Jurist och världsförbättrare – färska FFC-direktören Heli Puura trivs med organisationsarbete

Heli Puura började arbeta som direktör vid fackcentralen FFC i början av september. Början har varit fartfylld och har bjudit på många överraskningar.

– Jag har överraskats av hur många och mångsidiga uppgifterna är. Vid centralorganisationen ska man till exempel ta hänsyn till många tidsfrister för hörande i riksdagen och för utlåtanden som ska lämnas till ministerierna, säger hon.

Fackföreningsrörelsen är dock en bekant arbetsplats för Heli Puura. Hon började sin fackliga karriär år 1991 vid Träfacket, som vikarie under en moderskapsledighet. Därefter har hon bland annat arbetat som sekreterare i SDP:s riksdagsgrupp, jurist och chef för sociala ärenden vid tjänstemannacentralorganisationen STTK, ordförande för Industribranschernas fackförbund TEAM och andra vice ordförande för Industrifacket.

Att arbeta inom fackföreningsrörelsen var tidigt ett naturligt val för Puura.

– Min far var medlem i Byggnadsförbundet och hemma pratade vi mycket om arbetslivsrelaterade frågor. Arbetet var en viktig sak och det är det även för mig. Under studietiden var jag mest intresserad av ämnen med koppling till internationella mänskliga rättigheter och arbetsrätt.

Löntagare med i kampen mot klimatförändringen

Att motverka klimatförändringen är en sak som kommer att sysselsätta FFC och fackförbunden allt mer under de närmaste åren. Enligt en färsk medlemsundersökning anser medlemmarna i de FFC-anslutna förbunden att klimatförändringen är ett allvarligt problem och att fackföreningsrörelsen bör agera i frågan.

På många arbetsplatser och i många företag pågår också klimatvänliga utvecklingsåtgärder – man inför till exempel miljövänligare teknik och strävar efter att minska energi- och materialförbrukningen.

Heli Puura framhäver att löntagarna, såväl på arbetsplatserna som i vidare bemärkelse på samhällsnivå, måste få komma med och påverka verktygen för att motverka klimatförändringen. 

– Vi måste se till att övergången till ett koldioxidsnålt samhälle sker rättvist ur arbetstagarnas synvinkel.

Då är det viktigt att man värnar om sysselsättningen, att det finns ett omställningsskydd som mjukar upp övergången och att man ser till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper och utbildningsmöjligheter. Genom att beakta alla dessa aspekter kan anpassningen ske så smärtfritt som möjligt.

Förbättringar i lagstiftningen och kollektivavtalen ger trygghet i arbetslivet

Ett flertal projekt som går ut på att utveckla arbetslivets kvalitet och arbetslagstiftningen har skrivits in i regeringsprogrammet. Heli Puura nämner bland annat revideringen av samarbetslagen och semesterlagen, främjandet av lönetransparens och reformen av familjeledigheterna.

Förändringarna i arbetslivet och anställningsformerna är frågor som fackföreningsrörelsen inte kan ignorera.

I dag återspeglas brytningen i arbetslivet starkast inom plattformsekonomin. Där förmedlas arbete genom olika digitala plattformar, och de som utför arbetet klassificeras ofta som företagare även om deras ställning är osjälvständig i förhållande till uppdragsgivaren.

– Därför vill FFC utvidga begreppet anställningsförhållande i lagstiftningen, för att på det sättet skapa trygghet för människor som i verkligheten har ställningen som arbetstagare, säger Heli Puura.

Puura lyfter också fram behovet av att förbättra situationen för dem som är snuttanställda eller har nolltimmarsavtal. Framsteg har gjorts, men inte tillräckligt stora. Få arbetstimmar innebär osäkerhet och problem med utkomsten.

– Fackföreningsrörelsen har som ambition att garantera sådana löne- och anställningsvillkor att varje arbetstagare klarar sig. Vi måste ständigt arbeta mot detta mål. Det är bra att komma ihåg att en arbetstagare som har organiserat sig i ett fackförbund har förbundets stöd, förtroendemannasystemet och det skydd som kollektivavtalet ger bakom sig. Fackföreningsrörelsens röst hörs om organiseringsgraden är hög och om vi förmår ta gemensamma ställningstaganden. 

Påverkan på EU-nivå sysselsätter centralorganisationen

Att påverka EU-lagstiftningen är en viktig uppgift för FFC. Fackföreningsrörelsens europeiska takorganisation ETUC, där även FFC medverkar aktivt, är en viktig påverkanskanal.

Heli Puura understryker att man inte kan ignorera EU eftersom många beslut och lagar som påverkar löntagarnas ställning i dag görs på EU-nivå. Man måste kunna påverka ärendena när de är under beredning – innan besluten har fattats. Just nu behandlas till exempel frågan om en europeisk minimilön.

– På senare år har EU kommit med lagstiftning som är positiv ur löntagarnas synvinkel. Det handlar till exempel om lagstiftning gällande arbetarskydd, jämlikhet och gränsöverskridande arbete, säger Heli Puura

Pirjo Pajunen
(översättning: Monika Sukoinen)