Bokför vart tiden går – sov bättre
Nästan hälften av de finländska löntagarna lider av sömnlöshet ibland och nästan var tionde ofta. Andelen av löntagarna som åtminstone ibland är sömnlösa har fördubblats sedan början av 1980-talet. Det visar en undersökning som har gjorts av forskare vid Arbetshälsoinstitutet och Institutet för hälsa och välfärd THL.
Arbetet är den vanligaste orsaken till löntagarnas sömnproblem. Arbetslivet har snuttifierats, förändringen är snabb och osäkerheten är ständigt närvarande – om man inte själv berörs av samarbetsförhandlingar kanske någon närstående gör det. Det konstaterar Annina Ropponen som är specialforskare vid Arbetshälsoinstitutet.
– Många flyttar också till en annan ort för att jobba, och då kanske man inte har samma skyddsnät av släktingar och vänner. Eller så kanske man har gamla föräldrar som bor långt borta, säger hon.
Men det är inte bara arbetet som stör nattsömnen. Smarttelefoner och surfplattor har flyttat in i sovrummen och de avger ett blått ljus som rubbar utsöndringen av sömnhormonet melatonin. Men Annina Ropponen påpekar att ljuset inte är det enda problemet med smarttelefonerna. Också innehållet gör att vi har svårare att somna.
– Du kanske koordinerar familjens kalendrar, läser arbetsschemat eller rentav låneförhandlar med din bank. Du börjar fundera på saker trots att du borde koppla av. Även om du inte aktivt tänker på de här sakerna kan de störa dig i sömnen.
Företagshälsovården kan ge respons
Bättre tidshantering ger också bättre sömn, betonar Annina Ropponen. Det handlar om bland annat rutiner, hälsosamma levnadsvanor och meningsfulla fritidssysselsättningar.
– Det kan vara bra att bilda sig en uppfattning om vart tiden går. Ett enkelt sätt är att föra bok över sin tidsanvändning i två–tre veckor: man skriver upp arbetstiderna parallellt med information om vad man gör på fritiden, när man rör på sig och hur mycket man sover.
Annina Ropponen konstaterar att många som tror att de har koll på sin tidsanvändning blir överraskade när de inser vart tiden egentligen går. Och då kanske de väljer att lägga om sina rutiner.
– Man kan jämföra hur länge det tar att ta sig till jobbet med bil, buss och cykel. Åtminstone i stadstrafik kan en tiokilometerssträcka gå lika snabbt med cykel som med bil. Och om man får motion under arbetsresorna kan man göra annat på fritiden, säger hon.
Det går bra att bokföra sin tidsanvändning på ett rutigt papper, men numera finns också mobilapplikationer och tekniska hjälpmedel som aktivitetsarmband eller smartklockor.
– Det kan löna sig att diskutera resultaten med någon expert, till exempel vid företagshälsovården.
Aktivitetsarmbanden kan nämligen göra vissa missbedömningar. Bland annat kan armbanden överskatta hur långt man går och responsen angående sömnen kan vara vilseledande. Eftersom armbanden använder sig av rörelsesensorer känner de till exempel inte igen om man ligger orörlig men vaken.
Annina Ropponen påpekar ändå att en bra sak med aktivitetsarmbanden är att de uppmanar användarna att röra på sig när man har suttit stilla för länge.
Mindre sjukfrånvaro
Forskningen visar att stress och sömnbrist leder till ökad sjukfrånvaro. Samtidigt ser man att de som regelbundet motionerar inte är borta från jobbet lika ofta som de som inte motionerar.
– Man kan själv välja hur mycket man motionerar. Ett bra recept kan vara att utöva uthållighetsmotion, till exempel gång eller cykling, några timmar i veckan och därtill göra ett par pass som förbättrar muskelkonditionen. Hur mycket och hur intensivt man borde motionera är ändå väldigt individuellt och beror på hur bra kondition man har och hur ens liv ser ut i övrigt, säger Annina Ropponen.
Hon påpekar att det handlar om en helhet – man orkar bättre om man trivs med sina arbetsuppgifter och sin arbetsgemenskap samt har möjlighet att vila tillräckligt och ägna sig åt sådant som man tycker om på fritiden.
– Med tanke på trivseln är det också viktigt att man själv har möjlighet att påverka sina arbetstider, betonar Annina Ropponen.
Jonny Smeds
