Förändringar vid årsskiftet: Regeringen skär ner arbetslöshetsskyddet, arbetslivspensionerna börjar betalas ut och yrkesutbildningen reformeras

Vi har sammanställt de förändringar som trädde i kraft från början av år 2018, och som påverkar löntagarnas trygghet, beskattning och utbildningsmöjligheter, samt pensioner och andra förmåner.
03.01. 15:23
FFC
Foto: Patrik Lindström

Regeringen skär ner skyddet för arbetslösa

Aktiveringsmodellen gör att arbetslöshetsskyddet sänks med nästan fem procent

Regeringen skär ner arbetslöshetsskyddet genom den så kallade aktiveringsmodellen som trädde i kraft 1.1.2018. Arbetslöshetsersättningen sjunker med 4,65 procent i 65 utbetalningsdagar om den arbetslösa inte under de föregående 65 dagarna med arbetslöshetsförmån har arbetat i minst 18 timmar eller deltagit i sysselsättningsfrämjande service i minst fem dagar.

Sänkningen gäller alla arbetslöshetsförmåner: den inkomstrelaterade dagpenningen, grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet. Förmånen kan sjunka första gången i april 2018.

Man kan undvika nedskärningen av arbetslöshetsskyddet genom lönearbete och företagsverksamhet samt genom arbetskraftsutbildning, studier på eget initiativ, arbetsprövning eller motsvarande service. Arbetslöshetsförmånens normala belopp betalas åter ut när villkoren har uppfyllts under en granskningsperiod på 65 utbetalningsdagar.

Aktiveringsmodellen omfattar inte arbetslösa personer som får förmånen på grund av arbetsoförmåga eller funktionsnedsättning och inte heller närstående- eller familjevårdare. Aktivitet krävs inte heller, och arbetslöshetsförmånen sänks inte, under den tid en ansökan om sjukpension behandlas eller under en kortvarig permittering.

FFC godkänner inte aktiveringsmodellen och har inte deltagit i beredningen av modellen.

Läs mer om regeringens nedskärningar i arbetslöshetsskyddet på Arbetslöshetskassornas samorganisations webbplats (på finska).

Här kan du underteckna medborgarinitiativet som strävar efter att upphäva aktiveringsmodellen.

Självrisktiden inom arbetslöshetsskyddet förkortas

Självrisktiden för den som blir arbetslös förkortas från sju till fem dagar, om självrisktiden börjar 1.1.2018 eller senare.

Rörlighetsunderstöd också för deltidsarbete som underskrider 18 timmar i veckan

Från årsskiftet kan man få rörlighetsunderstöd också om man deltidsarbetar mindre än 18 timmar i veckan. Den sökande får understödet endast för de faktiska arbetsdagarna, alltså de dagar man verkligen har arbetat. Avsikten med rörlighetsunderstödet är att göra det lättare att ta emot arbete långt hemifrån.

Om det krävs utbildning för att man ska kunna ta emot ett jobb kan man i fortsättningen få rörligetsunderstöd också för den tid utbildningen varar.

Från årsskiftet kan man få rörlighetsunderstödet till ett förhöjt belopp om man har minderåriga barn eller om resan till arbetet eller stället för utbildningen är över 200 kilometer.

Hittills har man varit tvungen att ansöka om rörlighetsunderstöd innan anställningen börjar. I fortsättningen kan man också ansöka om understöd retroaktivt för tre månader.

Rörlighetsunderstöd kan betalas ut om de dagliga arbetsresorna tar över tre timmar vid heltidsarbete och över två timmar vid deltidsarbete.

Läs mer om utvidgningarna som gäller rörlighetsunderstödet på Arbetslöshetskassornas samorganisations webbplats (på finska).

Information om hur man ansöker om rörlighetsunderstöd finns på FPA:s webbplats.

Företagsverksamhet är inte ett hinder för arbetslöshetsersättning under de första månaderna

Företagsverksamhet som inleds medan man är arbetslös är inte längre ett hinder för att få arbetslöshetsförmån under de första månaderna. Från början av år 2018 bedöms nämligen inte om företagsverksamheten utgör heltidssysselsättning eller bisyssla under de fyra första månaderna från det att företagsverksamheten har inletts.

Eventuell inkomst från företagsverksamheten jämkas med arbetslöshetsförmånen.

En ny besvärsnämnd för social trygghet inleder sin verksamhet

Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden slogs samman med besvärsnämnden för social trygghet vid årsskiftet. Den nya besvärsnämnden heter besvärsnämnden för social trygghet.

Läs mer om sammanslagningen på social- och hälsovårdsministeriets webbplats

Arbetstagarnas socialskyddsavgifter 2018

Inom parentes motsvarande avgift 2017.

Arbetspensionsförsäkringsavgift

Arbetstagarens andel av ArPL-avgiften

  • 17–52-åriga arbetstagare: 6,35 % (6,15 %)
  • 53–62-åriga arbetstagare: 7,85 % (7,65 %)
  • 63 år fyllda arbetstagare: 6,35 % (6,15 %)

ArPL-avgiften för avtalsarbetsgivare (innehåller arbetstagarens avgiftsdel): 25,30 % (25,10 %)

Sjukförsäkringsavgift och -premie

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift: 0,86 % (1,08 %)

Den försäkrades sjukförsäkringspremie

  • Löntagarens sjukvårdspremie: 0,00 % (0,00 %)
  • Löntagarens dagpenningspremie, om löne- och arbetsinkomsterna är minst 14 020 euro/år: 1,53 % (1,58 %)
  • Pensionärens sjukförsäkringspremie: 1,53 % (1,45 %)

Arbetslöshetsförsäkringspremie

Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie: 1,90 % (1,60 %)

Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie, om lönesumman är högst 2 083 500 euro/år: 0,65 % (0,80 %)

Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie för den del av lönesumman som överskrider 2 083 500 euro: 2,60 % (3,30 %)

Arbetslöshetsförsäkringspremie som arbetsgivaren betalar för delägare: 0,65 % (0,80 %)

Delägarens arbetslöshetsförsäkringspremie: 0,92 % (0,70 %)

Olycksfalls- och grupplivförsäkringspremie

Olycksfallsförsäkringspremien grundar sig fortfarande på lönen och riskerna i arbetet. Mer information får du av det egna olycksfallsförsäkringsbolaget.

Arbetstagarens grupplivförsäkring uppbärs i samband med olycksfallsförsäkringspremien. Mer information får du av det egna olycksfallsförsäkringsbolaget.

Ersättning för kostnaderna för företagshälsovård

FPA ersätter arbetsgivarens kostnader för företagshälsovård enligt ett maximibelopp som fastställs årligen. För räkenskapsperioden 2017 stiger det maximibelopp som betalas per arbetstagare med ungefär 0,3 procent.

Mer information på FPA:s webbplats.

Grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet förblir oförändrat

I år är full grunddagpenning och fullt arbetsmarknadsstöd 32,40 euro per dag. Storleken på förmånerna har inte förändrat från år 2017.

Sjukdagpenningens, rehabiliteringspenningens och specialvårdspenningens minimibelopp höjs med 0,91 euro per dag. Det nya minimibeloppet är 24,64 euro per vardag.

Minimibeloppet för rehabiliteringspenningen för unga och rehabiliteringspenningen som betalas ut för tid med yrkesinriktad rehabilitering är i år 31,02 euro per vardag (30,41 euro/dag år 2017).

Minimibeloppet för föräldradagpenningen och specialvårdspenningen stiger till 24,64 euro per dag (23,73 euro/dag år 2017).

Det månatliga beloppet för full garantipension stiger från 760,26 euro till 775,27 euro. Folkpensionen är år 2018 lika stor som 2017.

Läs mer om hur FPA-förmånerna förändras på FPA:s webbplats.

Utbetalningen av arbetslivspensioner börjar

I samband med pensionsreformen, som trädde i kraft i början av år 2017, kom man överens om att de som har gjort en lång och fysiskt eller psykiskt belastande arbetskarriär har möjlighet att ansöka om arbetslivspension. De första arbetslivspensionerna börjar år 2018.

Åldersgränsen för arbetslivspension är 63 år. De som ansöker ska ha arbetat i minst 38 år. Man måste ansöka om arbetslivspension senast ett år efter att anställningen har upphört.

Läs mer om arbetslivspensionen på Pensionsskyddscentralens webbplats.

Lönekoefficient, arbetspensionsindex och livslängdskoefficient 2018

Inom parentes motsvarande tal 2017.

Lönekoefficient: 1,391 (1,389)

Lönekoefficienten används bland annat när man beräknar den kommande pensionen. Med lönekoefficienten justeras årsinkomsterna till nivån för det år då pensionen börjar.

Arbetspensionsindex: 2548 (2534)

Med arbetspensionsindexet justeras bland annat alla löpande arbetspensioner. När indexet beräknas har förändringen i lönenivån en vikt på 20 procent och förändringen i prisnivån en vikt på 80 procent.

Livslängdskoefficient: 0,96102 (0,96344)

Livslängdskoefficienten minskar de ålderspensioner som enligt arbetspensionslagarna beviljas personer födda 1956 och som börjar år 2018 eller senare med ungefär fyra procent. Koefficienten minskar också de invalidpensioner som beviljas år 2018 med undantag av pensionsandelen för återstående tid, som ingår i pensionen och som livslängdskoefficienten inte tillämpas på.

Den målsatta pensionsåldern, som beräknas utgående från livslängdskoefficienten, är 64 år och 5 månader för personer födda år 1956.

Säsongsarbetare börjar omfattas av den finländska sociala tryggheten

Från början av 2018 omfattas säsongarbetare som kommer från länder utanför EU och arbetstagare som förflyttats företagsinternt (enligt ICT-direktivet) av den finländska sociala tryggheten om arbetet varar minst 4 månader utan avbrott. Med säsongarbete avses arbete som utförs under vissa årstider inom lantbruket och turismen.

En säsongarbetare eller en arbetstagare som förflyttats företagsinternt, och som är sjukförsäkrad eller arbetspensions- och olycksfallsförsäkrad i Finland, jämställs med en kommuninvånare även om han eller hon inte har hemkommun i Finland. Arbetstagaren betalar samma klientavgift för vården som de som är bosatta i kommunen. Personen ska separat ansöka hos FPA om rätt till vård.

Läs mer om direktivet gällande säsongsarbetare på inrikesministeriets webbplats.

Yrkesutbildningen reformeras

Den nya yrkesutbildningslagstiftningen trädde i kraft vid årsskiftet. Lagen om grundläggande yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning slogs samman till en ny lag. Samtidigt förändrades också de separata förordningarna som omfattas av lagen.

Också examensstrukturen för yrkesutbildningen förändrades.

Efter reformen finns två former av utbildning som sker på arbetsplatsen: läroavtalsutbildning som grundar sig på ett arbetsavtal samt utbildning som sker utan anställningsförhållande genom ett utbildningsavtal.

Som en del av reformen av yrkesutbildningen överförs ansvaret för arbetskraftsutbildning som leder till examen samt för examensinriktad fortbildning från arbets- och näringsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet.

Mer information om yrkesskolereformen på undervisnings- och kulturministeriets webbplats.

Inkomst- och kommunalskatterna sjunker

Beskattningen av förvärvsinkomster lindras

Beskattningen av förvärvsinkomster indexjusteras år 2018. Dessutom lindras beskattningen av förvärvsinkomster i alla inkomstklasser. Inkomstgränserna i statens inkomstskatteskala höjs och procenterna sänks. Samtidigt höjs arbetsinkomstavdraget och grundavdraget vid kommunalbeskattningen.

Man avtalade om skattelättnaderna i samband med konkurrenskraftsavtalet, och de är en kompensation för att löntagarnas arbetspensionsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie höjs. När man beaktar den ökning av förtjänstnivån på två procent som finansministeriet har förutspått, förblir beskattningen av löntagarna ungefär på samma nivå 2018 som 2017.

De bestämmelser om barnavdrag i beskattningen, som tillfälligt gällde åren 2015–2017, är inte längre i kraft efter årsskiftet.

Rätten att dra av räntan på bolån fortsätter att minska: år 2018 är 35 procent av räntorna avdragsgilla.

Rundradioskatten ändras så att de med allra lägst inkomster befrias från skatten.

Den genomsnittliga kommunalskatten sjunker

Den genomsnittliga inkomstskatten för kommunerna i hela landet är efter årsskiftet 19,86 procent. Det är första gången på 20 år som genomsnittet sjunker. Att så sker beror i stor utsträckning på att Helsingfors sänker sin skattesats med en halv procentenhet.

Läs mer om förändringarna i kommunalskatten på Kommunförbundets webbplats.

En del av de skattefria resekostnadsersättningarna höjs

År 2018 höjs den skattefria kilometerersättningen från 41 till 42 cent. Heldagtraktamentet höjs från 41 till 42 euro och det partiella dagtraktamentet förblir 19 euro.

Läs mer om ersättningarna på Skatteförvaltningens webbplats.

Beskattningsvärdet för bostadsförmånen och kostförmånen höjs också 2018.

Läs mer om beskattningen av naturaförmåner på Skatteförvaltningens webbplats.

Tidsgränsen för tillfällig arbetsresa förlängs

Den allmänna tidsgränsen för tillfällig arbetsresa, som tillämpas vid utbetalningen av de skattefria resekostnadsersättningarna, förlängdes vid årsskiftet från två till tre år. Därmed är tidsgränsen för tillfälligt arbete i fortsättningen tre år i alla situationer

Förändringen gäller endast längden på den tid som räknas som tillfälligt arbete. Förändringen påverkar inte sättet att beräkna tidsfristen, definitionen på arbetsresa, begreppet särskilt arbetsställe eller de övriga grunderna för betalning av skattefria resekostnadsersättningar. Lagen tillämpas också på arbete som har börjat innan lagen trädde i kraft.

Utbildning som bekostas av arbetsgivaren blir skattefri

En bestämmelse om skattefrihet för utbildning som bekostas av arbetsgivaren har vid årsskiftet tagits in i inkomstskattelagen. Enligt den nya bestämmelsen är utbildning som ligger i arbetsgivarens intresse skattefri för arbetstagaren i väldigt stor utsträckning. Skattefriheten gäller bland annat kostnaderna för sådan utbildning som leder till examen och som ligger i arbetsgivarens intresse.

Tobaksaccisen och alkoholskatten stiger

Tobaksaccisen höjs under år 2018 i både januari och juli. Också alkoholskatten samt skatten på uppvärmnings-, arbetsmaskins- och kraftverksbränslen stiger.

Den gradvisa sänkningen av bilskatten fortsätter också i år.

Läs mer om förändringarna i skatter och skattefria ersättningar på finansministeriets webbplats.

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk