FFC vill förlänga läroplikten – nu börjar också andra ställa sig bakom förslaget
Varför driver FFC en förlängning av läroplikten till 18 års ålder?
– Vi bedömer att en höjning av läropliktsåldern skulle förenhetliga och skapa ordning i utbildningssystemet, och göra det tydligare vem som ansvarar för att hjälpa de unga. Det skulle också leda till att färre hoppar av skolan och marginaliseras, säger Kirsi Rasinaho som är expert på utbildnings- och arbetskraftspolitik på FFC.
Rasinaho konstaterar att FFC redan länge har talat för att förlänga läroplikten. På FFC har man lagt märke till att vuxenutbildningen inte fördelas rättvist och att det finns brister i hur jämlikheten förverkligas redan i grundutbildningen. För många har problemen hunnit växa sig stora när det är dags att komma ut i arbetslivet. De här personerna borde ha fått hjälp med att reda ut sina problem redan i ett mycket tidigare skede.
– Man måste få ett bättre grepp om de unga i samband med övergången mellan de olika utbildningsstadierna, säger Rasinaho.
Det finns redan många projekt för att förebygga marginalisering av unga – bland annat ungdomsgarantin, kompetensprogrammet för unga vuxna samt olika stöd- och handledningstjänster. Problemet är att helheten är så splittrad. Trots alla goda försök finns det varje år ungefär 10 000 unga som inte studerar vidare efter grundskolan. I varje åldersklass blir drygt var tionde utan examen på andra stadiet.
För de flesta skulle FFC:s förslag innebära att läroplikten också omfattar början på studierna på andra stadiet.
– Man behöver inte förnya hela utbildningsystemet, utan det går att utnyttja befintliga modeller som tionde klassen, workshoppar, handledande utbildning och fritt bildningsarbete – helt enligt vilket behov de unga har, påpekar Rasinaho.
Har andra än FFC börjat uppmärksamma frågan?
Tiden börjar nu vara mogen för att få igenom en förlängning av läroplikten, tror Kirsi Rasinaho. Många olika instanser har vaknat upp och insett att strukturomvandlingen i arbetslivet gör att det behövs nytt slags kunnande.
Det finns allt färre jobb som man kan klara av om man endast har gått ut grundskolan, och en utbildning på andra stadiet är nu den basnivå som krävs för att man ska komma ut i arbetslivet. En gedigen utbildning är ett måste om man vill ha en lång och enhetlig arbetskarriär. Sysselsättningsgraden bland dem som saknar utbildning på andra stadiet är låg – och en stor del av dem kommer aldrig ut i arbetslivet. Också det blir dyrt för samhället, påpekar Rasinaho.
– Det är många som vill ha ett slut på de senaste årens utbildningsnedskärningar. De vill satsa på att stärka kunnandet och till exempel göra något för att inte Finlands Pisa-resultat ska fortsätta att dala. Både yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen har nyligen reformerats, och det samma gäller antagningen till högskolorna. Nästa steg borde vara en helhetsreform av utbildningssystemet, där också en förlängning av läroplikten skulle passa bra in, konstaterar Rasinaho.
– Undervisningssektorns fackorganisation OAJ har till exempel starkt börjat driva frågan, och bland partierna förhåller man sig positivt till förslaget åtminstone inom SDP, De gröna och Vänsterförbundet, säger Rasinaho.
Det finns också de som vill tidigarelägga läroplikten och betona förskoleundervisningen. Enligt Rasinaho utesluter inte de två alternativen varandra, även om FFC just nu betonar behovet av att förbättra slutskedet av skolgången.
Hur har FFC drivit frågan?
En förlängning av läroplikten ett viktigt tema i FFC:s påverkansarbete. FFC lyfter fram frågan bland annat i arbetsgrupper vid undervisnings- och kulturministeriet och vid arbets- och näringsministeriet. Som en del av FFC:s framtidsprojekt Möjligheternas tid gjordes en utredning om hur vuxenutbildningen borde reformeras (på finska). En av slutsatserna i utredningen är att läroplikten tar slut i för ung ålder. I dagsläget upphör läroplikten under det år då den unga fyller 17 år.
– Under hösten börjar påverkansarbetet inför riksdagsvalet, och det här är en fråga som garanterat kommer att dyka upp under valarbetet. Det är också en av FFC:s målsättningar inför nästa valperiod, säger Rasinaho.
När och hur kan läroplikten förlängas?
När nästa regering bildas efter riksdagsvalet, hoppas Kirsi Rasinaho att en förlängning av läroplikten skrivs in i regeringsprogrammet. Därefter kommer det ännu att krävas omfattande förberedelser och utredningar innan förändringen kan träda i kraft. FFC kommer också att göra sin röst hörd under beredningen.
Vad tror då Kirsi Rasinaho själv – kommer läroplikten att förlängas?
– Det hoppas jag. Det finns en positiv anda och man fäster överlag stor uppmärksamhet vid frågor kring utbildning och kunnande. Tiden börjar vara mogen för att få igenom det här förslaget.
Veera Luoma-aho/Toimitus
(översättning: Jonny Smeds)
