Under hälften av dem som får inkomstrelaterad dagpenning uppfyllde kravet på aktivitet – siffrorna från a-kassorna visar att aktiveringsmodellen diskriminerar
Statistik från arbetslöshetskassorna inom FFC talar sitt bistra språk om vad aktiveringsmodellen leder till. Uppskattningen visar att under hälften (47 %) av de FFC:are som lyfter inkomstrelaterad dagpenning har uppfyllt kravet på aktivitet under de tre första månaderna. Siffrorna är i linje med de uppgifter som FPA tidigare har publicerat om situationen i slutet av fjolåret.
FFC har hela tiden motsatt sig aktiveringsmodellen eftersom den behandlar arbetslösa på väldigt olika sätt. De förhandsuppgifter som FFC har samlat in stärker den här uppfattningen. Det finns väldigt stora skillnader i hur arbetslösa inom olika branscher har kunnat uppfylla kravet på aktivitet.
– Det verkar som om kravet på aktivitet har uppfyllts bättre inom servicebranscherna än inom andra branscher, eftersom många där gör deltidsarbete. Av medlemmarna i PAM:s arbetslöshetskassa är det en betydande andel som får jämkad dagpenning och därmed också uppfyller kravet på aktivitet. Sämst verkar situationen vara för arbetslösa inom industrin och transportsektorn samt inom den offentliga sektorn och välfärdsbranscherna. I många branscher finns det knappt några snuttjobb alls, konstaterar Saana Siekkinen som är chef för FFC:s utvecklingsprojekt för arbetslöshetsskyddet.
Det verkar alltså som om de som lyfter inkomstrelaterad dagpenning huvudsakligen uppfyller kravet på aktivitet med hjälp av snuttjobb. Däremot verkar det som om de arbetslösa huvudsakligen blir erbjudna tjänster först när arbetslösheten blir långvarig.
– Nu borde regeringen snabbt verkställa de förbättringar som den fattade beslut om i samband med ramförhandlingarna, och som har att göra med möjligheterna till utbildning. Men inte heller de löser de grundläggande problemen med aktiveringsmodellen.
Därför föreslår FFC fortfarande att man inför en helt ny sporrande sysselsättningsmodell, där alla arbetslösa erbjuds tjänster och där man lindrar och förenklar straffen inom utkomstskyddet för arbetslösa.
Speciellt svår är situationen för äldre arbetslösa. Enligt de meddelanden som har kommit till FFC så har äldre arbetslösa inte alltid fått tjänster ens när de har bett om det. De har väldigt svårt att få jobb.
Aktiveringsmodellen skär ner utgifterna för utkomstskyddet med upp till 80 miljoner euro i år
Trots att regeringen har förnekat det så leder aktiveringsmodellen till en stor nedskärning av arbetslöshetsskyddet. Enligt FFC:s bedömning kan aktiveringsmodellen skära ner utgifterna för utkomstskyddet med så mycket som 80 miljoner euro i år.
– Regeringen skar redan tidigare ner utkomstskyddet med ungefär 200 miljoner och nedskärningarna fortsätter. Regeringen verkar fortsätta att bestraffa de arbetslösa under hela sin mandatperiod. I stället för att skära ner och bestraffa borde man ge de arbetslösa en chans att förbättra sitt kunnande och stöda deras möjligheter att få jobb. Nu är det ett bra tillfälle att göra det, när ekonomin växer och sysselsättningen ökar.
SAK presenterar mer detaljerade uppgifter om vad aktiveringsmodellen innebär när alla siffror för början av året står klara. De uppgifter som nu har samlats in bygger på de beslut som åtta arbetslöshetskassor har fattat i början av april.
