Regeringen lovar förnya arbetslagstiftningen – FFC:s chefsjurist anser att en bättre ställning för plattformsarbetare och kriminalisering av lönedumpning är de viktigaste frågorna

Mycket har skrivits in i regeringsprogrammet om hur man ska förbättra arbetslagstiftningen och många av reformerna är rätt så ambitiösa, säger FFC:s chefsjurist Timo Koskinen. Han hoppas att lagförslagen bereds omsorgsfullt för ett bra slutresultat.
16.10. 13:02
FFC
Mycket har skrivits in i regeringsprogrammet om hur man ska förbättra arbetslagstiftningen. Bild Lehtikuva.

Lagprojekten bearbetas i arbetsgrupper på trepartsbasis där utöver staten även arbetsmarknadsparterna är företrädda. Många arbetsgrupper har först nu inlett sitt arbete eller kommer att inleda det senare under regeringsperioden.

– Jag hoppas att alla parter ska göra sitt bästa för att hitta lösningar som motsvarar kraven i det föränderliga arbetslivet. För beredning på trepartsbasis är detta en chans att visa att sådan fungerar, även om landets regering självfallet i sista hand bestämmer hurdana lagförslag som läggs fram för riksdagen.

Timo Koskinen. Foto Patrik Lindström.

Arbetslivet har förändrats kraftigt och det är inte bra om lagstiftningen inte motsvarar verkligheten.

– Att arbete som görs via digitala plattformar och arbete med nolltimmarsavtal har ökat är ett konkret exempel på att lagstiftningen släpar efter, säger Koskinen.

Vi gjorde en lista på de viktigaste projekten i anslutning till arbetslagstiftningen. Chefsjuristen Timo Koskinen och Ismo Kokko, expert på anställningsvillkor, redogör för FFC:s mål i samband med lagreformerna.

Problemen med plattformsarbete och nolltimmarsavtal måste tyglas

FFC har som ambition att förhindra att arbete maskeras till företagande, om den som utför arbete de facto har ställningen som en löntagare. Timo Koskinen säger att helheten är komplex men anser det positivt att problemet särskilt med plattformsarbete har identifierats i regeringsprogrammet.

– Vi förväntar oss konkreta förslag som förbättrar plattformsarbetarnas ställning. 

I det sammanhanget granskas också nolltimmarsavtal. Förra regeringen begränsade i viss mån tillämpandet av nolltimmarsavtal, men det som togs in i lagen förblev väldigt luddigt. 

– Vi hoppas att etablerade arbetstider ska fastställs tydligt i lagen. Till detta hänvisas ju också i regeringsprogrammet.

Läs mer: Plattformsekonomin och förändringarna i arbetslivet gör att arbetsavtalslagen måste uppdateras

Lönedumpning bör kriminaliseras

FFC har redan en längre tid framfört att betalning av löner som är lägre än lönerna i kollektivavtalen borde göras till ett brott som hör under allmänt åtal. Timo Koskinen anser det beklagansvärt att trepartsarbetet i frågan enligt regeringsprogrammet kommer att starta först 2021. 

– Det blir tajt om man ska hinna slutföra arbetet under regeringsperioden. Minimimålet borde vara att precisera definitionen av diskriminering i arbetslivet i lagstiftningen.

Läs mer: Arbetsgivare som betalar för låg lön kommer undan utan straff – Lönedumpning måste kriminaliseras

Samarbetslagen bör främja äkta samarbete

Arbetet med att revidera lagen inleddes redan under föregående regeringsperiod. Målet är en lag som bättre motsvarar behoven i dagens arbetsliv och möjliggör ett äkta samarbete som gagnar alla parter på arbetsplatserna. 

FFC har framhävt att målet förutsätter en mer jämlik förhandlingskonstellation på arbetsplatserna.

Ismo Kokko. Foto Patrik Lindström.

– Personalrepresentanterna måste få en starkare ställning vid förhandlingar, arbetsgivaren borde ha skyldighet att förhandla med personalen även i ärenden som gäller utveckling av företaget och personalrepresentanterna ha en större initiativrätt, säger Ismo Kokko som är expert på anställningsvillkor och som företräder FFC i arbetsgruppen.

Förhandlingsskyldighet betyder att arbetsgivaren måsta diskutera med sina arbetstagare och ta deras åsikter i beaktande, till exempel när man överväger investeringar och bedömer konsekvenserna av dem.

Större initiativrätt hänger ihop med samma sak: Arbetstagarnas åsikter ska beaktas och deras initiativ tas upp till behandling.

Arbetsgruppen ska ha sitt arbete klart före utgången av mars 2020.

Förtroendemannen med vid lokala avtal

En förutsättning för att lokala avtal ska kunna öka är, på samma sätt som beträffande revideringen av samarbetslagen, att förhandlingsparterna är i en mer jämlik ställning jämfört med idag. FFC utgår från att arbetstagarna i ett lokalt avtal alltid ska företrädas av en förtroendeman som arbetsgivaren förhandlar med. 

– FFC eftersträvar ett läge där avtalen inte dikteras av arbetsgivaren, utan är genuina överenskommelser, understryker Ismo Kokko.

Han påpekar att arbetsgivare till exempel i Sverige inte alla gånger har samma tolkningsföreträde som i Finland. 

Löntagarna och arbetsgivarna har olika syn på lokala avtal och hur sådana kan främjas. Av arbetsgruppen på trepartsbasis förväntas framställningar emellertid redan före vårens ramförhandlingar som en del av regeringens mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent under regeringsperioden. Vid ramförhandlingarna beslutar regeringen om budgeten för den offentliga ekonomin åren 2020–2023.

Semesterlagen bör anpassas till förändringarna i arbetslivet

Lagen bör revideras för att motsvara dagens arbetsliv bättre. I lagen bör semesterrättigheterna för bland annat dem som gör snuttjobb och ströjobb tas bättre i beaktande. Timo Koskinen säger att reformen är ambitiös eftersom bara två år har reserverats för arbetet. Arbetsgruppen som ska bereda lagändringen inleder arbetet nästa år.

Pirjo Pajunen
(översättning: Monika Sukoinen)

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.