Tio fakta om tillgångsprövningen för utländsk arbetskraft

1. Prövning av tillgången på arbetskraft förhindrar inte rekrytering av internationella experter

I Finland gäller prövningen av tillgången på arbetskraft endast arbetaryrken eller utförande yrken (till exempel städare, kockar, chaufförer och byggnadsarbetare). Det vanliga uppehållstillståndet, som beviljas experter och specialister, beviljas direkt av Migrationsverket och omfattas överhuvudtaget inte av den tillgångsprövning som görs av arbets- och näringsbyrån.

2. Nya arbetstillfällen uppstår – oavsett om det görs tillgångsprövning eller inte

Prövningen av tillgången på arbetskraft görs alltid från fall till fall. Personer som kommer från länder utanför EU och EES får uppehållstillstånd för arbetstagare endast om de har fått jobb och det inte finns lämplig arbetskraft på den finländska arbetsmarknaden. Också lönen och de övriga anställningsvillkoren måste följa lagen och arbetsgivaren ska ha förutsättningar att sköta de skyldigheter som hör till arbetsgivaransvaret.

Prövningen hindrar alltså inte arbetsgivare från att anställa nya arbetstagare för arbetsuppgiften. Om jobbet omfattas av tillgångprövning måste det vara lediganslaget vid arbets- och näringsbyrån i minst tio dagar.

3. Arbetstillstånd och prövning av tillgången på arbetskraft är två skilda saker

Personer från länder utanför EU- och EES-området, som kommer till Finland för att arbeta, behöver i regel uppehållstillstånd för arbetstagare. Den här typen av uppehållstillstånd beviljas i två steg. Arbets- och näringsbyrån gör ett delbeslut som vid behov grundar sig på tillgångsprövning, och därefter fattar Migrationsverket det slutliga avgörandet.

Experter och specialister beviljas ett vanligt uppehållstillstånd, som inte innehåller något delbeslut av arbets- och näringsbyrån och inte heller någon tillgångsprövning. Det vanliga uppehållstillståndet beviljas direkt av Migrationsverket.

Prövning av tillgången på arbetskraft är alltså inte samma sak som arbetstillstånd, utan betyder att det görs en arbetskraftspolitisk bedömning där man tar reda på om det redan finns lämplig arbetskraft i Finland. Prövningen görs innan uppehållstillståndet för arbetstagare beviljas och gäller personer som kommer till Finland från länder utanför EU och EES.

4. Sverige är det enda EU-landet som inte reglerar arbetskraftsinvandringen

Sverige är det enda EU-, EES- och OECD-landet som har slopat prövningen av tillgång på arbetskraft. De övriga medlemsländerna tillämpar antingen nationella branschvisa kvoter eller gör en arbetskraftspolitisk behovsprövning inom de branscher där arbetslöshetsgraden är hög. EU-länderna får själva besluta om tillgångsprövningen, för den begränsas inte av direktiven.

5. Följderna var negativa när Sverige slopade prövningen

I Sverige har beslutet att avskaffa arbetskraftsprövningen inte lett till önskat resultat. Enligt en undersökning av OECD (1) har arbetstagare i stor utsträckning rekryterats till branscher där det också i övrigt råder överskott på arbetskraft, och inte till branscher där det råder brist på arbetskraft såsom regeringen hade hoppats.

Också en rapport från Delegationen för migrationsstudier (2) visar att arbetstillstånd huvudsakligen har beviljats i branscher där det inte råder brist på arbetskraft. Största delen av dem som har anlänt till Sverige har samtidigt sökt asyl. Riksrevisionen har påpekat att det finns många brister både i den förhandskontroll av anställningsvillkoren som Migrationsverket gör och i den tillsyn som arbetarskyddsmyndigheterna sedan gör i efterhand (3).

Också enligt den svenska löntagarcentralorganisationen LO har avskaffandet av arbetskraftsprövningen haft allvarliga negativa följder, såsom handel med arbetstillstånd, svart ekonomi och annan brottslighet (4).

6. Tillgångsprövningen säkerställer att arbetstagarnas rättigheter inte kränks

Arbetstagare beviljas uppehållstillstånd endast om lönen och de övriga anställningsvillkoren följer lagen och om arbetsgivaren har förutsättningar att sköta de skyldigheter som hör till arbetsgivaransvaret. Det finns redan nu en dubbel arbetsmarknad i Finland och statistiken visar att utländska arbetstagare har lägre lön.

I Finland har antalet utredningar av människohandelsbrott och antalet människohandelsfall som har behandlats i domstol ökat de senaste åren – nu är största delen av de nödställda offer för arbetsrelaterat utnyttjande.

Utnyttjande av utländsk arbetskraft förekommer i Finland i sådana branscher där också de finländska arbetstagarna ofta har en svag ställning och där det är vanligt med till exempel nolltimmarsavtal och långa underleverantörskedjor. Sådana branscher är bland annat restaurang-, städ-, bygg- och lantbruksbranscherna.

7. De yrken som omfattas av tillgångprövningen varierar beroende på region

Behovet av tillgångsprövning utreds regionvis två gånger per år, för tillgången på arbetskraft varierar beroende på ort och bransch. Närings-, trafik- och miljöcentralerna slår fast de regionala riktlinjerna för arbetstillstånd och avgör i vilka branscher och yrken man inte behöver tillämpa prövning av tillgången på arbetskraft.

På det här sättet ser NTM-centralerna till att det finns tillgång till lokal, kunnig arbetskraft och att det inte finns brist på arbetskraft inom de arbetsuppgifter som omfattas av tillgångsprövningen.

8. Tillgångsprövningen hindrar inte asylsökande och internationella studerande från att studera

Internationella studerande har rätt att arbeta deltid vid sidan av sina studier. Asylsökande får arbeta tre månader efter att de har anlänt till Finland, om de har ett giltigt pass. De som saknar pass är tvungna att vänta i ett halvår.

9. Balansen i den offentliga ekonomin kan lida om tillgångsprövningen avskaffas

Ett syfte med prövningen av tillgången på arbetskraft är att värna om sysselsättningsmöjligheterna för de arbetssökande som redan finns på den finländska arbetsmarknaden. Det finns en risk för att utgifterna som arbetslösheten orsakar den offentliga ekonomin hålls på nuvarande nivå eller rentav ökar om man fyller nya jobb med arbetstagare direkt från utlandet eller om de som redan har jobb ersätts med utländska arbetstagare.

10. Tillgångsprövningen är inte onödig byråkrati – det är bara handläggningstiderna som är för långa

Migrationsverkets mål är att fatta beslut om uppehållstillstånd för arbetstagare inom fyra månader. Handläggningstiderna är alltför långa och borde förkortas. Alla skulle vinna på att man beviljade mer resurser för handläggningen.

Källor

1 OECD 2011. Recruiting Immigrant Workers: Sweden. OECD Publishing.
2 Arbetskraft från hela världen. Hur blev det med 2008 års reform? Delmi 2015:19.
3 RIR 2016:32. Ett välfungerande system för arbetskraftsinvandring. En granskningsrapport från Riksrevisionen 5.12.2016.
4 Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen. Landsorganisationen i Sverige 2013.