Allt fler byter yrke, men ofta är det svårt – så här gör man det lättare

Det kan finnas många orsaker till att man byter yrke, men faktum är att allt fler i framtiden måste skaffa sig en helt ny utbildning i vuxen ålder. Trots det är vuxenutbildningssystemet styvt och det är svårt att byta yrke, säger Mikko Heinikoski som är chef för utbildningsfrågor och arbetskraftspolitik på fackcentralen FFC.

Ur arbetstagarens perspektiv finns det många problem med den nuvarande vuxenutbildningen, säger Heinikoski. Att skaffa sig en ny yrkesexamen tar lång tid, det kan vara svårt att försörja sig under utbildningstiden, utbildningssystemet är inte enhetligt och det finns för lite information och handledning – på arbetsplatserna finns ofta ingen handledning alls.

Ett problem för dem som arbetar inom FFC:s branscher är också att stödformerna är bättre anpassade för dem som studerar vid högskolor. En högskoleexamen är ofta bredare och det är lättare att komplettera den.

– Personer i arbetaryrken får nöja sig med betydligt mindre. Speciellt svårt är det att byta bransch för dem som inte har en examen på andra stadiet i bagaget. De har samlat på sig kunnande genom att arbeta, men det kan vara svårt för dem att få papper på sitt kunnande, säger Heinikoski.

Ett problem är också att attityderna förändras långsamt, anser Mikko Heinikoski. Många utgår fortfarande ifrån att man bara behöver skaffa sig en utbildning och sedan kan jobba inom samma bransch hela livet.

Företagen behöver ständigt ett nytt slags kunnande. Numera räcker det inte nödvändigtvis att man kan sitt eget yrke, utan arbetsgivarna vill anställa personer som också har goda digitala färdigheter.

Också företagen skulle gynnas om det var lättare att byta bransch. Ändå ligger det inte alltid i företagens intresse att utbilda sin personal till nya yrken: många företag är rädda för att de i så fall ska förlora bra arbetstagare.

Därför borde man göra det lättare för arbetsgivarna att ordna utbildning åt sina anställda. På samma arbetsplats finns många personalgrupper och alla har olika utbildningsbehov. Dessutom är det inom vuxenutbildningen lättare att utvecklas i sitt nuvarande yrke än att helt byta bransch.

Lösningen: Mer flexibilitet och livslångt lärande

Hela vuxenutbildningssystemet borde förnyas, anser Mikko Heinikoski. Enligt honom fokuserar vi i Finland för mycket på att man ska studera till en ny examen utöver sin tidigare examen. I stället borde det finnas fler mindre bitar, större flexibilitet och mer fokus på livslångt lärande. Han kommer med fem förslag på hur systemet kunde förnyas:

För det första har FFC föreslagit att det skulle införas öppna yrkesinstitut, på samma sätt som det i dag finns öppna universitet. Där kunde man studera små och smidiga utbildningshelheter som gör det lättare att byta bransch. Man kunde också studera vid sidan av jobbet och på fritiden.

För det andra borde stödsystemet förnyas. Det borde vara möjligt att gå korta och flexibla utbildningar med vuxenutbildningsstöd. Dessutom borde det gå att lyfta stöd om man förutser behovet av att byta bransch skaffar sig en ny utbildning på förhand.

– Nu är det nästan så att personer inom arbetaryrken endast kan byta bransch om de är arbetsoförmögna eller arbetslösa, säger Heinikoski.

För det tredje anser Mikko Heinikoski att alla borde garanteras en utbildning på andra stadiet. Att man har en examen som grund ger trygghet och kunnande som gör det lättare att senare byta yrke, till exempel på samma arbetsplats.

– Till exempel har bilfabriken i Nystad anställt frisörer som sedan har fått fortbildning, för frisörer är skickliga på att arbeta med sina händer.

För det fjärde borde man hjälpa folk att identifiera sitt kunnande. I den förnyade läroplanen vill man fostra barn och unga att lära sig hitta sina egna styrkor, men det här är också något som många i arbetsför skulle ha nytta av att lära sig.

– Det borde finnas studiehandledare på arbetsplatserna på samma sätt som i skolorna. De skulle hjälpa arbetstagarna att kartlägga och förstå sitt kunnande och att gå framåt i arbetslivet.

Och slutligen handlar det också om attityder – de borde inte vara så märkvärdigt att byta bransch.

Åtminstone: Tre enkla åtgärder

Om det blir för komplicerat att förnya hela vuxenutbildningssystemet på en gång, så har Mikko Heinikoski tre konkreta förslag som går att förverkliga och som alla skulle göra det lättare att byta yrke.

Det första förslaget är enkelt: när man har gjort en utbildningsplan på arbetsplatsen, kunde man åtminstone en gång om året damma av den för att på allvar fundera på hur man kan utveckla personalens kunnande.

Heinikoskis andra förslag är att man skulle höja läropliktsåldern till 18 år. Det är ett sätt att minska risken för att unga marginaliseras. På lång sikt skulle också andelen personer som saknar en examen på andra stadiet sjunka.

Som tredje åtgärd förslår Mikko Heinikoski att man på arbetsplatserna skulle se till att arbetstagarna har tillräckliga digitala färdigheter. Det kunde göras på ett relativt lätt och smidigt sätt.

– Det kunde vara lite som det nuvarande datakörkortet, men en uppdaterad version som motsvarar de praktiska behoven.

Veera Luoma-aho/Toimitus
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)