Facklig resa till Moçambique gjorde ett stort intryck på Asko Peltola – Du kan hjälpa utsatta arbetstagare och samtidigt själv lära dig något nytt

Mötet i det lilla rummet med jordgolv i Moçambique har etsat sig fast i minnet på Asko Peltola, som är huvudförtroendeman på Snellmans köttförädling i Jakobstad. Vid dörren hälsade en flicka och en liten pojke de långväga gästerna välkomna till fembarnsfamiljens hem. Deras mamma, som fyra år tidigare hade blivit änka, är en av världens mer än 67 miljoner hembiträden.

– Det är vardagen för de här hembiträdena som jag alltid återkommer till. När jag presenterade SASK:s verksamhet för min fackavdelning var det lätt att berätta om hembiträdena därför att jag har träffat dem, säger Asko Peltola.

Peltola är medlem i Finlands livsmedelsarbetareförbund SEL och bor i Alahärmä i Kauhava. Han har lovat berätta varför han är intresserad av villkoren för arbetstagare i fattiga länder, och vad det här intresset har gett honom.

Asko Peltolas vilja att lära sig mer föddes via Finlands Fackförbunds Solidaritetscentral SASK – en organisation som stöder de mänskliga rättigheterna i arbetslivet i utvecklingsländer. Till SASK hör 37 finländska fackförbund och centralorganisationer (på finska), bland dem fackcentralen FFC.

SASK har sammanlagt 35 projekt på tre kontinenter. Målet är att stötta lokala fackförbund så att de blir starkare och klarar av att förbättra arbetstagarnas löner och anställningsförhållanden. SASK arbetar med bland annat livsmedelsarbetare i Filippinerna, nepalesiska gästarbetare som bygger fotbollsstadion i Qatar samt arbetstagare i servicebranscherna i olika länder.

Hembiträden, inte bara i Moçambique, utan också i Colombia, Indonesien och Filippinerna hör till dem som tack vare SASK:s projekt redan har lyckats förbättra sitt arbetsliv och samtidigt vardagen för sina familjer.

Studieresenär och ambassadör för SASK

Asko Peltola deltog år 2018 i SASK:s studieresa till Moçambique tillsammans med ett tjugotal andra medlemmar i olika fackförbund. Före resan hade alla deltagit i SASK:s ambassadörsutbildning som hölls över ett veckoslut.

Under utbildningen, som ordnas två gånger per år, får personer i olika åldrar och från olika delar av landet bekanta sig med SASK:s arbete. Samtidigt får de lära känna varandra och tillsammans fundera på frågor som gäller de mänskliga rättigheterna i arbetslivet och vardagen i utvecklingsländer.

De som deltar i ambassadörsutbildningen förenas av ett intresse för internationella frågor och fackets möjligheter att påverka arbetstagarnas ställning i världen.

Utbildningen och framför allt resan till Moçambique gjorde ett intryck på Asko Peltola.

– Där vidgades vyerna, och det gör gott, konstaterar han.

SASK:s ambassadörer är frivilliga. Roosa Rusanen tillträdde för ett år sedan som expert på frivilligverksamhet vid SASK, och hennes mål är att alla som är intresserade ska kunna delta på ett sätt där de kan utnyttja sina egna styrkor. Hon vill lyssna noggrant på ambassadörernas önskemål, för de är en viktig del av SASK.

–Verksamheten ska vara inspirerande och göra ett intryck, så att folk vill delta i den.

Under coronatiden har ambassadörsutbildningen genomförts digitalt. Den årliga studieresan, som skulle ha pågått just nu, blev man tvungen att inhibera.

Men coronaviruset begränsar inte diskussionen. Ambassadörerna fortsätter att träffas digitalt och dessutom har SASK nyligen publicerat podcasten Afrikka edellä (på finska), där de som är intresserade av arbetstagarnas rättigheter också kan hitta kritiska perspektiv.

En skälig lön och utbildning är vägen ur fattigdom

Asko Peltola, som är huvudförtroendeman på heltid vid Snellmans köttförädling i Jakobstad, har fortsatt diskussionen på arbetsplatsen, inom fackavdelningen och på olika ställen där han träffar människor som är intresserade eller har åsikter.

– Många säger att vi har det så dåligt här i Finland också, och frågar varför vi inte hjälper fattiga ensamförsörjare här hemma, säger Peltola.

Han konstaterar att det är klart att vi också ska hjälpa dem. Men han är ändå benägen att göra en liten jämförelse. 

– Vad det innebär att inte ha någonting alls.

SASK:s verksamhet bygger på tanken om att det bästa sättet att främja arbetstagarnas mänskliga rättigheter är att se till att alla har en lön som det går att leva på. Det är endast då människor kan försörja sina familjer och utbilda sina barn. Och att ge barnen utbildning är det enda sättet att ta sig ur fattigdom och till exempel barnarbete.

– För mig är det viktigt att tyngdpunkten i SASK:s arbete ligger på att stärka fackföreningsrörelsen i utvecklingsländer. Den vägen kan man förbättra strukturerna och förhållandena där människor arbetar, säger Asko Peltola.

Som ett resultat av SASK:s arbete har till exempel en av hörnstenarna för den nepalesiska hälsovården, de frivilliga hälsosystrar som arbetar utan lön, grundat två fackförbund och kämpar nu för att göra sin ställning som arbetstagare formell.

I Myanmar stöder SASK fackförbundet IWFM, som representerar arbetstagare i industribranscherna, i sina strävanden att rekrytera medlemmar vid fabrikerna som västerländska klädvarumärken anlitar. Arbetstagarna vid fabrikerna har börjat kräva skäliga arbetstider och löner.

På grund av coronaviruspandemin har situationen för arbetstagarna i klädbranschen förvärrats, när de stora beställarna har tagit tillbaka sina beställningar och när säkerhetsåtgärderna som behövs på grund av pandemin är minst sagt otillräckliga vid många fabriker. Facket har ändå lyckats upprätta dialog med fabriksägarna och de globala varumärken som beställer kläderna.

Fackavdelningen blev understödsmedlem

Varför har då Asko Peltola valt att stödja SASK och ge verksamheten en del av sin tid? Det har att göra med att Peltola har en benägenhet att engagera sig för många ändamål. Han räknar upp sina åtaganden: representant för fackförbundet SEL i FFC:s representantskap, medlem i SEL:s förbundsfullmäktige och därigenom medlem i regionorganisationen i Österbotten, ledamot i stadsfullmäktige i Kauhava för SDP, sekreterare i den lokala jaktföreningen i Alahärmä och ordförande i husbolagets styrelse. Och ambassadör för SASK.

– Nu är jag också understödsmedlem i SASK, vilket betyder att jag betalar en månatlig understödsavgift. Jag fick dessutom min fackavdelning Pedersöre livs att bli understödsavdelning, berättar Peltola belåtet.

Den största finansiären av SASK:s verksamhet är Utrikesministeriet, och därtill får SASK stöd av fackförbund, fackavdelningar och till exempel understödsmedlemmar. De medel som SASK får in genom understödsmedlemmarna används i synnerhet till att driva hembiträdenas rättigheter.

Asko Peltola styrs av en vilja att hjälpa och göra saker som betyder något för honom och andra.

– En ensam människa kan inte rädda världen. Men när vi är många kan vi åstadkomma saker.

Sini Saaritsa
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)

Blev du intresserad? Nu kan du söka till SASK:s ambassadörsutbildning (på finska)