ILO godkände konvention mot trakasserier och våld – FFC hoppas att Finland hör till de första som ratificerar konventionen
– Konventionen, och den rekommendation som kompletterar konventionen, är betydande steg i kampen mot trakasserier och våld i arbetslivet, konstaterar Paula Ilveskivi som är jurist på fackcentralen FFC i ett blogginlägg (på finska).
Ilveskivi deltog i ILO:s konferens i Genève i Schweiz, där konventionen godkändes på midsommaraftonen. Om minst två länder nu ratificerar konventionen, så träder den i kraft tolv månader senare. FFC hoppas att Finland hör till de första länderna som ratificerar konventionen.
– Finland är i många avseenden en föregångare i jämställdhets- och arbetarskyddsfrågor, på samma sätt som de andra nordiska länderna. Därför ska vi föregå med gott exempel också när det handlar om att förebygga trakasserier och våld, påpekar Ilveskivi.
ILO-konventionen slår fast att alla har rätt till ett arbetsliv fritt från trakasserier och våld. En punkt i konventionen tar också upp det våld som sker i hemmet, och strävar efter att lindra de effekter som våld i hemmet har på arbetslivet.
– Avtalet är av stor betydelse internationellt, i synnerhet för kvinnors och flickors deltagande i arbetslivet. Speciellt punkten om familjevåldets inverkan på arbetslivet är en anmärkningsvärd bedrift på det internationella planet, där kulturella skillnader spelar en stor roll i förhandlingssituationer, konstaterar Paula Ilveskivi.
I sitt blogginlägg påpekar Ilveskivi att konventionen omfattar arbetstagare inom både offentliga och privata sektorn, också de som jobbar inom den informella ekonomin som är utbredd i till exempel många utvecklingsländer. Konventionen omfattar dessutom också jobbsökande, praktikanter och frivilligarbetare.
De nordiska arbetsgivarna röstade emot rekommendationen
I sitt blogginlägg beskriver Paula Ilveskivi förhandlingsprocessen kring innehållet i konventionen, som pågick i flera år. ILO fungerar på trepartsbasis, vilket innebär att löntagare, arbetsgivare och regeringar är representerade.
– Arbetsgivarna försökte under hela förhandlingsprocessen urvattna konventionens och rekommendationens texter, men slutresultatet kan beskrivas som en bra kompromiss. Också vissa regeringar förhöll sig negativt till den nya konventionen och rekommendationen.
Konventionen godkändes slutligen med 439 röster för, 7 emot och 30 nedlagda. Rekommendationen, som är mer detaljerad än konventionen, godkändes med 397 röster för, 12 emot och 44 nedlagda. De finländska arbetsgivarna, liksom de svenska och danska, hörde till de tolv som röstade emot rekommendationen.
– Man kan inte annat än förundra sig över röstningsbeteendet hos de nordiska arbetsgivarna, som har profilerat sig som aktörer som driver ökad jämställdhet och jämlikhet, konstaterar Paula Ilveskivi.
