Språkkunskaper öppnar dörrar i arbetslivet – Antti Lehti använder engelska, ryska och "rallyestniska" i sitt uppdrag som arbetarskyddsfullmäktig
– Engelska, ryska och estniska – något främmande språk talar jag dagligen i jobbet, berättar Antti Lehti som är arbetarskyddsfullmäktig på byggföretaget SRV.
Lehti jobbar på byggarbetsplatsen vid terminal 2 på Helsingfors-Vanda flygplats, där arbetet med att förstora terminalen pågår.
I byggbranschen kommer många arbetstagare från utlandet och språkkunskaper kan behövas i många olika situationer – när man ska ge en introduktion i arbetarskyddsfrågor, eller helt enkelt tipsa om ett bra lunchställe. När man frågar hur en arbetstagare har det på personens eget modersmål, får man lätt ett helt annat svar än när man gör det på engelska.
– Det är lättare att skapa förtroende när man talar arbetstagarens eget språk. Svaret är något annat än "yes yes", säger Antti Lehti.
Ryska talar Lehti huvudsakligen med äldre arbetstagare från de baltiska länderna. Också en del av polackerna talar ryska. Den yngre generationens estländare talar däremot en rätt god engelska.
Mikko Heinikoski är chef för utbildningsfrågor och arbetskraftspolitik på fackcentralen FFC, och han säger att det nuförtiden finns behov av språkkunskaper inom FFC:s branscher.
– I vissa branscher mer än i andra. I nästan alla yrken är det bra att kunna lite engelska. Om inte annat så för att nästan alla program och bruksanvisningar är på engelska, påpekar han.
Språkkunskapernas betydelse har ökat i takt med att Finland har blivit allt mer internationellt. I Finland finns allt fler multinationella företag som har engelska som administrationsspråk. Dessutom är det i många branscher vanligt att arbetskamrater eller kunder talar något annat språk än svenska eller finska som modersmål.
– För arbetstagaren ger språkkunskaper också nya arbetsmöjligheter. Man kan få möjlighet till kommenderingsarbete utomlands, eller till sådana uppgifter i hemlandet där det krävs språkkunskaper, säger Mikko Heinikoski.
Språkkunskaper är en fördel när man söker jobb
– För många arbetstagare i servicebranscherna är det vardag att tala ett främmande språk. Goda exempel på det här är hotellreceptionisterna och safariguiderna i Lappland, säger Marie Sandberg-Chibani som är informatör på Servicefacket PAM.
Inom servicebranscherna har man störst nytta av språkkunskaper i de regioner som är populära bland turister, såsom Lappland och södra Finland. I närheten av östgränsen har man användning för kunskaper i ryska.
Under den senaste tiden har det i offentligheten talats om att språkvalen som gymnasie- och yrkesstuderande gör blir allt mer ensidiga. Allt fler studerar endast det andra inhemska språket och engelska.
Marie Sandberg-Chibani säger att det finns efterfrågan på också andra språk i servicebranscherna.
– År 2019 kom flest turister till Finland från Ryssland, Tyskland, Sverige, Storbritannien och Kina. Till exempel kunskaper i kinesiska kan vara en fördel när man söker jobb i turismbranschen, säger hon.
I framför allt luftfartsbranschen kan man ha nytta av kunskaper i språk som är mer exotiska ur ett finländskt perspektiv – till exempel hindi och farsi. Före coronapandemin var det en allt större del av flygpassagerarna som inte kunde engelska.
– Vid kundbetjäningen på flygplatsen uppstår dagligen situationer där man måste lösa komplicerade frågor. Då krävs goda språkkunskaper. Också i många andra uppdrag inom luftfarten krävs det att man kan åtminstone engelska. Det är den internationella luftfartens språk, säger Sirpa Lahtinen som är huvudförtroendeman för Luftfartsunionen IAU:s medlemmar vid kundbetjäningen på Helsingfors-Vanda flygplats.
Inom handeln och luftfarten kan kunskaper i främmande språk också ge ett språktillägg som syns i plånboken.
Arbetsgemenskaperna blir allt mer mångkulturella
Det är allt vanligare med mångkulturella arbetsgemenskaper. Till exempel i städbranschen är det vanligt att arbetskamraterna talar engelska sinsemellan. Och framför allt i södra Finland är det också vanligt att byggarbetsplatserna är mångkulturella.
– Visserligen borde det inte förutsättas att man kan främmande språk, för att man ska få jobb i byggbranschen, men visst kan det vara en fördel. I synnerhet längst bort i underleverantörskedjorna finns många utländska arbetstagare, säger Nina Kreutzman som är internationell expert på Byggnadsförbundet.
Hon påpekar att det redan med tanke på att arbetet ska löpa smidigt, och förstås också med tanke på arbetarskyddet, är viktigt att kunna kommunicera.
Byggproffsen jobbar också mycket i människors hem. Den kund som tar emot en rörmontör som ska reparera en läckande kran kanske inte talar svenska eller finska.
Speciellt viktigt skulle det enligt Nina Kreutzman vara att förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige kan främmande språk, eftersom de ofta måste ta reda på komplicerade saker som handlar om anställningsförhållanden och arbetarskydd. Det är saker som det inte går att sköta på turistengelska.
Lättare att förstå kulturen om man kan språket
Språkkunskap handlar om mycket mer än att förstå vad orden betyder och hur de grammatiska reglerna ser ut. Det handlar också om att känna till kulturen.
– Kommunikationen på arbetsplatsen löper mycket smidigare om man känner till arbetskamraternas och kundernas kulturer och sätt att agera. I bästa fall kan kulturkännedom bidra till att skingra fördomar, förbättra atmosfären och göra det lättare för personer med invandrarbakgrund att få jobb, säger Mikko Heinikoski från FFC.
Han betonar att i synnerhet kulturkännedom är en sak som yrkesläroinrättningarna och gymnasierna i större utsträckning borde lära ut.
Också Antti Lehti, som jobbar på byggarbetsplatsen på Helsingfors-Vanda flygplats, har lagt märke till att det är en fördel att förstå andra kulturer.
– För till exempel arbetstagare som kommer från forna Sovjet är familjen mycket viktig. De kanske bättre kommer ihåg vad man berättar om arbetarskyddet, när man påminner dem om att de har en familj som väntar där hemma. Då kanske de låter bli att ta vissa risker på bygget, säger Lehti.
Rätt många har något slags översättningsprogram i sin mobil. Med det kan man försöka översätta enskilda ord eller någon mening från ett språk till ett annat. Antti Lehti använder ibland översättningsprogram för att översätta den fackterminologi som används i byggbranschen från finska till engelska. Oftast förlitar han sig ändå på fackordböcker.
– Översättningsprogram är rätt bra hjälpmedel, men de kommer nog aldrig att kunna ersätta språkkunskap. Även om programmen utvecklas, kommer de inte att kunna ersätta kulturkännedom, funderar Lehti.
Han får medhåll av fackförbundens experter och Mikko Heinikoski från FFC.
– Ett översättningsprogram är lite som en fickräknare. Inte klarar man heller av att göra speciellt invecklade räkneoperationer med en fickräknare, om man inte kan matematik, jämför Heinikoski.
Det går att lära sig språk i vuxen ålder
Antti Lehti har läst ryska vid kvällsgymnasiet och genom privatundervisning. Dessutom har han tillbringat fem år i Ryssland.
– Någon form av rallyestniska har jag lärt mig på byggarbetsplatserna – genom att lyssna och tala.
För dem som vill utveckla sina egna språkkunskaper rekommenderar fackförbunden experter till exempel arbetarinstitutens och medborgarinstitutens kursutbud. Fackförbunden ordnar också egna språkkurser, framför allt för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige. Till exempel Servicefacket PAM erbjuder sina förtroendevalda intensivkurser i engelska genom Arbetarnas Bildningsförbund ABF.
– Det verkar finnas ett intresse för språkstudier. Vi har blivit tillfrågade om det finns kurser i engelska med fokus på fackterminologi, säger Nina Kreutzman från Byggnadsförbundet.
Det lönar sig också att fråga sin egen arbetsgivare om det är möjligt att få studera språk. Till exempel vissa företag i byggbranschen har erbjudit språkkurser åt sina anställda.
– Jag tror att många arbetstagare inom FFC:s branscher inte ens har tänkt på att arbetsgivaren på något sätt kan stödja språkstudier. Det lönar sig att fråga, uppmanar Mikko Heinikoski.
Han anser att multinationella företag kunde skapa utbytesprogram som ger personalen en möjlighet att utveckla sina språkkunskaper. Arbetstagare och studerande inom branschen kunde söka jobb och praktikplats på företagets verksamhetsställen utomlands.
Nina Kreutzman från Byggnadsförbundet uppmanar dem som är intresserade av att utveckla sina språkkunskaper att tala med arbetskamrater som kommer från andra länder. Språkkunskaperna ökar när man talar och lyssnar.
– Man behöver inte kunna tala perfekt, betonar hon.
Anu Vallinkoski
(översättning: Jonny Smeds)
