En fungerande arbetsmarknadsmodell tryggar bättre anställningsvillkor och utveckling av lönerna
Tillsammans med sina medlemsförbund håller FFC på att ta fram principer som kan fungera som grund för en framtida arbetsmarknadsmodell. Modellens mål måste trygga löneutvecklingen för alla arbetstagare, skapa modeller för att lösa de olika behov som finns inom branscherna samt främja lönebildningen på lokal nivå.
– Både löntagarna och arbetsgivarna gynnas av att parterna har en gemensam syn på verksamhetsprinciperna inom arbetsmarknadspolitiken samt lönebildningen. En fungerande arbetsmarknadsmodell som man har kommit överens om tillsammans ger stabilitet och förutsägbarhet för arbetsgivarna, trygghet och bättre utkomst för löntagarna samt flexibilitet och konkurrenskraft för Finland, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.
Arbetsminister Arto Satonen har sammankallat parterna på arbetsmarknaden till ett seminarium den 8 november. Syftet är att diskutera hur man kan utveckla förhandlingssystemet på arbetsmarknaden. Petteri Orpos regering har som mål att stärka den exportdrivna arbetsmarknadsmodellen för att förbättra Finlands konkurrenskraft på lång sikt.
Enligt regeringsprogrammet ska man skriva in i lagen om medling i arbetstvister att den allmänna linjen för lönejusteringar inte får överskridas genom ett förlikningsförslag av riksförlikningsmannens byrå eller en förlikningsnämnd.
Att genom lagstiftning begränsa förlikningsmannens möjligheter till medling och konfliktlösning är inte rätt sätt att utveckla den finländska arbetsmarknadsmodellen, anser Eloranta.
– Fackförbunden har över hela linjen dömt ut regeringens planer på att införa bestämmelser om ett löneförhöjningstak i lagen om medling i arbetstvister. Ett sådant tak skulle de facto begränsa arbetsmarknadsparternas avtalsautonomi.
Den så kallade exportdrivna modellen, som baserar sig på att arbetsgivarna har samordnat sina förhandlingar, har i praktiken varit ett lönetak för alla branscher. Modellen har lett till att innehållet i kollektivavtalen inte länge utvecklas och att konflikterna i samband med förhandlingarna på arbetsmarknaden har blivit fler.
– Det nuvarande splittrade avtalssystemet och det tidsmässigt utspridda kollektivavtalsfältet passar mycket dåligt ihop med det mål som regeringen har uttalat för lönemodellen. Organiseringen bland både arbetstagare och arbetsgivare måste utökas och kollektivavtalen måste täcka en större del av arbetsmarknaden. Dessutom måste kollektivavtalsperioderna förenhetligas så att avtalsförhandlingarna förs i samma ekonomiska läge och verksamhetsmiljö, betonar Jarkko Eloranta.
FFC förutsätter att en hållbar och godtagbar lönemodell grundar sig på täckande, transparent och gemensamt godkänd information om utvecklingen och utsikterna för såväl samhällsekonomin som de olika branscherna.
Grundstenar när man bygger upp förtroende är att kostnadseffekterna är transparenta och att man har delad, gemensam information. För att främja målet om lika lön måste man skapa fungerande och trovärdiga verksamhetsmodeller, likaså för att få bukt med låg lön och dåliga anställningsförhållanden. Det här är frågor som man inte enbart kan överlämna till lokala förhandlingar, konstaterar ordförande Jarkko Eloranta.
FFC kommer att precisera sin egen syn på principerna för lönemodellen före seminariet den 8 november, och hoppas att det ska leda till att beredningsprocessen efter seminariet går i en positiv riktning.