Förtroendevalda kan drabbas av utmattning – Arbetshandledning kan ge kraft och nya infallsvinklar

Pipsa Härkönen har gjort en lång karriär som arbetshandledare och därför har hon stor erfarenhet av vad som belastar i förtroendeuppdragen och hur det går att minska belastningen. Hon säger att många förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige upplever att de är väldigt ensamma.

– Det finns kanske ingen man kan tala med om de svårigheter och den press man upplever på arbetsplatsen.

Det är tungt att veta mer än resten av arbetstagarna, men tystnadsplikten förhindrar de förtroendevalda från att berätta om till exempel arbetsplatsens ekonomiska situation.

– I synnerhet förtroendemännen kan lätt uppleva att de kommer i kläm mellan två sidor. I värsta fall kan de kritiseras av både arbetsgivarna och arbetstagarna, säger Pipsa Härkönen som jobbar som utbildningsplanerare på Arbetarnas bildningsförbund ABF.

För en belastad person kan arbetshandledningen, enligt Härkönen, vara "som en oas där man kan lufta de tankar som bekymrar, och där man kan få kamratstöd av de andra deltagarna i gruppen".

– För förtroendevalda handlar arbetshandledningen egentligen om förebyggande arbetarskydd, säger Pipsa Härkönen men tillägger genast att det inte är fråga om terapi. De som verkligen är utbrända eller har drabbats av utmattningssyndrom behöver mer än arbetshandledning – de behöver hjälp av hälsovården.

Lär dig att sätta gränser och säga nej

Uppdragen som förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig har blivit allt mer belastande i takt med att brådskan och osäkerheten har ökat på arbetsplatserna. På många arbetsplatser lever man i konstant förändring.

– Arbetstagarna tar lätt kontakt med sin förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig också i andra ärenden än de som berör arbetsplatsen, och kan ösa sina negativa känslor över den förtroendevalda. Det är viktigt att de förtroendevalda lär sig att sätta sina egna gränser och säga nej vid behov. Man måste vara barmhärtig mot sig själv och acceptera att man inte kan påverka allt. Bland annat den här förmågan lär vi ut på arbetshandledningen.

Grupperna inom arbetshandledningen är små och består av 4–7 personer. Utgångspunkten för handledningen är en förtrolig atmosfär där alla vågar tala. 

En sak som enligt Härkönen ofta kommer fram under arbetshandledningen är att de förtroendevalda har ett behov av att nätverka med andra som har förtroendeuppdrag. Att man får kamratstöd av gruppen hör enligt många till det viktigaste utbytet av arbetshandledningen. Annat som deltagarna upplever som viktigt är att de kan lära sig av andra, utveckla sin sociala kompetens och få nya synvinklar på saker.

Bort från de gamla hjulspåren

I samband med arbetshandledningen kommer det ofta fram att de förtroendevalda kan ha fastnat i gamla hjulspår eller att de har en snäv inställning till eller tolkning av någon knepig situation på arbetsplatsen. Det kan kännas som om det inte finns något sätt att ta sig ur situationen och det är något som tär på krafterna. En av arbetshandledningens centrala uppgifter är att lära de förtroendevalda att bilda sig en uppfattning om sitt eget sätt att tänka.

– Många upplever att de får kraft när de lär sig att ta tag i sina egna slentrianmässiga tolkningssätt och därmed lyckas utvidga sina perspektiv. Då börjar de hitta lösningar också på svåra situationer, säger Pipsa Härkönen.

Största delen av de förtroendemän och arbetarskyddfullmäktige som deltar i arbetshandledningen är kvinnor. Härkönen tror ändå inte att kvinnorna belastas mer av sitt uppdrag än männen. 

– Också män kan lida av utmattning, men de har kanske svårare att känna igen eller medge sin egen utmattning.

Pipsa Härkönen vill betona att många förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige njuter av sitt uppdrag och inte upplever utmattning.

– Uppdraget som förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktige är en utsiktspost. Uppdraget ger en möjlighet att utveckla sig själv och lära sig nya saker. Många berättar att uppdraget har gett dem bättre självkänsla och mer mod.

Pirjo Pajunen
(översättning: Jonny Smeds)