Regeringen vill försnabba behandlingen av tillstånd för dem som kommer till Finland för att jobba – FFC betonar att det inte får leda till att arbetstagare utnyttjas
Regeringens mål är att förkorta handläggningstiden för tillståndsansökningar till i genomsnitt 30 dygn före utgången av regeringsperioden. Man försöker snabba upp processen bland annat genom att automatisera beviljandet av tillstånd och genom att införa en certifiering för arbetsgivare. Tillståndsprocessen skulle vara lättare för certifierade arbetsgivare än för andra.
– Det är bra att regeringen vill försnabba tillståndsbehandlingen och digitalisera processen, men det får inte leda till att förhandskontrollen av anställningsvillkoren för arbetstagare som kommer till Finland försämras och att risken för utnyttjande ökar, säger Eve Kyntäjä.
Hon påpekar att man redan har strömlinjeformat processen för hur man gör upp regionala riktlinjer för arbetstillstånd. Man har infört gemensamma modellriktlinjer och en enhetlig yrkesklassificering. Närings-, trafik- och miljöcentralernas regionala riktlinjer beaktar särdragen på arbetsmarknaden i regionen och tillgången på arbetskraft inom olika yrken och branscher.
– Problemet är ändå att man samtidigt har slutat använda uppgifter om löneklasser och utbildning som en del av riktlinjerna för arbetstillstånd.
Att man inte längre använder uppgifter om löneklasser och utbildning kan enligt Eve Kyntäjä leda till att utländska arbetstagare anställs enligt den lägsta löneklassen. Då försämras deras anställningsvillkor och följden kan rentav bli att lönenivån inom hela branschen sjunker.
– Att slopa utbildningsuppgifterna är inte heller en önskvärd utveckling när målet är att få kunnig arbetskraft.
Risker med certifiering av arbetsgivare
FFC stöder inte regeringens förslag om en arbetsgivarcertifiering, eftersom förslaget innebär en risk för att arbetstagare utnyttjas.
– Om man trots allt bestämmer sig för att införa en certifiering måste man slå fast ordentliga kriterier för certifieringen och införa en möjlighet till straff. Certifieringen ska kunna återkallas om arbetsgivaren har gett uppgifter som inte stämmer eller om arbetstagarna inte behandlas likvärdigt, säger Eve Kyntäjä.
Regeringen föreslår också preciseringar i bestämmelserna om tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft. Till exempel planerar man att utvidga möjligheten att fatta beslut om att inte bevilja uppehållstillstånd för anställning hos arbetsgivare som har gjort sig skyldiga till oegentligheter. Det ska bli möjligt att fatta sådana beslut, inte bara när det gäller uppehållstillstånd för arbetstagare, utan också alla andra uppehållstillstånd på grund av arbete.
När en arbetsgivare har tilldelats ett sådant beslut avstår myndigheterna under en period på sex månader från att bevilja uppehållstillstånd åt personer som kommer till Finland för att jobba hos den arbetsgivaren.
Eve Kyntäjä säger att sex månader är alldeles för kort tid för att straffet ska ha någon faktisk effekt. FFC anser att arbetsgivare som har gjort sig skyldiga till utnyttjande ska kunna förhindras från att rekrytera arbetstagare från utlandet i minst två år. Näringsförbud kan till exempel utfärdas i minst två och högst fem år.
– Regeringen har redan tidigare gjort ändringar i utlänningslagen som förbättrar ställningen för utländska arbetstagare. Ett exempel är just möjligheten att fatta beslut om att inte bevilja uppehållstillstånd, om arbetsgivaren har gjort sig skyldig till utnyttjande av arbetstagare. Nu skulle det vara skäl att ta nästa steg och förlänga straffet så att det verkligen har en effekt.
Regeringens utkast till proposition om ändring av utlänningslagen är för närvarande på remiss. Bekanta dig med FFC:s remissvar (på finska).
