Flest tvister om löner och arbetstider – Det är lättare att hitta en lösning om det finns en förtroendeman på arbetsplatsen

De flesta tvisterna mellan arbetsgivare och arbetstagare går att lösa genom att diskutera och avtala på arbetsplatsen. Det är lättare att hitta en lösning om det finns en förtroendeman. Endast en liten del av tvisterna går till domstol.
25.01. 12:46
LÖNTAGAREN
Tvister förekommer inom alla branscher och på såväl stora som små arbetsplatser. Men det är lite vanligare med tvister vid små, icke-organiserade företag. Foto: Patrik Lindström

När det uppstår en tvist mellan en chef och en arbetstagare på arbetsplatsen och tvisten inte går att lösa genom att parterna diskuterar – då rycker förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktige in.

– Min egen roll ser jag som sådan att jag inte står på någons sida. Jag lägger känslorna åt sidan och ser på fakta. Ofta är just svallande känslor en stor del av konflikten, och man måste låta känslorna lägga sig innan man kan behandla frågan. Ibland är det arbetstagaren som har rätt, ibland chefen, säger huvudförtroendemannen Pia Honkanen.

Pia Honkanen är huvudförtroendeman för fackförbundet JHL.

Hon representerar fackförbundet JHL:s medlemmar vid Keusote, samkommunen för social- och hälsovårdstjänster i Mellersta Nyland.

Enligt Pia Honkanen är det vanligt att tvisterna i social- och hälsovårdsbranschen har sitt ursprung i den mentala belastningen och problemen med att orka.

Vilka frågor tvisterna mellan arbetsgivare och arbetstagare gäller varierar mellan olika branscher.

– När man jämför med andra sektorer är det på den offentliga sidan – inom kommunerna och staten – vanligare med tvister om visstidsanställningar och bristande motiveringar till visstidsanställningar. Antalsmässigt uppstår det ändå flest tvister om arbetstider och semestrar, säger Lauri Vihervä som är sakkunnig för regional verksamhet vid JHL:s regionkontor i södra Finland.

Han berättar att det under fjolåret blev vanligare med tvister om permitteringar och uppsägningar.

– I många kommuner är personalförvaltningens kunnande i de här frågorna ganska svagt. Kommunerna har egentligen inte permitterat eller sagt upp folk sedan depressionen på 1990-talet, förklarar Lauri Vihervä.

Industrifackets juridiska enhet får framför allt ta sig an tvister om avslutade anställningsförhållanden eller lönefordringar, berättar Susanna Holmberg som är chef för förbundets juridiska enhet.

Vid Bil- och transportbranschens arbetarförbund AKT är det vanligast med tvister om lönefordringar.

– Ofta handlar de lönerelaterade tvisterna om att arbetsgivaren inte har betalat olika tillägg. Ibland har arbetsgivaren och arbetstagaren avtalat om att inga tillägg ska betalas, utan att arbetstagaren bara ska få en timlön som är någon slags klumpsumma. Men tilläggen som bestäms i de allmänt bindande kollektivavtalen måste ändå betalas. Problem förekommer främst vid små, icke-organiserade företag i bilbranschen, säger Annika Häggman som är jurist på AKT.

Juha Ojala är rådgivningschef på Servicefacket PAM.

De tvister som Servicefacket PAM går till domstol med handlar ofta om avslutade anställningsförhållanden, oenighet kring lön eller diskriminering.

– Mest tvistar man om lönerna. De här tvisterna går sällan ända till rätten. Flest tvister i förhållande till antalet arbetstagare finns inom PAM:s branscher i bemanningsbranschen, säger Juha Ojala som är rådgivningschef på PAM.

Förhandlingar på flera nivåer när tvister ska lösas

Hur går det då till när man försöker lösa en tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare? Mönstret är ungefär det samma vid de olika fackförbunden. I första hand försöker man lösa tvisten genom diskussion på arbetsplatsen.

– Ofta tar arbetstagaren kontakt med huvudförtroendemannen redan innan hen har diskuterat frågan med sin närmaste chef. Det skulle ändå vara bra att först diskutera frågan med den egna chefen. Vanligtvis löser sig tvisten på det sättet. Ofta har det handlat om ett missförstånd, berättar huvudförtroendemannen Pia Honkanen.

Om det inte går att lösa tvisten så här lätt, sätter sig fler personer runt samma bord: den närmaste chefens chef samt huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktige. Också företagshälsovården kan i vissa fall delta i att reda ut tvisten.

– Om frågan är komplicerad kan man fråga fackförbundets regionkontor om råd. Till exempel kan jag behöva hjälp med att tolka kollektivavtalet, säger Pia Honkanen.

Hon uppmanar arbetstagarna att ta kontakt med de förtroendevalda redan i ett tidigt skede om det uppstår meningsskiljaktigheter. Ju mer en tvist förvärras, desto svårare blir det att reda ut den.

Lauri Vihervä är sakkunnig för regional verksamhet vid fackförbundet JHL.

Om det inte går att lösa tvisten på den egna arbetsplatsen, börjar fackförbundets regionkontor utreda frågan och skickar en skriftlig begäran om utredning till arbetsgivaren.

– Ibland klarnar det under utredningen att tvisten saknar grund. Så går det ofta om det inte finns en förtroendeman på arbetsplatsen, berättar Lauri Vihervä från JHL.

Om tvisten är grundad försöker regionkontorets personal förhandla fram en lösning med arbetsgivaren. Om förhandlingarna inte ger resultat, gör regionkontoret en begäran om rättshjälp till fackförbundet. Förbundet börjar utreda om det finns rättsliga grunder och börjar vid behov förhandla igen.

– Man kan förhandla och avtala ända tills en dom har fallit. Att avtala är alltid det primära alternativet, påpekar Susanna Holmberg från Industrifacket.

Att avtala är oftast det bästa alternativet för båda parterna. Genom att avtala kan man undvika stora rättegångskostnader och processen är ofta över snabbare.

– När man avtalar sinsemellan är det mer sannolikt att man hittar en lösning som båda parterna kan nöja sig med. När rätten kommer med en dom är det vanligt att någondera parten överklagar till följande rättsinstans, konstaterar Annika Häggman från AKT.

Fungerande dialog förebygger tvister

Tvister förekommer inom alla branscher och på såväl stora som små arbetsplatser.

– Statistiken visar ändå att det är vanligare med tvister vid små företag som inte hör till arbetsgivarförbundet i branschen. Ibland handlar det om att de små företagen inte har tillräckligt god kunskap om kollektivavtalet och lagstiftningen, säger Annika Häggman.

Fackförbundens experter är ense om att det går att förebygga tvister genom att ha en fungerande dialog mellan arbetsgivaren och arbetstagarna på arbetsplatsen.

– Antalet tvister minskar avsevärt när det finns tydliga spelregler och när arbetstagarnas representanter redan från start får vara med och fundera på kommande förändringar, säger huvudförtroendemannen Pia Honkanen.

Juha Ojala från Servicefacket PAM betonar att förbunden gör ett arbete som är värdefullt för hela samhället när de ger råd åt arbetstagarna och löser tvister.

– Genom att till exempel lösa tvister och försöka få in obetalda lönefordringar kan vi förebygga grå ekonomi och se till att staten får större skatteinkomster. De fall som PAM driver ger årligen medlemmarna mer än en miljon euro i obetalda lönefordringar och skadestånd, säger Ojala.

Att fackförbunden driver fall där arbetsgivare bryter mot anställningsvillkoren eller har obetalda lönefordringar påverkar också konkurrensen mellan företag – när övervakningen fungerar kan inte arbetsgivare uppnå en orättvis konkurrensfördel genom att bryta mot sina skyldigheter.

Anu Vallinkoski
(översättning: Jonny Smeds)

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.