EU-domstolen: Kollektivavtal ska gälla utländska arbetstagare i Finland

I praktiken betyder EU-domstolens avgörande att personer som är utsända att jobba i Finland för ett företag från ett annat EU-land, har rätt till såväl kollektivavtalsenlig grundlön som andra förmåner, till exempel semesterpenning, garantilöner för ackord och dagpenning. Det räcker inte med att betala den lägsta tabellönen.

EU-domstolens avgörande är viktigt för hela Europa, anser Jari Hellsten som är jurist vid FFC:s och fackförbundens EU-intressebevakningsprojekt.

– Avgörandet slår fast förhållandet mellan kollektivavtalsbestämmelserna och det fria utbudet av tjänster på ett sätt som är gynnsamt för fackföreningsrörelsen och de arbetsgivare som har förbundit sig till kollektivavtalen. Avgörandet har direkta följder för vilka villkor som gäller när utländska företag är verksamma i ett annat EU-land.

Enligt Jari Hellsten stärker EU-domstolen samtidigt den finländska modellen som grundar sig på allmänt bindande kollektivavtal.

Förhandsavgörandet har att göra med en rättstvist mellan finländska Elektrikerförbundet och ett polskt företag som har deltagit i byggandet av kärnreaktorn Olkiluoto 3. Elektrikerförbundet har väckt talan mot företaget för att driva in över 6,5 miljoner euro i lönefordringar. För Olkiluotobygget hade företaget visstidsanställt 186 polska elmontörer, som alla anslöt sig till Elektrikerförbundet.

Satakunta tingsrätt bad EU-domstolen ta ställning till hur begreppet minimilön ska tolkas i EU-direktivet om utsända arbetstagare.

Samtidigt bad tingsrätten EU-domstolen ta ställning till om de polska arbetstagarna hade rätt att ge Elektrikerförbundet fullmakt att driva in lönerna, trots att ett sådant förfarande är förbjudet enligt polsk lag. Enligt EU-domstolen står den polska lagen i strid med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som ger arbetstagarna rätt att överlåta sin lönefordran till Elektrikerförbundet.