Hoppa till innehållet

s a k·fi Ämnen Nyheter Ändringar vid årsskiftet: Ett …

Foto: alxpin / iStock

Nyhetsartikel

Ändringar vid årsskiftet: Ett nytt omställningsskydd för personer över 55 år, lättare för arbetslösa att studera och hjälp med elutgifterna

Vi har sammanställt en lista med de ändringar som träder i kraft i början av år 2023 och som påverkar anställningsvillkoren, den sociala tryggheten och beskattningen för löntagarna.

Arbetslagstiftning


Reform av lönegarantilagen förbättrar ställningen för dem som har fallit offer för utnyttjande


En reform av lönegarantilagen trädde i kraft i början av år 2023. Reformen förbättrar ställningen för personer som har fallit offer för grovt arbetsrelaterat utnyttjande. Offren har i fortsättningen bland annat längre tid att ansöka om lönegaranti.


Om arbetsgivaren har dömts i ett brottmål kan de som har fallit offen för utnyttjande ansöka om lönefordringar inom tre månader från det att domen har vunnit laga kraft.


Offer för arbetsrelaterat utnyttjande kan också få pengar ur lönegarantin, även om ingen dom har getts i ärendet. Om lönegarantimyndigheten konstaterar att det handlar om allvarligt arbetsrelaterat utnyttjande, kan offren ansöka om lönefordringar inom 18 månader från det att anställningen upphörde.


Lönegarantisystemet gör det möjligt för arbetstagarna att ansöka om lönefordringar om arbetsgivaren är betalningsoförmögen. Ur lönegarantin betalas bland annat lön, semesterersättning och dagpenningar.


Läs mer:

Reform av lönegarantilagen förbättrar ställningen för dem som har fallit offer för utnyttjande (FFC, på finska)


Utkomstskydd för arbetslösa


Rätt till jämkat utkomstskydd för arbetslösa också i situationer där arbetstiden bedöms vara exceptionell


I fortsättningen har arbetstagare rätt att få jämkad arbetslöshetsförmån också i situationer med exceptionell arbetstid, om det på basis av arbetets art och omständigheter kan konstateras att arbetstiden inte överstiger gränsen för heltidsarbete.


Lagändringen innebär att det tillämpningsförfarande som redan tidigare har varit etablerad praxis nu också skrivs in i lagen. Ofta handlar det om situationer där arbetstagarens lön inte baserar sig på arbetstiden och där arbetstiden inte följs upp, men där det ändå går att bevisa att arbetstiden är partiell.


Bestämmelserna om särskild jämkningsperiod och beräknad inkomst avskaffas permanent. De här bestämmelserna, som för många är svårbegripliga, avskaffades tidigare tillfälligt under coronatiden.


Den jämkning av arbetslöshetsförmånen som görs enligt utbetalningsprincipen förtydligas. Ändringarna gäller arbetsinkomst som har betalats för en längre intjäningsperiod än en månad och perioder med arbetstidsgranskning när personens arbetstid per dag har förkortats till exempel på grund av permittering.


Ändringarna trädde i kraft 1.1.2023.


Läs mer:

Ändringar gällande den jämkade dagpenningen (Arbetslöshetskassornas Samorganisation, på finska)


Upphovsrättsersättningar skär inte längre ner utkomstskyddet för arbetslösa


Från början av år 2023 leder inte längre upphovsrättsersättningar till att den jämkade arbetslöshetsförmånen minskar. Andra ersättningar som baserar sig på immateriella rättigheter – såsom royalty, bruksersättning och ersättning för uppfinningar som görs under en anställning – beaktas däremot också i fortsättningen som förvärvsinkomst vid jämkning av arbetslöshetsförmån.


Det blir lättare för arbetslösa att studera på deltid


Vid årsskiftet förbättrades möjligheten för arbetslösa att studera som bisyssla vid sidan om jobbsökningen, utan att man ska behöva vara rädd för att förlora rätten till utkomstskydd för arbetslösa. I fortsättningen är det endast vid vissa särskilt definierade studier som man utgående från studiernas omfattning bedömer om studierna sker som huvudsyssla eller bisyssla. Andra än de här särskilt definierade studierna inverkar inte på arbetssökandes rätt till utkomstskydd för arbetslösa. Studier som genomförs som en del av sysselsättningsfrämjande service påverkar inte heller utkomstskyddet för arbetslösa.


Tidigare har arbetssökande som genomför frivilliga studier i uppskattningsvis över en månad omfattats av en sänkt skyldighet att söka jobb. Från början av år 2023 begränsas den sänkta skyldigheten att söka jobb, så att den endast gäller personer som genomför frivilliga studier och som inte har slutfört en utbildning efter grundskolan eller gymnasiet som leder till examen och ger yrkesfärdigheter. Andra som får utkomstskydd för arbetslösa och studerar på eget initiativ i mer än en månad omfattas i princip av den fulla jobbsökarskyldigheten, vilket betyder att de ska söka fyra jobb per månad och delta i jobbsökningssamtal var tredje månad.


Tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa avskaffas stegvis – ersätts av ett nytt omställningsskydd för personer som är 55 år eller äldre


Tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa avskaffas helt och hållet för personer födda 1965 eller senare. För personer födda 1963 och 1964 höjs den nedre åldersgränsen för tilläggsdagarna: för personer födda 1963 till 63 år och för personer födda 1964 till 64 år. Ändringen gäller inte dem som redan har rätt till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa och inte heller personer födda 1962 eller tidigare.


Utöver det omställningsskydd som finns inskrivet i den nuvarande arbetsavtalslagen, införs ett nytt omställningsskydd för personer över 55 år som har blivit uppsagda av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker och som har varit anställda hos samma arbetsgivare i minst fem år. Det nya omställningsskyddet består av en omställningspenning och en omställningsutbildning.


Arbetstagare som omfattas av det nya omställningsskyddet har rätt till en omställningspenning som motsvarar en månadslön samt omställningsutbildning till ett värde som motsvarar högst två månaders lön. Utbildningen ordnas av arbets- och näringsbyrån.


För att få rätt till det nya omställningsskyddet ska arbetslösa registrera sig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån inom 60 dagar från uppsägningsdagen.


Omställningspenningen betalas av arbetslöshetskassorna och FPA. Penningen leder inte att arbetslöshetsdagpenningen minskar eller att tidpunkten för dagpenningens början ändras. Arbetslösa ska själva ansöka om omställningspenningen inom tre månader från det att anställningen har upphört.


Det nya omställningsskyddet finansieras genom en omställningsskyddspremie som består av den uppsägande arbetsgivarens andel och en gemensam andel. Den gemensamma andelen finansieras genom att höja arbetslöshetsförsäkringspremien för alla arbetsgivare.


Sysselsättningsledigheterna förlängs för de arbetstagare som har fyllt 55 år och som arbetat minst fem år för samma arbetsgivare. Tidigare har sysselsättningsledigheten varit 5, 10 eller 20 dagar beroende på hur lång uppsägningstiden är. Från årsskiftet är ledigheten 5, 15 eller 25 dagar. Sysselsättningsledigheten kan användas för att kartlägga sin kompetens och arbetsförmåga samt för att påbörja utbildning inom omställningsskyddet.


Reformen stärker dessutom rätten till förkortad arbetstid för de personer som har fyllt 55 år och som varit anställda i minst tre år hos samma arbetsgivare. Det här gäller också situationer där arbetstagare blir partiellt sjuklediga eller går i partiell förtida ålderspension eller partiell delinvalidpension. Om en arbetstagare begär att få börja jobba deltid, ska arbetsgivaren i första hand ordna arbetsuppgifterna så att det är möjligt att uppfylla begäran. Arbetstagarna har ändå ingen subjektiv rätt att förkorta sin arbetstid. 


Lagändringarna trädde i kraft 1.1.2023. Bestämmelserna om det nya omställningsskyddet tillämpas och uppsägande arbetsgivare ska betala omställningsskyddspremie om arbetstagare har sagts upp av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker 1.1.2023 eller senare.


Läs mer:

Ändringar i lagstiftningen för att höja sysselsättningsgraden i fråga om personer som fyllt 55 år (Statsrådet)

Vanliga frågor och svar om slopandet av tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa och om omställningsskyddet (Social- och hälsovårdsministeriet)


Antalet arbetslöshetskassor minskar


Transportbranschens Arbetslöshetskassa fusionerades vid årsskiftet med Öppna arbetslöshetskassan A-kassan och Elbranschernas arbetslöshetskassa med Arbetslöshetskassan Aaria. Därmed minskade det totala antalet arbetslöshetskassor från 18 till 16 kassor.


Övrig social trygghet


Bestämmelserna om partiell sjukdagpenning och yrkesinriktad rehabilitering ändras


Definitionen av heltidsarbete, som är en förutsättning för partiell sjukdagpenning, ändrades vid årsskiftet så att heltidsarbete i regel avser en ordinarie arbetstid på minst 30 timmar i veckan. I vissa branscher, till exempel när det gäller lärare, kan heltidsarbete inte alltid definieras i timmar per vecka. Som alternativ till bestämmelsen om 30 arbetstimmar i veckan finns därför en bestämmelse som motsvarar den tidigare, om att heltidsarbete också anses vara arbete där arbetstagarens arbetstid motsvarar den ordinarie arbetstid som normalt tillämpas på heltidsanställda inom sektorn i fråga.


Att man börjar jobba deltid redan under självrisktiden för sjukdagpenning hindrar inte att självrisktiden löper och man får sjukdagpenning. Maximitiden för partiell sjukdagpenning förlängs till 150 vardagar.


Folkpensionsanstalten är inte längre skyldig att ordna yrkesinriktad rehabilitering om kunden har ett giltigt förhandsbeslut från en arbetspensionsanstalt om rätten till arbetspensionsrehabilitering.


Den rehabiliteringspenning som FPA betalar förutsätter inte i fortsättningen att den som deltar i yrkesinriktad rehabilitering för personer som står utanför arbetslivet är helt förhindrad att utföra sitt arbete på rehabiliteringsdagen.


Rehabiliteringsklienten har rätt till rehabiliteringspenning för väntetiden och den mellanliggande tiden om personen inte under samma tid får utkomst från sitt arbete.


Lagändringarna som gäller partiell sjukdagpenning och yrkesinriktad rehabilitering trädde i kraft 1.1.2023.


Lagen om pension för företagare preciseras


En ändring av lagen om pension för företagare (FöPL) trädde i kraft vid årsskiftet. Lagändringen innebär att lagen om pension för företagare slår fast hur den regelbundna uppföljningen och justeringen av arbetsinkomsten ska göras vid pensionsanstalterna, så att den arbetsinkomst som fastställs för företagarna bättre ska motsvara den inkomstnivå som förutsätts i lagen också vid fortsatt företagsverksamhet. Den grundläggande principen när det gäller definitionen av arbetsinkomst ändras inte.


Lagen preciseras för att beräkningen av arbetsinkomsten vid de olika pensionsanstalterna ska bli enhetligare. När arbetsinkomsten ska bestämmas beaktas medianlönen för dem som jobbar heltid i den aktuella branschen inom den privata sektorn. Därtill beaktas andra uppgifter som beskriver företagarens kvantitativa arbetsinsats, företagarverksamhetens omfattning, företagarens yrkesskicklighet och värdet på företagarens arbetsinsats.


Läs mer:

Lagen om pension för företagare (FöPL) – vad innebär ändringsförslaget? (Arbetspensionsförsäkrarna TELA, på finska)


FPA-ersättningen för privat sjukvård skärs ner


De FPA-ersättningar som betalas för privat sjukvård ändrades 1.1.2023. Man kan inte längre få FPA-ersättning för största delen av de undersökningar och behandlingar som en privatläkare ordinerar.


I fortsättningen betalas en lika stor ersättning (ca 8 euro/besök) för alla mottagningsbesök hos en allmänpraktiserande läkare eller specialläkare. Endast mottagningsbesök hos en psykiater eller specialtandläkare ersätts enligt en specialtaxa.


Behandlingar, undersökningar eller ingrepp som utförs av läkare är inte längre ersättningsgilla, med några undantag. Begränsningarna av ersättningarna för läkararvoden preciseras i en förordning av Statsrådet. I fortsättningen ersätts endast kostnader för laboratorie- och röntgenundersökningar om de har föreskrivits av en tandläkare, specialläkare i psykiatri eller en specialläkare i mun- och käkkirurgi. Även kostnader för psykologiska undersökningar ersätts.


Ändringarna i FPA-ersättningarna påverkar också reseersättningarna. Det är möjligt att få ersättning för resor till den privata sjukvården endast om behandlingen där berättigar till FPA-ersättning.


Läs mer:

Hur påverkar ändringarna i FPA-ersättningarna din sjukvård?


Temporära höjningar av stöd till barnfamiljer med låga inkomster


Flera av stöden för barnfamiljer höjs temporärt år 2023:


  • Studiepenningens försörjarförhöjning höjs med 10 euro per månad.
  • Ensamförsörjartillägget till barnbidraget höjs med 5 euro per månad.
  • Utkomststödets grunddel för barn under 18 år höjs med 10 procent.
  • Barnförhöjningarna till arbetslöshetsförmånerna höjs med 20 procent, alltså med 24–45 euro beroende på antalet barn.


Också följande ersättningar som FPA betalar ut kommer att lindras eller höjas temporärt år 2023:


  • Årssjälvrisken för läkemedelskostnader enligt sjukförsäkringslagen förblir år 2023 på samma nivå som år 2022.
  • Uppvärmningsnormen i det allmänna bostadsbidraget och bostadsbidraget för pensionstagare höjs med 57 procent år 2023.
  • FPA kan fatta beslut om att betala bostadsbidrag direkt till hyresvärden om hyresgästen helt eller delvis har försummat att betala hyran minst två månader i följd. 


Utöver de temporära höjningarna kommer vårdtillägget till stödet för privat vård av barn att höjas permanent med 100 euro per månad från 1.3.2023. 


Läs mer:

Temporära höjningar av stöd för barnfamiljer med låga inkomster (FPA)


Förmånerna som FPA betalar ut höjs med mer än fyra procent


De förmåner som FPA betalar ut stiger med 4,2 procent från 1.1.2023 i enlighet med höjningen av folkpensionsindexet. Förmåner som är bundna till folkpensionsindex är bland annat folkpension, garantipension, arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning samt utkomststödets grunddel.


Indexjusteringen gör att den fulla folkpensionen för en ensamstående stiger från 703,45 euro till 732,67 euro, medan garantipensionen med fullt belopp stiger från 885,63 euro till 922,42 euro och grundbeloppet av vårdbidraget för pensionstagare stiger från 75,58 euro till 78,72 euro.


Arbetsmarknadsstödet eller grunddagpenningen som betalas till arbetslösa i fyra veckors perioder är sedan årsskiftet 37,21 euro per dag (35,72 euro/dag år 2022).


Därtill stiger bland annat den vårdpenning enligt stödet för hemvård av barn som betalas för ett barn under tre år från 362,61 euro till 377,68 euro och minimibeloppet av sjukdagpenningen från 30,71 euro till 31,99 euro. 


Studiepenningen höjs också i enlighet med folkpensionsindex, men höjningen träder i kraft i början av det nya läsåret 1.8.2023. För studerande som bor självständigt och har fyllt 18 år stiger studiepenningen från 268,23 euro till 279,38 euro per månad.


Läs mer:

Förmåner som är bundna till folkpensionsindex höjs med 4,2 % (FPA)


Indexen inom arbetspensionsskyddet höjs med flera procent


Arbetspensionsindexet höjs år 2023 med cirka 6,8 procent jämfört med år 2022. Arbetspensionsindexet höjer alla löpande arbetspensioner samt bland annat den rehabiliteringspenning som FPA betalar ut och pensionen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.


Lönekoefficienten stiger år 2023 med ungefär 3,8 procent jämfört med år 2022. Lönekoefficienten används vid beräkningen av den framtida arbetspensionen. Med koefficienten justeras årsinkomsterna till nivån för det år då pensionen börjar löpa.


Läs mer:

År 2023 görs det en historiskt stor höjning av arbetspensionsindex


Undantagen för beviljande av dagpenning vid smittsam sjukdom upphör att gälla


Den temporära lagstiftning som gällde beviljande av dagpenning vid smittsam sjukdom upphörde att gälla 31.12.2022. För att dagpenning vid smittsam sjukdom ska kunna beviljas förutsätts från årsskiftet ett beslut av en smittskyddsansvarig läkare.


Också ansökningstiden för dagpenningen vid smittsam sjukdom förkortas från sex månader till två månader.


Läs mer:

Temporära ändringar som avser beviljande av dagpenning vid smittsam sjukdom upphör att gälla (FPA)


Socialförsäkringsavgifter 2023


Inom parentes motsvarande avgift år 2022.


Arbetspensionsförsäkringsavgift


Arbetstagarens andel av ArPL-avgiften:


  • 17–52-åriga arbetstagare: 7,15 % (7,15 %)
  • 53–62-åriga arbetstagare: 8,65 % (8,65 %)
  • 63 år fyllda arbetstagare: 7,15 % (7,15 %)


Arbetsgivarens genomsnittliga ArPL-avgift:


  • 17,39 % (17,40 %) (under coronaåret 2020 sänktes arbetsgivarens avgift och den sänkningen kompenseras åren 2022–2025)


Företagarnas pensionsavgift:


  • Under 53-åriga företagare: 24,10 % (24,10 %)
  • 53–62-åriga företagare: 25,60 % (25,60 %)
  • 63 år fyllda företagare: 24,10 % (24,10 %)


Sjukförsäkringspremie och -avgift


  • Löntagarens sjukvårdspremie: 0,60 % (0,53 %)
  • Dagpenningspremie, om löne- och företagarinkomsten är minst 15 703 euro/år: 1,36 % (1,18 %)
  • Pensionärens sjukförsäkringspremie: 1,57 % (1,50 %)
  • Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift: 1,53 % (1,34 %)


Arbetslöshetsförsäkringspremie


  • Löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie: 1,50 % (1,50 %)
  • Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie, om lönesumman är högst 2 251 500 euro/år: 0,52 % (0,50 %)
  • Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie för den del av lönesumman som överskrider 2 251 500 euro: 2,06 % (2,05 %)
  • Arbetsgivarens genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie: 1,54 % (i siffran har man beaktat den separata avgiftshöjning på 0,03 procentenheter för finansieringen av omställningsskyddet som trädde i kraft 1.1.2023)
  • Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare: 0,52 % (0,50 %)
  • Löntagarpremie som delägaren betalar: 0,75 % (0,74 %)


Läs mer:

Socialförsäkringsavgifter (Skatteförvaltningen)

Arbetspensionsavgifterna år 2023 (Pensionsskyddscentralen)

Arbetslöshetsförsäkringspremierna år 2023 (Sysselsättningsfonden, på finska)


Olycksfalls- och grupplivförsäkringspremier


Olycksfallsförsäkringspremien som arbetsgivaren betalar fastställs utgående från lönen och riskerna i arbetet. Grupplivförsäkringspremien uppbärs av arbetsgivaren i samband med olycksfallsförsäkringspremien. Mer information om olycksfalls- och grupplivförsäkringspremien får du av ditt olycksfallsförsäkringsbolag.


Beskattning


Välfärdsområdenas inverkan på beskattningen


Välfärdsområdena inledde sin verksamhet vid årsskiftet och därför överförs skatteinkomster från kommunerna till staten från början av år 2023. Kommunernas skattesatser sänks med 12,64 procentenheter och statsbeskattningen skärps i motsvarande grad. De ändringar i beskattningen som beror på att välfärdsområdena inrättas har ingen betydande inverkan på löntagarnas sammanlagda skatteprocent.


På fastlandet varierar kommunalskatten år 2023 mellan 4,36 och 10,86. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen är 7,38.


Skattebaserna för stats- och kommunalbeskattningen slås samman. De avdrag som görs från inkomsterna beviljas i fortsättningen till samma belopp vid både statsbeskattningen och kommunalbeskattningen. Förvärvsinkomstavdrag, studiepenningsavdrag och grundavdrag beviljades tidigare endast vid kommunalbeskattningen, men från början av år 2023 beviljas de vid både statsbeskattningen och kommunalbeskattningen


Invalidavdraget avskaffas också och motsvarande penningbelopp anslås till utvecklingen av funktionshinderservicen.


Ändringarna gäller inte beskattningen på Åland.


Förändringar som gäller naturaförmåner, kilometerersättningar och skattefria dagtraktamenten år 2023


Värdet på naturaförmåner


Den övre gränsen för kostförmånens kostnader höjdes vid årsskiftet till 12,70 euro (11,30 euro år 2022). Det går fortfarande att också använda förmånen för att betala kostnaderna för transport av maten.


De schematiska värdena på driftskostnaderna för den fria bilförmånen har höjts med 2 cent per kilometer på grund av att bränslepriset har stigit. När värdet på bilförmånen bestäms läggs värdet på tilläggsutrustning till bilens nyanskaffningspris till den del utrustningens värde överstiger 1 200 euro (850 euro).


Läs mer:

Beslut om beräkningen av naturaförmåner år 2023 (Skatteförvaltningen)


Skattefria resekostnadsersättningar


Det skattefria inrikes heldagtraktamentet stiger till 48 euro (45 euro år 2022), det partiella dagtraktamentet till 22 euro (20 euro) och måltidsersättningen till 12 euro (11,25 euro). Den skattefria kilometerersättningen stiger till 53 cent per kilometer (46 cent).


Läs mer:

Beslut om skattefria resekostnadsersättningar under 2023 (Skatteförvaltningen)


Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen


De temporära höjningarna av resekostnadsavdraget för resor mellan bostaden och arbetsplatsen förblir i kraft också år 2023. Maximibeloppet för avdraget är 8 400 euro. Om man får dra av kostnaderna för användning av egen bil, är avdraget 0,30 euro per kilometer. För tjänstebil är avdraget 0,24 euro.


Läs mer:

Resor mellan bostaden och arbetsplatsen (Skatteförvaltningen)


Ränteavdraget för bostadslån slopas


Det har hittills varit möjligt att i beskattningen dra av en del av räntorna på lån för anskaffning eller totalrenovering av stadigvarande bostad. År 2022 fick man dra av fem procent av räntorna.


År 2023 avskaffas ränteavdraget helt. Detsamma gäller räntor på skuld för första bostad.


Arbetsinkomstavdraget höjs för dem som har fyllt 60 år


Arbetsinkomstavdraget som görs på basis av löne- och företagarinkomster höjs i tre steg för dem som har fyllt 60 år. Arbetsinkomstavdraget görs från skatterna och avdraget höjs så här:


  • med 200 euro för 60–61-åringar
  • med 400 euro för 62–64-åringar
  • med 600 euro för personer som har fyllt 65 år


Tillfälligt elavdrag för elförbrukningen under årets fyra första månader


Elavdraget är ett tillfälligt avdrag på grund av de höga elpriserna. Det går att få avdraget om elräkningarna för den stadigvarande bostaden är stora.


Avdraget beviljas endast för elenergi som har använts 1.1–30.4.2023. För att få rätt till avdraget ska kostnaderna för elenergi överskrida 2 000 euro under de fyra månaderna.


Det går att ansöka om elavdraget i MinSkatt från och med januari. Det är inte möjligt att samtidigt få både elavdrag och det elstöd (se längre ner under rubriken Övriga ändringar) eller utkomststöd som FPA beviljar.


Mer detaljerade anvisningar för hur du ansöker om elavdrag:

Elavdrag – du kan få avdrag för höga elenergikostnader (Skatteförvaltningen)


Mervärdesskatten på el sänks fram till slutet av april


Mervärdesskattesatsen som tillämpas på försäljning av el sänks från 24 procent till 10 procent. Sänkningen av mervärdesskattesatsen gäller endast försäljning av el, inte till exempel överföring av el. Den sänkta skattesatsen tillämpas på el som säljs 1.12.2022–30.4.2023. 


Läs mer:

Mervärdesskatten på el sänks temporärt (Skatteförvaltningen)


Övriga skatteändringar


Ändringar i skatten på läskedrycker


I enlighet med regeringens förslag till ändringar i skatten på läskedrycker kommer skatten på sockerfria läskedrycker och drycker med låg sockerhalt att sjunka, medan skatten på drycker med mer socker stiger. Ändringarna ska ännu godkännas av Europeiska kommissionen innan de träder i kraft.


Tobaksskatten höjs


Tobaksskatten höjs stegvis under åren 2022–2023. Sammanlagt höjs skatten på cigaretter i genomsnitt med 13 procent, på rulltobak med 40 procent, på pip- och cigarettobak med 24 procent samt på cigarrer och cigariller med 31 procent.


Avfallsskatten höjs


Avfallsskatten höjdes i början av år 2023 från 70 euro till 80 euro per ton avfall som förs till en avstjälpningsplats. Från årsskiftet ska man också betala avfallsskatt för gipsavfall som uppkommer vid byggande och rivning.


Övriga ändringar


Välfärdsområdena ansvarar i fortsättningen för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendet


Ansvaret för att ordna social- och hälsovård, elev- och studerandevård samt räddningsväsendet överfördes 1.1.2023 från kommuner och samkommuner till välfärdsområden. Det finns sammanlagt 21 välfärdsområden.


Helsingfors stad förblir också efter årsskiftet ansvarig för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendet i Helsingfors. HUS-sammanslutningen ansvarar inom sitt område för de uppgifter inom den krävande specialiserade sjukvården som man separat har slagit fast.


När det gäller elev- och studerandevården innebär reformen att välfärdsområdena i fortsättningen ansvarar för ordnandet av skol- och studerandehälsovård samt kurator- och psykologtjänster.


Läs mer:

Välfärdsområdena och vårdreformen (Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL)


Temporärt elstöd från FPA


På grund av det kraftigt stigande priset på el är det möjligt att få hjälp med elutgifterna 2023. Det primära sättet är att söka elavdrag hos Skatteförvaltningen (se ovan under rubriken Beskattning). Om hushållet har så låga inkomster att skatterna inte räcker till för att ge rätt till elavdrag, kan man ansöka om elstöd hos FPA. Elstödet har en självrisk på 400 euro/månad. Stödets belopp är 60 procent av de elutgifter som överstiger självrisken på 400 euro.


Elstöd beviljas inte för kostnaderna för elöverföring och de här kostnaderna beaktas därför inte i självrisken eller de elutgifter som överstiger självrisken.


Det är möjligt att få högst 660 euro/månad i elstöd. Maximibeloppet beviljas när elenergiutgifterna uppgår till minst 1 500 euro/månad. 


Läs mer:

Temporärt elstöd (FPA)