet uppfylls måste vara en tyngdpunkt i biståndssamarbetet och ett villkor för affärsverksamhet. Av finansieringen måste 15 procent gå till att stöda medborgarsamhället. 
• Finland måste slå fast när vi ska uppnå det mål vi har förbundit oss till, att 0,7 procent av nationalinkomsten ska gå till utvecklingssamarbete.