Olika anställningsformer

Kontrollera alltid i arbetsavtalet vilken anställningsform du har. Du kan vara fast anställd eller anställd för en viss tid, och du kan vara anställd direkt eller till exempel via ett bemanningsföretag. Jobbet kan vara på heltid eller deltid.

Fast anställning och visstidsanställning

Du kan vara fast anställd eller anställd för en viss tid. Om du är anställd för en viss tid ska du kontrollera att det finns en giltig orsak till att anställningen är tidsbunden.

Fast anställning betyder att arbetsavtalet gäller tills vidare. Det står inte i arbetsavtalet när du ska sluta jobba. Arbetet fortsätter tills du eller din arbetsgivare vill avsluta, alltså säga upp, anställningen.

När du anställs av en arbetsgivare borde du vanligen få fast anställning. Om du har fast anställning kallas du fast anställd.

Visstidsanställning betyder att du jobbar fram till ett på förhand bestämt datum. Det kallas också tidsbunden anställning. Det står i arbetsavtalet när du ska sluta jobba.

Om arbetsavtalet är för en viss tid, måste det alltid finnas en giltig orsak. Orsaken måste skrivas in i arbetsavtalet. Till exempel är det vanligt att en vikarie är visstidsanställd. Visstidsanställning kallas ofta snuttjobb eller korttidsjobb.

Ett arbetsavtal för en viss tid är bindande för både dig och din arbetsgivare. Du kan vanligen inte sluta en visstidsanställning tidigare än vad som står i ditt arbetsavtal.

Om din arbetsgivare behöver dig en längre tid måste du få ett fast arbetsavtal. Arbetsgivaren får inte göra upp ett enda tidsbundet arbetsavtal utan grundad anledning.

Är din visstidsanställning laglig?

Du kan ha en visstidsanställning till exempel för att:

  1. du är vikarie för någon
  2. du har säsongarbete, till exempel som sommarjobbare eller julhjälp
  3. du praktiserar
  4. du studerar med läroavtal
  5. du har själv bett om en visstidsanställning
  6. jobbet är ett projekt som bara räcker en viss tid
  7. du har varit arbetslös minst ett år


Om du misstänker att du är anställd på viss tid utan giltig orsak, ska du prata med förtroendemannen på din arbetsplats eller med ditt fackförbund.

Oftast prövotid i början

När du börjar  ett nytt jobb har du oftast prövotid.

Du och din arbetsgivare måste komma överens om prövotiden och prövotiden måste skrivas in i arbetsavtalet. Under prövotiden ser din arbetsgivare om du passar för det nya jobbet. Själv kan du under prövotiden ta reda på om du tycker om jobbet.

Både du och din arbetsgivare kan avsluta anställningen under prövotiden. Men ditt arbete får inte avslutas på diskriminerande eller osakliga grunder.

Din prövotid kan vara högst 6 månader. Om du är visstidsanställd får prövotiden vara högst hälften av den tid du ska jobba. Om du till exempel ska jobba fyra månader, får prövotiden vara högst två månader.

Bemanningsarbete

Bemanningsarbete betyder att ett företag anställer arbetstagare och sedan hyr dem vidare till andra företag. Det kallas också för hyrarbete.

Du gör upp ett arbetsavtal med bemanningsföretaget. Bemanningsföretaget är alltså din arbetsgivare, men du jobbar på en annan plats. Det kan också hända att du jobbar på flera olika arbetsplatser.

Bemanningsföretaget betalar din lön. Företaget där du jobbar bestämmer dina arbetsuppgifter och övervakar ditt jobb.

Din lön vid bemanningsarbete får inte vara lägre än vad som står i kollektivavtalet. Samma regler gäller i bemanningsarbete som i andra anställningsformer.

Om du har problem kan du fråga råd av förtroendemannen eller hos fackförbundet. Du kan läsa mer om bemanningsarbete på www.vuokratyoopas.fi (på finska).

Läroavtal och praktik

Du kan lära dig ett nytt yrke genom läroavtal. Det betyder att du jobbar på en arbetsplats och samtidigt studerar i en skola.

Största delen av studierna sker på arbetsplatsen. Du och din arbetsgivare gör upp ett arbetsavtal och du får lön. Under en del av studierna är du i skolan. Då kan du få olika typer av stöd.

Praktik är arbete som ger dig bättre yrkeskunskaper. En praktikant är ofta en studerande eller någon annan som är ny i arbetslivet. Ibland kan du få lön för praktik, men ibland är praktiken oavlönad.

Om du är arbetslös och deltar i arbetsprövning kan du få arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning för den tid du jobbar.

Heltids- och deltidsarbete

Arbetet kan vara på heltid eller deltid. Skriv inte under ett nolltimmarsavtal, om det är möjligt. Om du är anställd med ett nolltimmarsavtal kanske du inte får någon lön.

Heltidsarbete betyder att du jobbar en hel arbetsdag. Du jobbar 8 timmar per dag eller 40 timmar per vecka. Men vanligen är arbetstiden kortare, till exempel 7,5 timmar per dag och 37,5 timmar per vecka. Vanligen jobbar du fem dagar i veckan.

Deltidsarbete betyder att du jobbar bara en del av dagen eller en del av veckan. Du jobbar alltså mindre än vid heltidsarbete.

Om du är anställd på deltid har du rätt till merarbete. Det betyder att om din arbetsgivare behöver fler arbetstagare så måste arbetsgivaren först erbjuda dig mer jobb. Arbetsgivaren får alltså inte anställa nya arbetstagare innan de deltidsanställda har blivit erbjudna mer jobb.

Nolltimmarsavtal

Skriv helst inte under ett nolltimmarsavtal. Nolltimmarsavtal eller nollavtal betyder att arbetsgivaren inte behöver ge dig arbetstimmar. I avtalet kan det till exempel stå att din arbetstid är 0–20 timmar i veckan. Om du har 0 arbetstimmar får du ingen lön.

Om arbetsgivaren vill ge dig ett nolltimmarsavtal, kan du försöka be om ett minimiantal timmar. När det står i ditt arbetsavtal att du ska jobba minst ett visst antal timmar, måste du få lön åtminstone för de timmarna, också om du inte har jobb.