FFC:s sporrande sysselsättningsskydd kompletterar också utkomsten för ströjobbare – skydd och service är de två delarna i modellen

FFC vill reformera arbetslöshetsskyddet och servicen för arbetslösa i sin helhet. Som underlag för reformen erbjuder FFC sin egen modell för ett sporrande sysselsättningsskydd.
10.01. 09:45
FFC

FFC:s sporrande sysselsättningsskydd är ett enkelt och flexibelt utkomstskydd under arbetslösheten, och skyddet kompletterar vid behov utkomsten också för dem som ströjobbar.

Modellen litar på de arbetslösa, men uppmuntrar dem också att jobba. Modellen består av två delar – skyddet är den ena och högklassig service är den andra. I FFC:s modell stöder servicen de arbetslösa att söka jobb, utbilda sig och upprätthålla sin arbetsförmåga. 

Saana Siekkinen är direktör på FFC.

– Det räcker inte längre att man lappar problemen inom arbetslöshetsskyddet och servicen för arbetslösa. Arbetslöshetsskyddet i Finland måste under nästa regeringsperiod reformeras i sin helhet – inte bara i små bitar som man hittills har gjort, betonar Saana Siekkinen som är direktör på FFC.

– Samtidigt måste man sätta mer resurser på servicen för arbetslösa, så att vi kan uppnå samma nivå som Sverige och Danmark när det gäller kvaliteten på tjänsterna. Vi måste värna om de arbetslösas arbetsförmåga och kunnande.

FFC:s modell minskar på den onödiga byråkratin, som gör det nuvarande systemet komplicerat för de arbetslösa. I det sporrande sysselsättningsskyddet finns bara två arbetslöshetsförmåner – grundskydd och förtjänstskydd. Också självriskdagarna avskaffas, vilket bidrar till att göra systemet mer åskådligt.

Förtroendet för de arbetslösa syns bland annat i att karenserna är skäliga: I början är karenserna lindriga och därefter skärps de om de arbetslösa upprepar sina försummelser. De arbetslösa kan också undvika karenserna genom att rätta till sina försummelser, eller genom att arbeta, ägna sig åt företagsverksamhet, eller delta i utbildning eller annan service som främjar sysselsättningen.

– Nu är systemet sådant att de arbetslösa kan förlora sin utkomst för en månad eller två på grund av en oavsiktlig försummelse. Första gången räcker det med en varning. Aktiveringsmodellen är ett annat exempel på de onödiga förändringar som har gjorts under de senaste åren och som leder till ökad rädsla och gör arbetslöshetsskyddet mer komplicerat, påpekar Saana Siekkinen.

Utkomsten för ströjobbare förbättras när man slutar granska arbetstiden

För att förbättra utkomsten för ströjobbare föreslår FFC bland annat att man ska sluta granska arbetstiden inom arbetslöshetsskyddet, och att gränsen mellan lönearbete och företagande ska bli tydligare.

I det sporrande sysselsättningsskyddet slutar man granska arbetstiden både i samband med utbetalningen av jämkad dagpenning och i samband med att man kontrollerar om arbetsvillkoret uppfylls.

– Många ströjobbare upplever att de har hamnat i en byråkratifälla, där de är tvungna att lämna in otaliga utredningar till olika instanser för att kunna trygga sin utkomst. I framtiden ska all relevant information, som behövs för att förmånen ska kunna betalas ut, gå att få från inkomstregistret som togs i bruk vid årsskiftet, konstaterar Saana Siekkinen.

Läs mer: De arbetslösa är värda förtroende – FFC:s sporrande sysselsättningsskydd

Fallstudie som FFC har beställt: Ströjobbarnas tid går till jobbsökning

Till minskad byråkrati sporrar också en utredning om utmaningarna med att kombinera socialskyddet och utkomsten för ströjobbare. FFC har beställt utredningen som en del av projektet med att förnya arbetslöshetsskyddet och projektet Möjligheternas tid som pejlar framtidens fenomen i arbetslivet.

Utredningen Vajaalla työllä, valtavalla vaivalla, som har gjorts av sysselsättningsforskaren Mikko Kesä, visar att ströjobbarnas arbetstid bildar en triangel där det råder obalans mellan de olika hörnen.

– Tidsmässigt och ekonomiskt har en ströjobbare ofta ganska lite förtjänstarbete. Däremot går en enorm del av arbetstagarens tid åt till att söka jobb, få arbetslöshetsskyddet att passa ihop och lösa olika problem, konstaterar forskaren Mikko Kesä i sin rapport.

I fallstudien om ströjobbarnas utkomst intervjuades elva slumpmässigt utvalda personer. Intervjuerna genomfördes som personliga kvalitativa temaintervjuer.

Läs mer: Utredningen Vajaalla työllä, valtavalla vaivalla – keikkatyöntekijän toimeentulo (på finska)

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.