Semestrarna är inte inhiberade på grund av coronaviruset – Men det finns många möjligheter att komma överens om flexibla arrangemang

Finland och många andra länder har börjat häva restriktionerna på grund av coronaviruset och det kan leda till att också den ekonomiska tillväxten kommer i gång. Därför är det vissa som har sagt att det inte är läge att ta semester den här sommaren.

Det är viktigt att företagen kan ta sig ur krisen, och därför är det bra om arbetstagarna är redo att jobba när restriktionerna hävs. Men semesterperioden har inte ändrats på grund av coronaviruset, och inte heller har semestrarna inhiberats. Det påpekar FFC-juristen Anu-Tuija Lehto i ett blogginlägg på FFC:s webbplats (på finska).

– Avsikten med semestern är att se till att arbetstagarna har en möjlighet att vila upp sig och återhämta sig från jobbet, konstaterar Lehto.

Det är endast för personalen inom hälsovården och socialväsendet som arbetsgivaren kan flytta semestern till en senare tidpunkt. Alla andra har rätt att ta ut sin semester under den period som är fastslagen i semesterlagen och kollektivavtalen. Undantaget för personalen inom hälsovården och socialväsendet grundar sig på regeringens och riksdagens beslut. Tidigare gällde undantaget också personal inom räddningsväsendet och nödcentralernas verksamhet, men för deras del återgick bestämmelserna till det normala den 14 maj.

Enligt lagen ska sommarsemestern hållas under perioden maj–september. Innan arbetsgivaren slår fast tidpunkten måste arbetstagarna få säga när de vill hålla sin semester. Arbetsgivaren ska sträva efter att uppfylla arbetstagarnas önskemål. Arbetstagarna ska också behandlas jämlikt.

Arbetsgivaren ska meddela arbetstagarna om tidpunkten för semestern senast en månad i förväg. Om det här inte är möjligt måste arbetsgivaren alltid meddela minst två veckor innan semestern börjar. Semesterlönen ska betalas innan semestern börjar.

Anu-Tuija Lehto påpekar ändå att både semesterlagen och kollektivavtalen ger goda möjligheter att komma överens om flexibla arrangemang som gynnar båda parterna när företagen ska ta sig ur krisen.

– I kollektivavtalet kan man till exempel ha avtalat om att semestern kan flyttas utanför semesterperioden eller att semesterlönen kan betalas på en vanlig avlöningsdag. Det går också att avtala lokalt om utbetalningen av semesterpenningen eller semesterpremien. På arbetsplatser där atmosfären är god och där alla är villiga att hitta flexibla lösningar lyckas man också komma överens om hur semester ska hållas, betonar Anu-Tuija Lehto i sitt blogginlägg.

Om arbetsgivaren blir tvungen att permittera sin personal, så är det enligt Lehto klokt att komma överens med arbetstagarna om att de kan ta semester före eller i samband med permitteringarna.

Rätt till sammanhängande semester

I sitt blogginlägg rättar juristen Anu-Tuija Lehto till ett vanligt missförstånd gällande semestern.

– Många tror att arbetstagarna bara har rätt att hålla två veckors sammanhängande semester. Så är det ändå inte. Arbetstagarna har rätt att hålla hela sin fyra veckor långa semester i en sammanhängande period, påpekar Lehto.

Arbetsgivaren och arbetstagarna kan avtala om att dela upp semestern till den del som överskrider två veckor, men det här förutsätter att man sinsemellan kommer överens om saken.

– Utan arbetstagarens samtycke kan arbetsgivaren bara spjälka upp semestern om det är nödvändigt för att hålla i gång arbetet. Att arbetsgivaren har brist på arbetskraft eller att det är bråttom under sommarsäsongen är inte giltiga skäl.

Trots att det är möjligt att komma överens om flexibla arrangemang, så påpekar Anu-Tuija Lehto att det handlar om en rättighet och inte en skyldighet. Lagen och kollektivavtalen garanterar arbetstagarna vissa minimivillkor som de inte behöver avstå ifrån.

Uppdatering 19.5.2020 kl. 12.03: Statsrådet har gett en ny förordning som gällande bl.a. rätten att flytta arbetstagarnas semester till en senare tidpunkt. Från 14.5 gäller undantaget endast personalen inom hälsovården och socialväsendet, och inte personalen inom räddningsväsendet och nödcentralernas verksamhet.