FFC:s arbetslivsbarometer: Arbetstagarna är allt mer missnöjda med sina möjligheter att påverka det egna arbetet
De FFC-anslutna fackförbundens medlemmar som svarade på arbetslivsbarometern år 2018 är mer missnöjda än tidigare, framför allt när det gäller möjligheterna att påverka hur arbetet fördelas mellan arbetstagarna samt i vilken ordning, i vilken takt och med vilka metoder arbetet ska göras.
Undersökningar visar att det finns ett betydande samband mellan arbetsplatsens kvalitet och hur nöjda arbetstagarna är med sina möjligheter att påverka det egna arbetet. På de arbetsplatser som klassas som goda arbetsplatser enligt FFC:s måttstock på ett gott arbete, är det ingen som är missnöjd med sina möjligheter att påverka. På de rätt dåliga arbetsplatserna är 35 procent missnöjda och på de dåliga arbetsplatserna är 60 procent missnöjda.
– Hur arbetstagarna mår och hur tillfreds de är med sitt arbete står i direkt relation till produktiviteten och resultatet. Därför är det alarmerande att medlemmarna i FFC-förbunden upplever att möjligheterna att påverka det egna arbetet har försämras och att arbetet känns allt mindre meningsfullt, säger forskningsexperten Riitta Juntunen.
– Flera undersökningar visar att arbetstagare som har åtminstone rätt många möjligheter att påverka hur det egna arbetet organiseras, också anser att nästan allt som gäller det egna arbetet är i ordning. De trivs och orkar samt är mer sällan sjuka.
FFC vill också utöka arbetstagarnas möjligheter att påverka de egna arbetstiderna och arbetstidssystemet på arbetsplatsen. Enligt arbetslivsbarometern har största delen, 62 procent, av medlemmarna i FFC-förbunden för tillfället helt fast arbetstid. Endast omkring 15 procent av dem som arbetar i arbetarbranscher har flexibel arbetstid.
Andelen som har flexibel arbetstid har ändå ökat i takt med att det har blivit vanligare med arbetstidsbanker. Av dem som svarade på FFC:s arbetslivsbarometer år 2018 omfattades knappt en fjärdedel, 23 procent, av arbetstidsbanker. År 2014 var motsvarande andel endast 16 procent.
– Flexibel arbetstid och en arbetstidsbank gör att arbetstagarna är avsevärt nöjdare. Forskningen visar att när arbetstiden också flexar enligt arbetstagarnas behov, så känns arbetet mer meningsfullt samtidigt som arbetstagarna orkar bättre i sitt arbete och orkar fortsätta längre i arbetslivet, påpekar Juntunen.
– Även om den finländska arbetstiden är en av de mest flexibla på en europeisk skala, så utgår flexibiliteten gällande arbetstiderna för tillfället ofta från produktionens eller arbetsgivarens behov och i stället för att grunda sig på arbetstagarnas initiativ.
Målet med Finlands arbetslivsstrategi är att göra det finländska arbetslivet till det bästa i Europa år 2020, men inom FFC-branscherna kan man inte notera någon utveckling till det bättre när man ser hur medlemmarna har svarat på arbetslivsbarometern. Kvaliteten på arbetslivet fick år 2018 lika många poäng som fyra år tidigare – alltså 66 poäng på skalan 0–100.
– Under nästa regeringsperiod behöver vi definitivt ett sådant utvecklingsprogram för det finländska arbetslivet som FFC har föreslagit. Programmet skulle stöda de arbetsgemenskaper som både vill förbättra sin egen produktivitet och få arbetstagarna att må bättre. Inom alla slags arbeten går det att uppnå ett gott arbetsliv – alltså ett produktivt, säkert och meningsfullt arbete.
Materialet till FFC:s arbetslivsbarometer samlades in i februari–mars 2018. Undersökningen har gjorts av Kantar TNS, som intervjuade sammanlagt 1 202 medlemmar i de fackförbund som hör till FFC.
