FFC varnar regeringen för att göra det lättare att ingå lokala avtal förbi kollektivavtalen – kan få allvarliga följder

Det kan få allvarliga följder för freden på arbetsmarknaden om regeringen kör över facket och gör det lättare att ingå lokala avtal förbi kollektivavtalen. Det varnar FFC:s styrelse.
10.04. 11:37
LÖNTAGAREN
Bland annat i restaurangbranschen finns företag som bryter mot lagar och avtal. Foto: Maskot/Kuvatoimisto Gorilla

Fackcentralen FFC kräver att regeringen håller vad den har lovat och tar hänsyn till arbetstagarsidans synpunkter när reformen av arbetstidslagen bereds. Det handlar bland annat om i vilken mån man ska kunna ingå lokala avtal vid företag som inte hör till ett arbetsgivarförbund och där det inte finns en förtroendeman.

FFC påminner regeringen om att den i samband med konkurrenskraftsavtalet lovade att arbetslagstiftningen ska beredas tillsammans med arbetsmarknadsparterna. Den här överenskommelsen har regeringen redan brutit mot när den försvagade arbetslöshetsskyddet. Om regeringen väljer att agera på samma sätt när arbetstidslagen förnyas kommer FFC inte bara att stå och se på. FFC:s ordförande Jarkko Eloranta betonar ändå att det går att hitta en lösning.

FFC:s ordförande Jarkko Eloranta. Foto: FFC

– FFC är beredd att utöka möjligheterna att ingå lokala avtal på icke-organiserade arbetsplatser. Ramarna för det här har vi redan kommit överens om i samband med konkurrenskraftsavtalet, säger Jarkko Eloranta.

Från FFC:s håll påpekar man att det finns en orsak till att de icke-organiserade företagen inte hur som helst kan utnyttja de bestämmelser om lokala avtal som finns inskrivna i de allmänt bindande kollektivavtalen. Det är nämligen möjligt att lokalt avtala om en nivå som är sämre än vad som står inskrivet i arbetstidslagen och arbetsavtalen.

– Sådana här avtal kan inte göras på lätta grunder och utan övervakning, för man måste se till att avtalen inte enbart används till att försvaga anställningsvillkoren och diktera vilka villkor som ska gälla.

FFC:s styrelse diskuterade frågan på sitt möte på måndagen och konstaterar att frågan om lokala avtal innebär en känslig balansgång där det behövs förtroende för att man ska kunna uppnå en fungerande avtalskultur.

I de lokala avtalen är det oftast förtroendemannen som representerar arbetstagarna, och då gäller avtalen i allmänhet arbetstagarna som grupp. Om man inte följer det lokala avtalet är följderna de samma som om man bryter mot kollektivavtalet.

– Man får inte försätta de människor som jobbar vid icke-organiserade företag i en svagare ställning, för de konflikterna kan inte avgöras i arbetsdomstolen och det är ingen annan än kollektivavtalsparterna som har en övervakningsskyldighet, betonar FFC:s styrelse.

Nyheterna från till exempel restaurangbranschen visar att det behövs övervakning. I synnerhet snuttjobbare, nollanställda och inhyrda befinner sig i en svag ställning när det gäller arbetstidslagen. På det stora hela är arbetstiderna i Finland ändå mycket flexibla. Enligt Arbets- och näringsministeriets senaste arbetslivsbarometer omfattades ungefär 70 procent av löntagarna av systemet med flextid år 2016.

– Redan nu är det vanligare med problem vid icke-organiserade företag än vid organiserade företag. Det väcker inte förtroende om de företag som skötet sig dåligt får friare möjligheter att avtala lokalt, än de företag som sköter sig bra.

Jarkko Eloranta anser att man inte kan dra någon annan slutsats av regeringens agerande än att den till vilket pris som helst vill skapa en vild arbetsmarknad.

– Om man börjar diktera i stället för avtala och om arbetstagarnas anställningsvillkor försämras, så tänker vi inte bara stå och se på.

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk