"Förtroendet är vårt trumfkort" – Så här ska det finländska arbetslivet bli bäst i världen

Programmet Arbete2030 är en del av regeringsprogrammet och hänger samman med regeringens mål om en fungerande arbetsmarknad och ett kunnande som ger arbetstagarna trygghet när arbetslivet genomgår stora förändringar. Programmets mål är inte utopistiska, utan det är helt möjligt att uppnå dem, säger programdirektör Sanna Kulmala.

– Vi har en god utgångspunkt. Vi har en stark tradition av att jobba tillsammans, i genomsnitt har vi ett gott och involverande ledarskap och hierarkin på arbetsplatserna är låg. Vi har också en god utbildningsnivå och digital infrastruktur, och de två sakerna hjälper oss att ta fram innovationer och att smidigt ta bruk ny teknologi.

Finländarnas kompetensnivå är hög i internationell jämförelse, men den hålls inte på nuvarande nivå av sig själv. De ständiga förändringarna i arbetslivet belastar arbetstagarna och allt tal om hur viktigt det är med kontinuerligt lärande kan också orsaka trötthet och förvirring. Många arbetstagare funderar på vad förändringarna innebär i det egna jobbet och hurdant kunnande de behöver i framtiden.

– Det är inte alltid lätt att förutse hurdant kunnande som behövs på den egna arbetsplatsen i framtiden. Därför är det viktigt att man på arbetsplatsen kan bilda sig en gemensam uppfattning om framtiden, vilket kunnande som behövs och hurdana utmaningar och möjligheter det finns.

Inom programmet Arbete2030 utvecklas som bäst tjänster som stöder kontinuerligt lärande och som hjälper arbetsplatserna att förutse framtiden för den egna branschen och hitta ett gemensamt perspektiv på kunnandet och hur det borde utvecklas.

Praktiska projekt och nya innovationer

Arbetshälsoinstitutet ansvarar för det praktiska genomförandet av programmet Arbete2030. Programmet är indelat i dels regionala och branschspecifika utvecklingsprojekt på arbetsplatsnivå, dels projekt för att utveckla nya innovationer och verksamhetskoncept. Målet är att skapa god praxis som kan spridas till fler arbetsplatser.

Som ett exempel på nya koncept nämner Sanna Kulmala ett försök där arbetslivstränare handleder arbetsplatserna och bildar nätverk med arbetslivsaktörer i regionen (på finska).

Betydelsen av nätverk kan inte betonas för mycket, säger Kulmala. Det finns mycket kunskap och god praxis, men informationen om de positiva erfarenheterna når sällan utanför den egna arbetsplatsen och tas därför inte i bruk i större utsträckning.

– Vi har utvecklat plattformen "Hyvä työ" (på finska), som är en öppen digital mötesplats som betjänar många olika aktörer. På plattformen kan man skapa nätverk kring allt som händer inom programmet Arbete2030. Där kan man sedan tillsammans fortsätta utvecklingsarbetet också efter att projekten har avslutats. Plattformen är öppen för alla, så vem som helst kan presentera sin egen idé om hur arbetslivet kunde utvecklas. Sedan kan idén förädlas vidare på plattformen.

Läs mer om programmet Arbete2030.

Myntet har två sidor

Det finns mycket gott i det finländska arbetslivet, men myntet har också baksida, säger Sanna Kulmala.

– Vi är ett ingenjörsfolk och vi gör ofta reformer där vi fokuserar på teknologin, när det i stället är människorna, alltså arbetstagarna, och jobbet som vi i första hand borde tänka på. Det är viktigt att komma ihåg att det är människor som planerar och gör saker – och sedan kan man ta hjälp av teknologin, såsom artificiell intelligens.

Sanna Kulmala lyfter också fram de nya färdigheter som behövs i arbetslivet och som vi i allt större utsträckning måste lära oss. Kunnandet i arbetslivet inte längre är lika yrkesbundet som tidigare. Det är viktigt att kunna identifiera sina egna styrkor och till exempel utveckla sin interaktionsförmåga för att man ska klara sig i arbetslivet.

– Vi behöver också mer mångfald och arbetsplatserna måste bli bättre på att utnyttja internationell kompetens. Vi har förutsättningar att vara lockande, eftersom utgångspunkten är att Finland är en bra plats att jobba.

I bästa fall kan jobbet berika livet, men jobbet kan också vara en källa till utmattning.

– Vi har alldeles för många människor som drabbas av utmattning i sitt arbete. Finns det ett samband mellan detta och att många arbetstagare upplever att de har förlorat kontrollen över sitt eget arbete? frågar sig Sanna Kulmala.

Kulmala har tidigare jobbat med bland annat personaladministration och hon har deltagit i utvecklingen av arbetet i vardagen på arbetsplatserna. Den praktiska erfarenheten har hon nytta av i sitt nuvarande uppdrag.

– Jag har sett hur fantastiska och underbara saker människor kan uppnå i sitt arbete om man litar på dem. Jag vill att alla arbetstagare ska ha möjlighet att uppleva delaktighet och uppskattning i sitt eget arbete.

Pirjo Pajunen
(översättning: Jonny Smeds)

FFC är en av initiativtagarna till programmet Arbete2030

Det är organisationerna på arbetsmarknaden som har tagit initiativ till programmet Arbete2030 – och fackcentralen FFC har haft en central roll i det. FFC vill stödja arbetsplatserna när de i sin vardag strävar efter att skapa ett bättre arbetsliv. Programmet Arbete2030 är ett konkret sätt att göra det. 

Ett viktigt mål för FFC är att samtidigt både öka produktiviteten och förbättra arbetshälsan. FFC tror att förbättrad produktivitet i arbetet är den bästa garanten för lönehöjningar. Bättre arbetshälsa förbättrar trivseln och säkerheten i arbetet och höjer samtidigt arbetstagarnas livskvalitet.