FFC vill att nästa regering tätar hålen i beskattningen av förmögenhet och kapital – "Utan ett effektivt skattesystem kan vi inte trygga finansieringen av välfärdsstaten"

Att trygga välfärdsstaten och motverka inkomstklyftorna är kärnan i FFC:s skattepolitiska målsättningar inför riksdagsvalet. Det mest rättvisa sättet att finansiera de offentliga tjänsterna och förmånerna är genom att täta hålen i beskattningen av förmögenhet och kapital, i stället för att skärpa beskattningen av arbete.
01.02. 14:57
FFC

– Utan ett effektivt skattesystem och en hög skattegrad kan vi inte trygga finansieringen av välfärdsstaten. En hög skattegrad är något som alla de nordiska länderna har gemensamt, påpekar FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.

Han betonar att det bland finländarna finns ett starkt stöd för den nordiska välfärdsstaten med tillhörande tjänster och förmåner, men samtidigt är välfärdsstaten och beskattningen en viktig stöttepelare för hela samhällsekonomin.

Ilkka Kaukoranta är chefsekonom på FFC.

– Trafiklederna som finansieras med skattemedel gör det möjligt för arbetskraften och varorna att röra sig. Den offentliga förvaltningen och rättsväsendet tryggar en stabil och förutsägbar verksamhetsmiljö, säger Ilkka Kaukoranta.

På samma sätt gynnas företagen och hela samhällsekonomin av att vi har högklassig och kostnadsfri utbildning samt högklassiga hälsovårdstjänster och tjänster för åldringar och barn.

– Om skattepengarna används klokt och så att de gynnar hela landet, så är beskattningen inte en belastning för ekonomin, utan en viktig förutsättning för framgång.

FFC:s främsta skattepolitiska mål inför riksdagsvalet

  1. För att vi ska kunna trygga välfärdsstaten behövs en skattepolitik som stärker den offentliga ekonomin.
  2. Genom att avskaffa ogrundade skattestöd kan vi få mer skatteinkomster och ökad jämlikhet.
  3. En ny förmögenhetsskatt och en tätare skattebas gör att tyngdpunkten i beskattningen flyttas mot kapitalet.

 

En förmögenhetsskatt som berör den rikaste tiondelen

Med tanke på sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten är det klokare att täta hålen i beskattningen av förmögenhet och kapital, än att skärpa beskattningen av arbete. På det här sättet kan vi också upprätthålla en rättvisare inkomstfördelning, påpekar Ilkka Kaukoranta.

FFC:s chefsekonom vill bland annat gallra i de skatteförmåner, undantag och skattelättnader som bara riktar sig till vissa företag. Det handlar bland annat om förmåner för företag som inte är listade på börsen, och för företag som genomgår generationsskifte.

Dessutom vill FFC införa en ny förmögenhetsskatt som i första hand skulle gälla sådan förmögenhet som inte i dagsläget beskattas på annat sätt. Det betyder att förmögenhetsskatten skulle gälla aktier, fondinvesteringar och bankdepositioner samt skogs- och åkermark. Däremot skulle förmögenhetsskatten inte skulle gälla till exempel bostäder och sommarstugor, som redan omfattas av fastighetsskatten.

Ilkka Kaukoranta påpekar att siffror från Statistikcentralen visar att över 60 procent finansieringstillgångarna samt skogs- och åkermarken ägs av den rikaste tiondelen av finländarna. Det skulle vara just den här tiondelen som i första hand berörs av den nya förmögenhetsskatten.

– Genom en väldigt måttlig skatt på 0,1 procent för den förmögenhet som överskrider 100 000 euro kunde man, enligt en grov bedömning, få in 100 miljoner euro i skatteintäkter. För den rikaste tiondelen skulle skatten i genomsnitt vara 400 euro per år, vilket är bara 0,04 procent av den genomsnittliga förmögenheten inom den här gruppen, påpekar Ilkka Kaukoranta.

Arvsskatten är en bra skatt

Också en måttlig skärpning av gåvo- och arvsbeskattningen skulle vara ett sätt att stärka finansieringen av den offentliga ekonomin och samtidigt bromsa de ekonomiska klyftorna.

– FFC föreslår att de skattelättnader som har gjorts under den här regeringsperioden ska dras bort och att skattestödet för familjeföretagare ska avskaffas. Tillsammans skulle de här åtgärderna leda till att statens skatteinkomster ökar med ungefär 180 miljoner euro.

Ilkka Kaukoranta påpekar att en höjning av arvsskatten inte rubbar den offentliga ekonomin och sysselsättningen på samma sätt som höjningar av andra skatter.

En utgångspunkt för FFC:s skattepolitiska målsättningar är att vi måste utöka bufferten inom den offentliga ekonomin nu när den ekonomiska situationen är god. Då har vi råd att stimulera ekonomin och vid behov stöda konsumenternas köpkraft under nästa lågkonjunktur.

Läs mer: FFC:s skattepolitiska mål inför regeringsperioden 2019–2023 (på finska)

Läs också tre blogginlägg av Ilkka Kaukoranta, där han förklarar FFC:s skattepolitiska mål

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.