Yrkesstolthet får arbetstagare att orka bättre – Men det är tungt om den egna arbetsinsatsen inte uppskattas

Vad är det som får arbetstagare att känna yrkesstolthet vad gör att arbetet känns betydelsefullt? Bland annat de här frågorna sökte man svar på i ett forskningsprojekt om arbetaryrken eller så kallade utförande yrken vid Tammerfors universitet.
22.02. 12:24
LÖNTAGAREN
För arbetstagarna är det viktigt att kunna jobba självständigt och påverka arbetstakten, även om ramarna för arbetet bestäms av någon annan. Foto: Roni Lehti / Lehtikuva

"Jag drar mitt strå till stacken för att samhället ska gå runt."
Industriarbetare

"Jag gör ett viktigt jobb. Utan det skulle inte Finland fungera."
Anställd inom fastighetsservicebranschen

Så här svarade två av de arbetstagare som intervjuades för forskningsprojektet Duunarit – ammatistaan ylpeät (på finska), när de ombads beskriva vilken betydelse deras arbete har. Målet med projektet var att lyfta fram de goda sidorna med utförande yrken.

Mer än hälften av de arbetstagare inom industrin och fastighetsservicebranschen som deltog i undersökningen berättade att de känner yrkesstolthet. Yrkesstolthet och känslan av att det egna arbetet är betydelsefullt motiverar dem och hjälper dem att orka.

Enligt undersökningen känner arbetstagarna yrkesstolthet när de upplever att de lyckas i sitt arbete, arbetsresultatet är gott och den egna arbetsinsatsen uppskattas. Att lyckas i ett tungt och ouppskattat arbete kan också vara en orsak till yrkesstolthet.

Arbetets känns mer meningsfullt om det är möjligt fatt jobba självständigt, även om det är någon annan som slår fast ramarna för hur arbetet ska utföras. Det är också viktigt att arbetstagarna kan känna att cheferna har förtroende för dem. Det som i sin tur får jobbet att kännas mindre meningsfullt är om cheferna förbiser arbetstagarnas kompetens eller inte litar på dem.

Fungerande teamarbete, positiv respons och trevliga arbetskamrater ger energi

Resultaten i undersökningen kom inte som någon överraskning för Industrifackets forskningschef Anu-Hanna Anttila. Industrifackets egna medlemsenkäter har nämligen gett liknande resultat.

Industrifackets forskningschef Anu-Hanna Anttila.

– Jobbet ger arbetstagarna mer än bara lön. Men tyvärr förstår alla arbetsgivare fortfarande inte hur värdefullt det är med anställda som engagerar sig i arbetet och hur mycket de här anställda bidrar till företagets framgång, säger Anttila.

Från Industrifacket deltog arbetstagare inom fordonsindustrin samt gummi- och plastindustrin i undersökningen. När arbetstagarna i de här branscherna lyfte fram positiva sidor med det egna jobbet nämnde de speciellt välfungerande team, ett gott arbetsklimat och att alla på arbetsplatsen jobbar för ett gemensamt mål.

De arbetstagare inom fastighetsservicebranschen som deltog i undersökningen lyfte fram betydelsen av en god arbetsgemenskap vid städobjekten samt att man får positiv respons på det utförda arbetet. Också trevliga arbetskamrater gjorde att jobbet kändes mer meningsfullt.

En stor del av de arbetstagare som deltog i undersökningen nämnde att den psykiska belastningen i arbetet har ökat. Enligt Antti Veirto, som är forskningschef på Servicefacket PAM, kan det bero på att digitaliseringen har lett till att arbetet utförs under allt striktare kontroll och att arbetet effektiveras allt mer.

Viktigt med skälig lön och möjligheter att påverka

Antalet personer som jobbar inom arbetaryrken eller så kallade utförande yrken har minskat, men fortfarande jobbar ungefär 30 procent av löntagarna i den här typen av yrken. Forskarna konstaterar att Finland skulle stanna upp utan de här arbetstagarna.

Utförande arbeten upplevs ändå inte som speciellt lockande och det leder till att många branscher lider av brist på arbetskraft. Fysiskt tunga och dåligt betalda jobb är mindre lockande. Vissa branscher dras också med ett dåligt rykte. Ibland kan det här ryktet bero på en föråldrad bild av vad jobbet går ut på och då kanske ryktet inte alls stämmer överens med verkligheten.

– Många tror att fabriksarbete är smutsigt och tungt och att arbetstempot bestäms av maskiner, men i dag är verkligheten ofta en annan. Maskinerna sköter de tyngsta och mest enformiga arbetsuppgifterna, och fabrikshallarna där man till exempel monterar fordon är allt annat än smutsiga, påpekar Anu-Hanna Anttila.

Servicefacket PAM:s forskningschef Antti Veirto.

Inom städbranschen har man försökt lösa den kroniska bristen på arbetskraft genom ett löneprogram, men lönenivån är fortfarande låg och det är relativt vanligt med deltidsarbete.

– Man måste också få bort lönedumpningen inom branschen, eftersom fall där arbetstagare utnyttjas leder till att hela branschen får ett sämre rykte. Också grundlönerna inom branschen måste höjas ytterligare, säger Antti Veirto.

Anu-Hanna Anttila tror att situationen inom industrin kan förbättras i framtiden tack vare reformen av yrkesutbildningen och förlängningen av läroplikten till andra stadiet.

– Hittills har vi inte sett någon effekt av de här reformerna, men jag tror att situationen kommer att vara annorlunda om fem år. Reformerna leder till att vi inom industribranscherna får nya yrkesproffs som redan har erfarenhet av att jobba inom industrin under studietiden. Jag anser att speciellt den förlängda läroplikten kan vara mycket viktig för att få unga att hitta sin plats i arbetslivet.

För att arbetaryrkena ska kunna göras mer attraktiva rekommenderar forskarna att lönerna höjs och att arbetstagarnas möjligheter att påverka det egna jobbet förbättras. Då kan arbetstagarna uppleva att de gör ett jobb som är värdefullt.

Pirjo Pajunen
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)

Forskningen grundar sig på en enkät och intervjuer med arbetstagare

Materialet som forskningen grundar sig på är en elektronisk enkät som genomfördes i januari 2020 och besvarades av sammanlagt 1242 medlemmar i Industrifacket och Servicefacket PAM. Dessutom gjordes 30 djupare intervjuer med arbetstagare i branscherna. 

Forskningsprojektet genomfördes av centret för arbetslivsforskning vid Tammerfors universitet. Industrifackets forskningschef Anu-Hanna Anttila och Servicefacket PAM:s forskningschef Antti Veirto satt med i styrgruppen för undersökningen.

Slutrapporten för forskningsprojektet Duunarit – Ammatistaan ylpeät (på finska)

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.