Många arbetslösa sitter på fel kurs – frågorna om aktiveringsmodellen strömmar in till arbetslöshetskassorna

Jag har besökt arbets- och näringsbyråns webbplats, men jag förstår inte: Vad jag ska göra för att uppfylla kravet på aktivitet? Räcker det att jag gör det som står inskrivet i min personliga plan för arbetssökande?

Bland annat sådana här frågor får arbetslöshetskassorna ta emot just nu. Irene Niskanen är chef för Industrins arbetslöshetskassa och hon säger att strömmen av frågor är beskrivande för den osäkerhet och oklarhet som präglar aktiveringsmodellen.

För a-kassorna blev det mer utmanande att ge råd åt medlemmarna eftersom riksdagen i sista stund gjorde ett tillägg till lagen om aktiveringsmodellen. Enligt tillägget är det inte bara genom arbets- och näringsbyråernas sysselsättande service som de arbetslösa kan uppfylla kravet på aktivitet, utan det duger också med ”annan service eller verksamhet som förbättrar förutsättningarna för sysselsättning och ordnas av arbetskraftsmyndigheten”.

För de arbetslösa innebar det här tillägget en förbättring, men nu är det många som grubblar på vad som menas med den här typen av service.

– Vi hjälper så gott vi kan. Vi sammanställer en lista över service som godkänns enligt aktiveringsmodellen och uppdaterar listan efter hand, berättar Niskanen.

Borde koncentrera sig på att hitta jobb och förbättra kunnandet

Irene Niskanen förstår mycket väl att arbetslösa upplever att aktiveringsmodellen är orättvis. Det finns regionala skillnader i hurdan service som ordnas för arbetslösa och möjligheten att få jobb varierar beroende på bransch. Till exempel är det svårare att hitta snuttjobb inom till exempel industrin än inom sådana branscher där det är vanligare med inhoppare.

Speciellt äldre arbetstagare och långtidsarbetslösa upplever att situationen är orättvis. Skyldigheterna i aktiveringsmodellen gäller också dem som är inne i den så kallade pensionsslussen, det vill säga lyfter dagpenning för tilläggsdagar.

– Äldre arbetslösa och de som har varit arbetslösa länge har svårt att hitta jobb. För dem är arbets- och näringsbyråernas service i praktiken det enda alternativet, men tillgången på service är inte tillräcklig i alla regioner, säger Niskanen.

– Många är mycket aktiva i sin jobbsökning och skickar inte bara in ansökningar utan åker också runt för att fråga om jobb direkt på arbetsplatserna. Den här typen av aktivitet uppfyller ändå inte villkoren i aktiveringsmodellen. Jag förstår att många känner sig sårade.

Irene Niskanen betonar att den primära målsättningen för de arbetslösa är att hitta jobb och det är det man borde koncentrera sig på. Ibland måste arbetslösa byta yrke för lyckas hitta jobb, och därför spelar utbildning en central roll.

– Det här gäller också äldre arbetslösa, men för dem borde det finnas korta utbildningar.

A-kassorna förbereder sig skyndsamt på aktiveringsmodellen

Personalen vid arbetslöshetskassorna är vana vid att arbetslöshetsskyddet förändras, för de senaste åren har det skett många lagändringar som berör arbetslösa. Men det är svårt att ge råd åt medlemmarna när lagändringen träder i kraft innan a-kassorna har fått tillräckliga instruktioner om de nya villkoren.

– Ofta får vi i god tid på förhand veta innehållet i lagen, så att vi kan förbereda oss och göra nödvändiga förändringar i våra system.

Trots den utmanande situationen tror Irene Niskanen att a-kassan ska lyckas hålla handläggningstiderna korta.

I maj klarnar det hur stor del av de arbetslösa som uppfyller villkoren i aktiveringsmodellen och hur många som inte gör det och därför drabbas av nedskärningen. Många arbetslösa kommer till sin förtret att märka att de har suttit på en kurs som inte uppfyller villkoren i aktiveringsmodellen.

Irene Niskanen förutspår många kommer att besvära sig över besluten.

– Den oklara situationen leder till besvär, och sedan är det säkert också många som kommer att besvära sig bara av princip. Man upplever att modellen är så orättvis.

Pirjo Pajunen
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds