Medlemskap i facket ger trygghet under krisen – Permitteringarna kommer ofta som en chock och fackförbundens telefoner går heta

Under coronakrisen har organisationerna på arbetsmarknaden fått visa att de är kapabla att nå uppgörelser som kan rädda så många jobb som möjligt. Samtidigt ger fackförbunden stöd och trygghet åt de medlemmar som permitteras.
15.04. 14:06
LÖNTAGAREN
Många som permitteras är bekymrade över sin utkomst och rädda för att bli uppsagda. Foto: iStock

Coronavirusepidemin har gjort att arbetet har stannat av på många arbetsplatser. De som jobbar på fackförbunden har däremot fullt upp.

Rådgivningstelefonerna går heta och dagpenninsansökningarna strömmar in till arbetslöshetskassorna. Många fackförbund berättar också att de har fått in fler medlemsansökningar under coronakrisen.

Eija Harjula är organisationschef på fackcentralen FFC.

– Folk är inte bara oroliga för sin egen och sina närståendes hälsa, utan många är också bekymrade över sin utkomst. Det är många som ringer förbundens rådgivningsnummer för att fråga vad de ska göra när de får besked om permittering – vilka lappar och blanketter de ska fylla i, berättar FFC:s organisationschef Eija Harjula.

Rådet är det samma för alla: allra först ska du anmäla dig som arbetslös arbetssökande på arbets- och näringsbyrån. Därefter kan du ansöka om arbetslöshetsdagpenning från din egen arbetslöshetskassa.

Harjula konstaterar att permitteringen kommer som en chock för många. Därför behöver de som ringer facket ofta mer än bara råd. Många behöver också mentalt stöd och någon som de tala om sina bekymmer med.

– Ingen klarar sig ensam just nu – men man behöver inte heller vara ensam, konstaterar Harjula.

Facket är mycket mer än en arbetslöshetskassa

Eija Harjula säger att fackförbundens betydelse har konkretiserats ännu mer under de undantagsförhållanden som råder på grund av coronakrisen. Många som inte tidigare har hört till ett fackförbund skickar nu in sin medlemsansökan.

– Arbetslöshetskassorna betalar inkomstrelaterad dagpenning, men fackföreningsrörelsen är också med och utvecklar systemet och bevakar medlemmarnas intressen. Vi har alltid varit med och förhandlat och enats om samhälleliga frågor – och det är vi också nu, säger Eija Harjula.

Hon syftar på det krispaket som de fackliga centralorganisationerna, bland dem FFC, ingick med Finlands Näringsliv EK. Organisationerna enades om att föreslå tillfälliga undantag från arbetslagstiftningen, för att på det sättet lindra situationen för de företag och löntagare som har drabbats av krisen.

De första tillfälliga lagändringarna trädde i kraft i början av april och de förkortade bland annat tidsfristerna i samband med permitteringar. Dessutom blev det möjligt att permittera visstidsanställda.

Därtill stärktes också de permitterade arbetstagarnas ställning när självriskdagarna inom arbetslöshetsskyddet slopades och när permitteringstiden inte räknas in i maximitiden med arbetslöshetsdagpenning.

– Utan facket skulle det inte ha varit möjligt att driva igenom de här lagändringarna som kan rädda jobben. Krispaketet är ett tecken på att facket är kapabelt att vidta exceptionella åtgärder när det behövs, konstaterar Harjula.

Hon påpekar att arbetslöshetskassorna inte gör samhälleligt arbete eller deltar i att utveckla lagstiftningen på samma sätt som facket gör.

Fler medlemmar ger större inflytande

Eija Harjula betonar att fackföreningsrörelsens styrka bygger på höga medlemsantal.

– Bakom varje förbund står ett enormt antal medlemmar som har valt förbundet till sin representant och som anser att förbundet är rätt aktör att driva deras intressen.

Ju fler medlemmar, desto mer har fackföreningsrörelsen att säga till om.

Anu Vallinkoski
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.