Regeringens kritiserade aktiveringsmodell trädde i kraft för ett drygt år sedan och innebär att de som inte klarar av att uppfylla kravet på aktivitet under en granskningsperiod på 65 dagar får sitt arbetslöshetsskydd nedskuret med 4,65 procent under följande granskningsperiod.
Lagen gav genast upphov till ett medborgarinitiativ som undertecknades av 140 944 personer i december 2017 och januari 2018. Det har ändå dröjt ett drygt år innan medborgarinitiativet har tagits upp till behandling i riksdagen. I dag onsdag har social- och hälsovårdsutskottet äntligen inlett behandlingen genom att påbörja utfrågningen av sakkunniga.
Facket anser ändå att de verkliga experterna är de som har drabbats av aktiveringsmodellen. En enkät som FFC och Industrifacket gjorde i november visar att mindre än en tredjedel av de arbetslösa inom FFC:s branscher lyckades uppfylla villkoren i aktiveringsmodellen under fjolåret.
Sammanlagt svarade nästan 6000 medlemmar i arbetslöshetskassorna på enkäterna och många av dem berättade om sina egna erfarenheter i öppna svar. FFC fick in nästan 2800 öppna svar och av dem var 93 procent kritiska till aktiveringsmodellen. Endast några procent av dem som svarade på enkäten var positiva eller neutrala.
En stor del av dem som svarade på FFC:s enkät anser att aktiveringsmodellen diskriminerar äldre arbetslösa.
Också var man bor spelar en stor roll, påpekar många. Möjligheterna till snuttjobb eller kurser är större i städerna än på landsbygden.
Bland de arbetslösa finns många som har nedsatt arbetsförmåga eller som är arbetsoförmögna. De här människorna drabbas hårt av aktiveringsmodellen, eftersom det är näst intill omöjligt för dem att få jobb, betonar många av dem som svarade på enkäten.
Många av dem som lyckas uppfylla villkoren i aktiveringsmodellen gör det genom att ta emot snuttjobb. Men de som svarade på enkäten påpekar att det också finns många problem med snuttjobben.
Många av dem som svarade på FFC:s enkät har dåliga erfarenheter av servicen och kurserna som arbets- och näringsbyråerna erbjuder.
Villkoren i aktiveringsmodellen är krångliga och oskäliga, anser en stor del av dem som svarade på enkäten. Det spelar ingen roll hur aktivt man söker jobb, för så länge man inte lyckas i jobbsökningen så får man sin förmån nerskuren. Vissa anser också att granskningsperioden på 65 dagar är för kort.
I de öppna svaren kommer det tydligt fram att aktiveringsmodellen är byråkratisk och leder till fördröjningar i utbetalningen av arbetslöshetsdagpenningen. Många säger också att modellen orsakar stress och ångest i stället för att uppmuntra de arbetslösa.
Fyra procent av dem som svarade på enkäten ansåg ändå att aktiveringsmodellen har fört något gott med sig.
Citaten är hämtade ur de nästan 2 800 öppna svar som kom in via FFC:s enkät i november 2017. Vi har översatt svaren till svenska och vissa svar har förkortats. Här finns en längre analys av de öppna svaren (på finska).
Finlands största löntagarorganisation FFC har motsatt sig aktiveringsmodellen ända sedan reformen började beredas, eftersom modellen behandlar de arbetslösa ojämlikt. I stället har FFC tagit fram sin egen modell till ett sporrande sysselsättningsskydd. FFC:s modell innebär mindre byråkrati och mer service för de arbetslösa.
Här kan du läsa mer om FFC:s sporrande sysselsättningsskydd.
Paikallinen sopiminen kehittyy parhaiten työehtosopimusten kautta. SAK:n on helppo olla samaa mieltä TEM:n selvityshenkilöiden kanssa. #työelämä#paikallinensopiminenhttps://t.co/gwcgFoyrLn