Utredning visar att många arbetstagare sliter och stressar, men ändå vill de inte pruta på kvaliteten

Ett gott ledarskap och en fungerande dialog underlättar vardagen för arbetstagare som lider av brådska. Ständig brådska kan ändå vara skadligt för hälsan. 
15.06. 10:57
LÖNTAGAREN
Mer än en fjärdedel av dem som svarade på FFC:s arbetslivsbarometer uppger att de inte hinner göra sitt arbete så bra som de skulle vilja. Foto: Patrik Lindström

Jobbet hopar sig och arbetstiden räcker inte till för att du ska hinna lära dig använda de nya program som behövs i arbetet – så du lär dig programmen på din fritid. En massa arbetstid går åt till rapportering eller att reda ut tekniska problem. Du är tvungen att göra dina egentliga arbetsuppgifter snabbt på grund av brådska, även om det leder till att kvaliteten blir lidande.

Låter det bekant? FFC:s arbetslivsbarometer visar att 28 procent av arbetstagarna upplever att de inte hinner göra sitt jobb så bra som de skulle vilja. FFC ville utreda vad det här fenomenet beror på och gjorde därför en fördjupande utredning.

Forskaren Mikko Kesä, som gjorde utredningen, säger att en orsak till att många inte hinner göra sitt jobb så bra som de skulle vilja är dimensioneringen av arbetet.

Det är inte bara är det egentliga arbetet som måste beaktas när man planerar tidsåtgången. Det finns också kompletterande arbete, extraarbete och metaarbete. Kompletterande arbete är arbete som arbetsgivaren har bestämt att man måste göra, till exempel att fylla i olika rapporter eller att förflytta sig från en plats till en annan. Med extra arbete avses sådant som inte går att förutse, men som bara måste göras, till exempel problem som orsakas av strulande teknik.

Metaarbete innebär å sin sida att arbetstagaren lär sig nya saker eller planerar kommande arbetsuppgifter. Mikko Kesä kallar metaarbete för osynligt arbete.

– Arbetstagarna själva upplever att metaarbetet är en så viktig del av arbetet att de inte kan göra något arbete överhuvudtaget utan den osynliga delen, säger Kesä.

Han berättar att de intervjuade arbetstagarna upplever att de kontinuerligt behöver lära sig nya saker och utbilda sig för att uppnå de mål som har satts upp för arbetet.

– När arbetsgivaren inte beaktar det här som arbetstid skjuts det osynliga arbetet över till fritiden. Det verkar som om de intervjuade huvudsakligen anser att metaarbetet är så avgörande för att det egentliga jobbet ska kunna utföras framgångsrikt, att de gör metaarbetet på fritiden.

Ständig brådska ökar risken för sjukdomar och olycksfall

Mikko Kesä beskriver de intervjuade som samvetsgranna personer med en hög arbetsmoral. Den dåliga dimensioneringen av arbetet och den brådska som det leder till har påverkat de intervjuades självkänsla.

– Arbetstagarna upplever att det strider mot deras egna principer om hurdant arbetsresultat de vill åstadkomma, när de inte hinner göra sitt arbete bra. Man hamnar alltså på sätt och vis på kollisionskurs, när arbetstagarna inte vill kompromissa med kvaliteten på arbetet, säger Kesä.

Brådska uppstår när arbetsmängden och den tid som arbetet tar inte står i proportion till varandra. Det går att leva med brådska om den inte är kontinuerlig, men om arbetstagaren hela tiden upplever att hen inte hinner göra sitt arbete så bra som hen vill, kan det rentav leda till hälsoproblem.

– Ständig brådska kan öka risken för olika psykiska störningar eller förvärra befintliga sjukdomar, säger FFC:s sakkunnigläkare Riitta Työläjärvi.

Hon påpekar att brådska, stress och stor arbetsbelastning också ökar också risken för olycksfall i arbetet.

Undersökningen visar att känslan av att det är bråttom kraftigt hänger samman med effektivitetstänket på arbetsplatserna. När verksamheten effektiveras leder det till att färre anställda måste stå för en allt större arbetsinsats. Arbetstagarna har så lite tid på sig för arbetet att det inte går att utföra uppgifterna bra.

– Jag skämdes över att jag inte fick en möjlighet att göra ett så bra arbetsresultat som jag själv ville, sa en av dem som intervjuades för undersökningen.

Å andra sidan upplever många att det är bra att ha bråttom ibland. 

– En del av de intervjuade sa att brådskan har puffat dem framåt. De har lärt sig något nytt eller har blivit motiverade att lära sig mer och utveckla sitt kunnande, berättar Kesä.

Läs också en intervju med en av dem som deltog i undersökningen: Kirsi Merisalo hann inte göra sitt arbete så bra som hon ville – Hela teamet drabbades av utmattning och hälften bytte jobb

Gott ledarskap är nyckeln

De som deltog i undersökningen påpekade att det är viktigt att arbetstagarna kan berätta om de problem de upplever på arbetsplatsen och att arbetsgivaren lyssnar på personalen. Chefen till en av de intervjuade tog själv över allt kompletterande arbete så att arbetstagaren skulle kunna fokusera på det egentliga arbetet. En bra chef är guld värd.

Men ledningen förstår inte alltid vad arbetstagarna över huvud taget gör. De som intervjuades för undersökningen upplevde att ledningen delvis är distanserad från det praktiska arbetet och att en omorganisering av arbetet därför eventuellt skulle förvärra situationen ytterligare. Det går ändå att åtgärda situationen genom ett gott diskussionsklimat.

– Känslan av att inte hinna göra sitt jobb så bra som möjligt var mindre framträdande på de arbetsplatser där ledningen förstod arbetstagarnas oro och ängslan. När ledningen tog hänsyn till oron, kunde arbetstagarna stå ut med situationen mycket bättre, säger forskaren Mikko Kesä.

En del intervjuade upplevde ändå att det inte fanns en fungerande dialog på arbetsplatsen. Alternativet var då antingen att kämpa på eller att byta jobb.

Sakkunnigläkaren Riitta Työläjärvi berättar att arbetstagarna orkar sämre och löper större risk att drabbas av utmattning när det saknas en fungerande dialog mellan arbetstagarna och ledningen på arbetsplatsen. Den yrkesmässiga självkänslan blir också lidande om arbetstagarna inte kan uppfylla sina egna kvalitetsmål.

– Det försvagar känslan av att man är skicklig och klarar sig, som ändå är viktig för att folk ska orka jobba och upprätthålla motivationen. Om situationen fortsätter en längre tid, ökar risken för utbrändhet, säger Työäjärvi.

Silja Aunola
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.