Aktiveringsmodellen skapar en snuttifierad arbetsmarknad i Finland – Regeringen måste rätta till situationen i samband med ramförhandlingarna
Finlands största löntagarorganisation påminner regeringen om att den kan rätta till situationen i samband med förhandlingarna om budgetramen nästa vecka. Genom att riva upp aktiveringsmodellen och avstå från att införa den andra aktiveringsmodellen kan regeringen stärka sitt förtroende i medborgarnas och löntagarrörelsens ögon.
– Här och där dyker det upp tjänster som sysselsätter arbetslösa i 18 timmar eller för en kort tid, trots att förhoppningen var att skapa bestående jobb. I värsta fall tvingar aktiveringsmodellen de arbetslösa att ta emot ströjobb och på det sättet ökar risken att de blir beroende av arbetslöshetsskyddet under en längre tid, påpekar ordförande Jarkko Eloranta.
FPA uppskattar att mer än hälften av de arbetslösa som lyfter grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd inte uppfyller aktivitetsvillkoret i aktiveringsmodellen. Deras arbetslöshetsskydd skärs ner med 4,65 procent från och med april.
– Inom kort publicerar vi en motsvarande uppskattning för arbetslöshetskassorna inom FFC, berättar Eloranta.
En del av de arbetslösa har enligt FFC:s ordförande inga möjligheter att undvika nedskärningen av arbetslöshetsskyddet, till exempel av regionala eller yrkesmässiga skäl.
– En arbetslös kan inte delta i sysselsättningsfrämjande service under varje granskningsperiod på tre månader. Vad ska den här personen göra om sysselsättningsfrämjande service är hans eller hennes enda möjlighet?
Ett alternativ till aktiveringsmodellen och de befintliga karenserna är FFC:s sporrande sysselsättningsmodell, som skulle innebära att de nuvarande straffen lindras märkbart och att de arbetslösa i stället uppmuntras genom tjänster och morötter.
– De arbetslösas liv borde överhuvudtaget inte göras mer invecklat. Redan före aktiveringsmodellerna har det funnits många karenser som kan leda till att arbetslösa förlorar sin utkomst i 15–60 dagar på grund av någon liten förseelse.
Målsättningen måste vara bestående sysselsättning
FFC hoppas att regeringen, i stället för att snuttifiera arbetslivet och straffa de arbetslösa, ska investera i hållbar sysselsättning samt utveckla kunnandet hos dem som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa.
– I Finland finns det, enligt OECD:s bedömning, ungefär 600 000 vuxna som har svag läs-, skriv- eller räkneförmåga. FFC:s baskunskapsgaranti skulle förbättra i synnerhet de här vuxnas ställning på arbetsmarknaden, påminner Eloranta.
Enligt honom kan Finland förbereda sig på företagens arbetskraftsbehov och stärka den ekonomiska tillväxten genom att investera i utbildningen.
– Det blir lättare för företagen att få kunnig arbetskraft om man kan genomföra yrkesstudier till exempel som enskilda kurser eller som studiehelheter på samma sätt som vid de öppna universiteten.
FFC:s andra målsättningar inför budgetmanglingen (på finska)
