Besvikelse att papperstidningen läggs ner

Det är en besvikelse att papperstidningen Löntagaren läggs ner, och nu kommer det att bli svårare att få information om facket och arbetslivet på svenska. Det anser de förtroendemän och andra fackligt aktiva som Löntagaren har talat med.
22.11.2017 10:00
LÖNTAGAREN
Nyhet Arbetsliv
Kim Virkama är vice huvudförtroendeman på Elho i Pedersöre och en flitig läsare av Löntagaren. Foto: Johannes Tervo

”Jag har alltid läst den från pärm till pärm”

Med fem kongresser och åtminstone femton år av fackliga förtroendeuppdrag i bagaget är det med vemod Kim Virkama talar om nedläggningen av Löntagaren.

– Det är sorligt. Det har varit en mycket bra tidning och jag har alltid läst den från pärm till pärm, säger Kim som är vice huvudförtroendeman på Elho i Pedersöre.

Han befarar att han själv och många andra i framtiden kommer att läsa artiklar betydligt mer selektivt i elektronisk form.

– Jag har märkt att jag oftare läser allt material i tidningar, medan jag på telefonen väljer ut enskilda artiklar som verkar intressanta.

En av de bästa sidorna med Löntagaren har enligt Kim varit den helhetsbild av arbetsmarknaden som artiklarna har gett.

– Läsarna har fått en inblick i hur saker och ting fungerar på andra arbetsplatser, också inom andra branscher. Man märker fort att det är liknande problem man tampas med på de flesta arbetsplatserna.

Som medlem i Industrifacket får Kim Virkama en hel del facklig information och arbetsplatsreportage på svenska också i det egna förbundets tidning.

– Löntagaren har varit en viktig länk mellan facket och de svenskspråkiga medlemmarna. Jag är rädd för att den kontakten inte kommer att vara lika stark i framtiden. Man märker att folk faktiskt läser tidningen eftersom det ganska ofta på kaffepauserna blir diskussion om vad Löntagaren har skrivit om och hur de har det på någon annan arbetsplats.

Kim Virkama var en av de över hundra fackligt aktiva som för ett drygt år sedan undertecknade ett öppet brev till FFC:s styrelse, i vilket man vädjade för att bevara den nedläggningshotade tidningen. Han lyfter på hatten för alla dem som försökte lobba för att papperstidningen skulle bevaras, men säger sig samtidigt förstå att en övergång till elektronisk kommunikation är dagens melodi.

Helena Österåker har haft stor nytta av Löntagaren i sitt uppdrag som huvudförtroendeman på Närpes bröd. Foto: Johannes Tervo

”Vi hann få tidningen i bara ett år”

Bagaren och förtroendemannen Helena Österåker på Närpes brödfabrik tycker att det är väldigt synd att papperstidningen Löntagaren läggs ner. Speciellt eftersom de svenskspråkiga medlemmarna i livsmedelsfacket SEL började få tidningen för bara ett knappt år sedan.

– Det var många inom förbundet som önskade att förbundet skulle beställa tidningen åt de svenskspråkiga medlemmarna och det lyckades efter att Löntagaren gjorde ett reportage från vår arbetsplats för ett år sedan. Vi har diskuterat nedläggningen på arbetsplatsen och alla är överens om att det här är väldigt synd, säger Helena Österåker.

Helena är en stor vän av det tryckta ordet men hon tänker ändå läsa det elektroniska nyhetsbrevet för att också i framtiden få information om arbetslivet.

– Jag tror att det kanske främst är de äldre medlemmarna som kommer att tycka att det är besvärligt. Det är ju faktiskt lätt hänt att nyhetsbrevet försvinner i mängden, för det är ju inte lika konkret som en papperstidning.

Redan under den korta tid som Helena Österåker har fått Löntagaren, har hon märkt att den varit till konkret nytta i hennes förtroendeuppdrag.

– Man läser hur det är på andra ställen och får goda tips om hur man kan ordna saker också på den egna arbetsplatsen.

Helena får information och stöd från sitt eget fackförbund. SEL:s medlemstidning Elintae har också lite material på svenska, men någon helhetsbild av arbetsmarknaden får läsaren inte – åtminstone inte på svenska.

– Det finns instruktioner för hur du ska göra om du blir arbetslös och om det har hänt något viktigt med kollektivavtalet. Utöver det är det bara ledaren och förbundsordförandes spalt som är översatta till svenska. Inga arbetsplatsreportage, och förstås ingenting från andra branscher. Jag kan inte svara på var jag skulle få tag på det i framtiden.

Helena lyfter fram ett exempel som hon tycker att visar vilken genomslagskraft Löntagaren har.

– Nyligen kom några Tenalabor, som var på väg upp till Vasa, in till oss för att handla. De berättade att de hade läst ett så bra reportage i Löntagaren om ett bageri i Närpes, och de var tvungna att komma in i vår butik för att få uppleva den gammaldags stämning som vi har här, berättar Helena belåtet.

Jaana Falk-Enlund har tyckt om de längre reportagen i Löntagaren. Foto: Patrik Lindström

"Vi har många medlemmar som inte använder nätet"

JHL är ett av de FFC-förbund som producerar mest material på svenska. Men Jaana Falk-Enlund som är huvudförtroendeman vid Raseborgs stad anser ändå att Löntagaren behövs.

– Åtminstone jag personligen har tyckt om Löntagaren, för tidningen har haft utförliga reportage från olika arbetsplatser. Jag tycker att det är mycket ledsamt att tidningen läggs ner.

Ur medlemmarnas perspektiv tycker Jaana Falk-Enlund att det är ett dåligt beslut att ersätta papperstidningen med webbnyheter och nyhetsbrev. Tiden är inte mogen för det, påpekar hon.

– Vi har många medlemmar som inte använder nätet överhuvudtaget, äldre personer som är ute i arbetslivet ännu, men som småningom ska pensioneras.

”Bra om man koncentrerar sig mera på fackliga frågor”

– Det är dagens melodi att allt fler tidningar flyttar över till nätet. Men själv bläddrar jag hellre i en tidning som jag kan hålla i handen, säger Yngve Mattsson som är huvudförtroendeman på Nordkalks gruva i Pargas.

Han tror ändå att ett nyhetsbrev kan fungera bra, trots att reportagen blir färre.

– Det är åtminstone bra om man i framtiden koncentrerar sig mera på fackliga frågor. Det har ju varit ganska lite från vår bransch i tidningen i varje fall.

Som medlem i Byggnadsförbundet har Yngve och hans arbetskompisar också fått det egna fackförbundets tidning Rakentaja. Men som namnet avslöjar är innehållet till största delen på finska.

– Vi svenskspråkiga medlemmar har ofta tagit upp frågan med förbundet, att vi inte får tillräckligt med information på svenska.

”Allt är på finska”

– Vi är i stort behov av Löntagaren, för i övrigt är det så dåligt med information på svenska.

Det säger Ing-Mari Heikfolk som är ordförande för PAM – Servicefacket på Åland.

PAM förnyade nyligen sin förbundstidning och sedan dess har den inte haft något innehåll alls på svenska.

– Det är urkasst. Allt som kommer är på finska, och inte ens när man begär att få informationen på svenska så får man det.

Därför tar Ing-Mari tacksamt emot allt hon kan få på svenska. Något som också avspeglas i hennes kommentar om planerna på att ersätta Löntagaren med ett nyhetsbrev som skickas per e-post.

– Det är bättre än ingenting alls.

Johan Lund och Jonny Smeds

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.