Mats Eriksson anser att hotell- och restauranganställda i för hög grad är beroende av tillägg – "För att tjäna mer måste man jobba vid besvärliga tider"

På arbetsmarknaden påverkar alla händelser varandra. Det betyder att konflikterna inom industrin också avspeglar sig i avtalsförhandlingarna inom turism- och restaurangbranschen, säger Mats Eriksson från Vasa som är regional huvudförtroendeman på Scandic-hotellen.
23.03.2022 10:04
LÖNTAGAREN
Mats Eriksson påpekar att de arbetstagare som har stannat kvar i turism- och restaurangbranschen har gjort sig förtjänta av en lönenivå som visar att arbetsgivaren uppskattar deras yrkesskicklighet och välbefinnande. Foto: FFC

– Även om vi jobbar i en helt annan bransch, så påverkas vi i praktiken av de stora industribranscherna. Arbetsgivarna hänvisar lätt till hur saker och ting är i andra branscher. De vill till exempel bara betala för utförd arbetstid, inte för avlönade lediga dagar, säger Mats Eriksson.

Det nuvarande kollektivavtalet löper ut i slutet av mars. Det finns många utmaningar i branschen, men arbetsgivarförbundet MaRa har inte strävat efter att sluta ingå riksomfattande avtal. Dessutom har arbetstagarna den här gången åtminstone hyfsade kort på handen, när coronarestriktionerna har avskaffats och situationen för restaurangerna och hotellen ser bättre ut. För två år sedan var situationen vid förhandlingsbordet en helt annan och då resulterade det i en tillfällig nolllinje.

– Det var förstås dåligt. Men medlemmarna förstod nog att vår förhandlingsposition inte var så stark när ingen jobbade och alla var permitterade, konstaterar Mats Eriksson.

Specialkunnande kunde belönas på företagsnivå

Mats Eriksson är ordförande för PAM:s branschkommitté för hotell- och restaurangbranschen. Som regional huvudförtroendeman på Scandic-hotellen representerar han 150 hotellanställda inom ett område som sträcker sig från Egentliga Finland till Österbotten. Han hoppas på en löneuppgörelse som behandlar alla personalgrupper väl.

– Nu finns det knappt någon löneutveckling för dem som inte får förtjänsttillägg, miljötillägg eller personliga tillägg. För att tjäna mer måste man jobba vid besvärliga tider.

Eriksson jobbar i receptionen på hotellet Scandic Waskia i Vasa och han jobbar endast nattskift. Det betyder att han själv omfattas av tilläggen.

– Men vid till exempel personalrestauranger har man ju aldrig nattarbete och mycket sällan veckoslutsarbete. Dessutom är andelen deltidsanställda i branschen över 60 procent, och även deras inkomster är mycket små.

Mats Eriksson anser att det skulle behövas ett flerårigt löneprogram som garanterar en löneutveckling för alla arbetstagargrupper. Och även om det inte har funnits några lokala lönepotter i kollektivavtalet för turism- och restaurangbranschen, så anser Eriksson att man kunde eftersträva någon form av justeringsmän på företagsnivå.

– Man kunde tänka sig en sådan modell åtminstone vid de stora kedjorna, såsom hos oss på Scandic, där arbetsuppgifterna varierar mycket och det krävs specialkunnande av många olika slag. De stora företagen har också stor omsättning och bättre betalningsförmåga.

Eriksson betonar ändå att han anser att det behövs tillräckliga stora allmänna lönehöjningar och att tankarna på företagsspecifika lönesystem är hans och vissa kollegors egna funderingar.

Coronapandemin fick många att byta bransch

Det är också viktigt att bestämmelserna i kollektivavtalet bättre stöder arbetstagarnas möjligheter att orka i arbetslivet.

– Ingen människa orkar jobba utan pauser. Arbetstakten kan vara så hög att det inte finns någon möjlighet till återhämtning om man jobbar fem–sex dagar i sträck och därefter bara har en ledig dag, säger Eriksson.

Även om de flesta företagen har försökt hålla fast vid sina anställda under coronatiden och det inte har uppstått någon stor konkursvåg, så har många arbetstagare lämnat branschen efter att de har varit permitterade länge. Det här måste arbetsgivarna beakta när lönerna bestäms.

– Vi skapar framtiden tillsammans. De arbetstagare som finns kvar i branschen har gjort sig förtjänta av en lönenivå som visar att arbetsgivaren uppskattar deras yrkesskicklighet och välbefinnande.

"Nu ser det åtminstone lite bättre ut"

Raimo Hoikkala är avtalsexpert på Servicefacket PAM.

– Situationen har ju varit usel för både arbetstagarna och arbetsgivarna. Men nu ser det åtminstone lite bättre ut när restaurangrestriktionerna har slopats, säger Raimo Hoikkala som är avtalsexpert på Servicefacket PAM.

Största delen av arbetstagarna inom turism- och restaurangbranschen har varit permitterade på grund av coronapandemin. Särskilt i början av pandemin var situationen på PAM:s kontor kaotisk.

– Det var ett kontrollerat kaos. Nöden var stor bland medlemmarna och förbundet försökte göra vad det kunde. En stor del av förbundets personal övergick till att hjälpa arbetslöshetskassan att handlägga alla ansökningar, minns Hoikkala.

När situationen var som svårast våren 2020 gick PAM med på att förlänga kollektivavtalet utan lönehöjningar. Våren 2021 höjdes bara tabelllönerna, med 15–20 i euro månaden, och hösten 2021 gjordes en allmän lönehöjning på 1,9 procent.

Nu är PAM:s mål vid avtalsförhandlingarna att löneskillnaderna till andra branscher inte ska öka ytterligare.

– Förutom att förtjänstnivån måste höjas så behövs det också förbättringar och preciseringar i bestämmelserna om pauser. Det är också viktigt att förbättra de deltidsanställda arbetstagarnas ställning.

Goda anställningsvillkor behövs också för att det ska finnas tillräckligt med arbetstagare i branschen i framtiden. Branschens image har också fått sig en törn av nyheterna om företag som har behandlat sina anställda dåligt. Raimo Hoikkala anser också att PAM har orsak att vara självkritiskt.

– Vi har inte i tillräcklig utsträckning nått ut till de unga, ofta de som tar sina första steg i arbetslivet. De vet inte alltid vilka rättigheter de har eller vem de ska kontakta om de har problem. Det finns inte heller förtroendemän på alla arbetsplatser.

Hoikkala säger ändå att förhandlingskulturen med arbetsgivarförbundet MaRa har varit bra också under de svåra tiderna.

– Vi har alltid nått en uppgörelse genom förhandlingar och vi har inte behövt förlikning.

Mikko Nikula
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)

Servicefacket PAM:s kollektivavtal

PAM är avtalspart i sammanlagt 28 kollektivavtal. De största är:

  • Handeln (ca 200 000 arbetstagare omfattas av avtalet, arbetsgivarna representeras av Finsk Handel)
  • Turism- och restaurangbranschen (ca 75 000 arbetstagare, arbetsgivarna representeras av Turism- och restaurangförbundet MaRa)
  • Fastighetsservicebranschen (ca 50 000 arbetstagare, arbetsgivarna representeras av Fastighetsarbetsgivarna)

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.