FFC vill att nästa regering ska skärpa lagstiftningen och förbättra fackets och myndigheternas möjligheter att ingripa – Jurist svarar på tre frågor om arbetsmarknadsbrottslighet

Vad innebär arbetsmarknadsbrottslighet och vad borde nästa regering göra för att bekämpa brottsligheten? Paula Ilveskivi är jurist på fackcentralen FFC och hon svarar på tre frågor om arbetsmarknadsbrottslighet.
28.03.2023 09:47
LÖNTAGAREN
Gemensamt för dem som faller offer för arbetsrelaterat utnyttjande är att de befinner sig i en sårbar ställning på arbetsmarknaden. Foto: iStock

1. Vad syftar vi på när vi talar om arbetsmarknadsbrottslighet?

– Arbetsmarknadsbrottslighet innebär att arbetstagare utnyttjas och att man ägnar sig åt verksamhet som bryter mot lagen. Arbetsmarknadsbrottslighet är en företeelse som kan ta sig många uttryck – allt från att arbetsgivaren betalar för låg lön eller försummar att betala alla tillägg till att offren utsätts för tung människohandel.

– Genom att utnyttja arbetstagare strävar man ofta efter ekonomisk vinning. Det är också fråga om ojust konkurrens där förlorarna är de laglydiga företagare som behandlar sina anställda väl.

– Det kan också finnas en koppling mellan arbetsmarknadsbrottslighet och grå ekonomi. Då går samhället miste om skatteintäkter och socialförsäkringsavgifter, vilket i sin tur undergräver den sociala tryggheten och försvårar finansieringen av vårt sociala trygghetssystem.

2. Vad är det minsta regeringen borde göra under nästa valperiod för att bekämpa arbetsmarknadsbrottslighet?

– Bestämmelserna om arbetsbrott i strafflagen måste preciseras så att det blir lättare att komma åt arbetsmarknadsbrottslighet. Till exempel lönedumpning och dumpning av anställningsvillkor borde oftare betraktas som brott.

– I våra mål för nästa valperiod föreslår vi också att fackförbunden ska få rätt att väcka talan och att tillgången till rättsmedel med låg tröskel ska förbättras, till exempel genom att stärka arbetsrådets roll.

– Därtill skulle det vara viktigt att ytterligare förbättra informationsutbytet och samarbetet mellan olika myndigheter, i synnerhet mellan polisen och arbetarskyddsmyndigheten. Myndigheternas rätt att få information måste utökas, och det samma gäller skyldigheten att lämna uppgifter till myndigheterna.

3. Är offren alltid utländska arbetstagare?

– Nej, alla offer är inte utländska, även om det i offentligheten oftast talas om fall där utländska arbetstagare utnyttjas.

– De som faller offer för utnyttjande är vanligen arbetstagare som befinner sig i en sårbar ställning på arbetsmarknaden, till exempel unga och partiellt arbetsföra. Gemensamt för offren är att de saknar kunskap om sina rättigheter och hur arbetsmarknaden fungerar samt att de inte kan eller vågar försvara sina rättigheter. När det gäller utlänningar ökar också bristfälliga språkkunskaper risken för utnyttjande.

I FFC:s mål för nästa valperiod kan du läsa mer om hur FFC vill bekämpa arbetsmarknadsbrottslighet.

Läs också FFC-juristen Paula Ilveskivis blogginlägg om fallet där filippinska städare har utnyttjats.

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.