Vad borde Finland göra för att lindra coronakrisens inverkan på ekonomin? FFC:s ekonomer svarar på fem frågor

Coronapandemin har lett till en global ekonomisk kris. FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta och ekonom Anni Marttinen berättar vad Finland borde göra för att lindra krisens inverkan på ekonomin.
19.05. 09:40
LÖNTAGAREN
Nu är det viktigt att se till att inte permitteringarna omvandlas till uppsägningar och arbetslöshet. Foto: Patrik Lindström / FFC

1. Det är redan väldigt många som har permitterats. Vad kan vi göra för att förhindra att permitteringarna omvandlas till uppsägningar och arbetslöshet?

– Under den akuta krisen är det viktigt att se till att företagen inte går i konkurs, så att arbetstagarna har jobb att återgå till när restriktionerna som förhindrar företagens näringsverksamhet avskaffas. Därför har man riktat direkta stöd till företagen, och gett dem lån och längre tid att betala skatter och avgifter.

– Utöver företagsstöd behövs också ekonomisk stimulans, alltså i praktiken offentliga investeringar eller åtgärder som stöder hushållens konsumtion, så att efterfrågan på produkter och tjänster är tillräckligt stor efter krisen.

2. Är det klokt att stimulera ekonomin nu så länge krisen pågår? 

– Det är i allmänhet alltid befogat att stimulera ekonomin när arbetslösheten har ökat. Men man har inte så stor nytta av ekonomisk stimulans så länge åtgärderna för att begränsa epidemin i praktiken förhindrar näringsverksamhet och därmed också förhindrar att sysselsättningen återhämtar sig. Nu när man småningom har börjat häva restriktionerna kan det bli aktuellt med stimulans. Mest stimulans behövs troligtvis under nästa år.

– Det lönar sig att stimulera ekonomin bland annat genom att utöka de offentliga investeringarna. Under en recession lönar det sig till exempel att tidigarelägga infrastrukturprojekt och göra investeringar med koppling till klimatpolitiken. 

3. Varför skulle det vara klokt att stödja folks köpkraft och hur kan man göra det bäst?

Ilkka Kaukoranta är chefsekonom på fackcentralen FFC.

– Att stödja de arbetslösas köpkraft genom att tillfälligt höja arbetslöshetsförmånerna skulle vara ett sätt att vara solidarisk med dem som har förlorat jobbet. Det skulle också vara klokt ur den ekonomiska politikens perspektiv, eftersom det skulle hjälpa den inhemska efterfrågan att återhämta sig genom att motverka att arbetslösa drabbas av betalningssvårigheter och skuldsättning. 

– Däremot har man inte nödvändigtvis någon nytta av att stödja den allmänna köpkraften. De som har behållit jobbet under krisen kan ha sparat pengar när de på grund av restriktionerna inte har kunnat besöka affärer och restauranger eller resa. 

4. I offentligheten har det höjts röster för att sänka bland annat inkomst- och mervärdesskatterna. Skulle det vara klokt, eller lönar det sig snarare att skärpa beskattningen? 

– Det kommer också att behövas skattehöjningar när vi ska betala notan för coronakrisen, men det är inte klokt att ta till en sådan åtstramande ekonomisk politik nu så länge recessionen pågår. Också när ekonomin återhämtar sig och får ett uppsving lönar det sig att noggrant överväga vilka skatter som ska skärpas. Målet ska vara att rikta skatterna på ett så rättvist sätt som möjligt.

– Nu måste man stimulera ekonomin, men en allmän skattesänkning är inte nödvändigtvis ett effektivt sätt att göra det. I många fall kan en skattesänkning leda till att hushållen inte ökar sin konsumtion utan i stället sparar mer än tidigare. Däremot kunde riktade skattesänkningar vara bra sätt att stödja konsumtionen. Det kan till exempel handla om att sänka mervärdesskatten inom servicesektorn eller att stärka hushållsavdraget. 

5. Coronakrisen kostar och Finland tvingas ta mer lån. Betyder skuldsättningen att till exempel de sociala förmånerna måste skäras ner i framtiden?

Anni Marttinen är ekonom på fackcentralen FFC.

– De låga räntorna gör att de växande skulderna inte nödvändigtvis har så stor inverkan på Finlands offentliga ekonomi, men coronakrisen kommer utan tvekan att åtminstone i viss mån göra det svårare att få den offentliga ekonomin i balans.

– De växande skulderna kommer säkert att leda till att trycket på att skära ner de sociala förmånerna ökar, men det är ett politiskt val vad man i sinom tid gör för att balansera upp den offentliga ekonomin. FFC anser att det är bättre att anpassa ekonomin genom beskattningen, så att de tjänster och förmåner som utgör välfärdsstatens kärna kan skyddas från nedskärningar.

– Det är viktigt att notera att den offentliga skulden delvis ägs av centralbanken, vilket betyder att staten på sätt och vis är skyldig sig själv pengar. Det finns flera förslag på hur den här skulden ska skötas, till exempel evighetslån eller att skulden ska nedskrivas. I den här situationen är det skäl att överväga de här alternativen.

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.