Tre fjärdedelar av löntagarna hör till facket – men vad händer med villkoren i arbetslivet om allt fler endast är med i en a-kassa?

Andelen finländare som hör till ett fackförbund har hållits rätt stabil under hela 2000-talet, men samtidigt väljer allt fler löntagare att endast höra till en arbetslöshetskassa. Om den fackliga organiseringsgraden sjunker kan det leda till sämre villkor i arbetslivet.
11.09. 09:14
LÖNTAGAREN
Den fackliga organiseringsgraden är högre bland kvinnor än bland män. Foto: Gorodenkoff/iStock

Nästan tre fjärdedelar av de sysselsatta löntagarna i Finland hör till ett fackförbund. Andelen har varken sjunkit eller stigit märkbart under 2000-talet, utan har rört sig kring 70–75 procent. Det visar statistik från arbets- och näringsministeriet. De färskaste siffrorna är från 2016 då organiseringsgraden var 74 procent.

Ismo Kokko är expert på anställningsvillkor på fackcentralen FFC och han konstaterar att en hög organiseringsgrad ger styrka vid förhandlingsborden.

Ismo Kokko är expert på anställningsvillkor på FFC.

– Organiseringsgraden är det första arbetsgivarna ser på när de ska avgöra om motparten i förhandlingarna är trovärdig. En tillräckligt hög organiseringsgrad ger ett mer balanserat förhandlingsresultat, påpekar Kokko.

Island, Finland, Sverige och Danmark har den högsta organiseringsgraden i världen. Vår nordiska modell bygger på att det är arbetsmarknadsparterna – inte regeringen – som avtalar om villkoren i arbetslivet. Men om den fackliga organiseringen minskar kanske regeringen börjar stifta lagar om fler arbetslivsfrågor.

– Allt den nuvarande regeringen har gjort åt löntagarna de senaste 3,5 åren är bara lite försmak på hur det kommer att se ut om organiseringsgraden sjunker, varnar Ismo Kokko.

Texten fortsätter efter grafiken.

Andelen av de sysselsatta löntagarna som hör till facket har hållits rätt stabil, men allt fler hör endast till en a-kassa.

Färre unga hör till facket

Ett stort orosmoln är att allt färre hör till facket i de yngre åldersgrupperna.

– Det blir hela tiden svårare att upprätthålla en tillräckligt hög organiseringsgrad. Det finns flera orsaker till det – men en orsak är att vår samhälleliga situation redan en längre tid har varit rätt bra. Folk räknar med att den nuvarande nivån består utan att vi behöver göra något, säger Ismo Kokko.

Eija Harjula är organisationschef på FFC.

FFC:s organisationschef Eija Harjula påpekar att det är dags för hela fackföreningsrörelsen att se sig själv i spegeln.

– Vi måste fråga oss om vi har satsat tillräckligt mycket på facklig organisering. När man frågar folk varför de inte hör till ett fackförbund, så säger de flesta att ingen har frågat om de vill gå med i facket eller att de inte vet varför det lönar sig att vara medlem. Vi har inte lyckats marknadsföra vår produkt, alltså medlemskapet i facket, tillräckligt bra, medger Harjula.

Allt fler unga snuttjobbar och samtidigt suddas gränsen mellan företagare och löntagare ut. Facket måste kunna svara på de förändringar som sker i arbetslivet.

– Det har skett enorma förändringar på arbetsmarknaden. Vi kan inte sälja samma produkt som vi har sålt i hundra år.

Fackets a-kassa kan vara billigare än YTK

Även om den fackliga organiseringsgraden har hållits relativt konstant, så har andelen löntagare som endast hör till en arbetslöshetskassa ökat under de senaste årtiondena. Av de sysselsatta löntagarna var 16 procent endast medlem i en arbetslöshetskassa år 2016.

Många upplever att det är billigare att hör till den privata arbetslöshetskassan YTK än till en facklig a-kassa, men Eija Harjula påpekar att det inte nödvändigtvis är så. YTK har en fast årsavgift på 100 euro, medan avgiften till de fackliga a-kassorna vanligen är omkring en halv procent av lönen.

– Lågavlönade betalar faktiskt mindre för arbetslöshetsskyddet om de hör till en facklig a-kassa än till YTK. Det här är en sak som få lägger märke till, betonar Eija Harjula.

Aleksi Vienonen, freelancejournalist & Jonny Smeds

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.