FFC om budgetmanglingen: Satsningar på tjänster för arbetslösa välkomnas, sysselsättning bland äldre ska stödas genom stärkt arbetsförmåga och kompetens
FFC anser att man vid stärkandet av sysselsättningen bör betona metoder som ger människorna möjlighet att sysselsätta sig. Besluten som tagits vid budgetmanglingen motsvarar till flera delar denna princip.
– Satsningarna på kompetens, stöd för arbetslösa som söker jobb samt lönesubventioner går i rätt riktning. Fortsatta stimuleringsåtgärder och den skuldsättning inom den offentliga ekonomin som följer av dem är befogade i det här läget eftersom åtgärderna förhindrar långt utdragen arbetslöshet, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.
Det förhandlingsuppdrag till arbetsmarknadsorganisationerna som man avtalat om vid budgetmanglingen innefattar höga förväntningar. I praktiken förefaller det som att regeringen strävar efter att förkorta eller stryka tilläggsdagarna i utkomstskyddet.
– FFC godkänner inte principen om att förbättra sysselsättningen genom att försämra den sociala tryggheten eller göra nedskärningar i utkomsten för arbetslösa. Vi går med i förhandlingarna för att hitta metoder som stärker arbetsförmågan, arbetsorken, kompetensen och anställningstryggheten bland äldre arbetstagare.
Utöver den sociala tryggheten anser FFC det viktigt att man också ser över kostnaderna som uppkommer för arbetsgivare vid uppsägning och arbetstagarnas anställningstrygghet. Uppsägningar orsakar många sociala och ekonomiska problem för de hushåll, orter och ekonomiska regioner där jobb gått förlorade.
För att undvika de negativa konsekvenserna vid uppsägning bör man säkerställa ett tillräckligt förpliktande samhällsansvar hos företagen. För närvarande förknippas utkomstskyddets tilläggsdagar med en självriskavgift för arbetsgivaren. Den bidrar till att dämpa uppsägningar av äldre arbetstagare som har svårast att hitta nya jobb.
– Det är viktigt att bevara uppsägande arbetsgivares självrisk även i framtiden, men sättet att genomföra den kan omprövas, föreslår Eloranta.
När det gäller lokala avtal beslöt man vid budgetmanglingen att fortsätta med utredningsarbetet och arbetsgruppen. FFC betonar att kollektivavtalen är en trygghet för arbetstagarna som garanterar en jämlik förhandlingskonstellation.
– Lokala avtal bör främjas inom ramen för arbets- och kollektivavtalen i enlighet med regeringsprogrammet. Icke-organiserade företag kan inte få en bättre ställning jämfört med organiserade, och den förtroendeman som avses i kollektivavtal får inte förbises. Det är anledning att i lagstiftningen preciseras att alla arbetstagare som hör till fackförbund har rätt att välja en förtroendeman för varje arbetsplats.
Arbetssökandes individuella behov ska beaktas i jobbsökningsmodellen
På FFC är man belåten över beslutet om det betydande tilläggsanslaget till TE-byråerna och regeringens mänskliga inställning till karenserna i utkomstskyddet. De extra satsningarna på arbetskraftsservice gör det möjligt att utöka den individuella rådgivningen och därmed bidra till en planmässig och resultatrik jobbsökning.
– Att man differentierar karenserna och inför anmärkningar stöder jobbsökningen mot ett positivt slutresultat, dvs. att människorna sysselsätter sig. FFC har länge föreslagit att karenserna bör göras skäliga. De nuvarande strikta karenserna snarare begränsar de förnuftiga alternativen för en arbetslös, till exempel att studera, påpekar Jarkko Eloranta.
Regeringen fattade också beslut om att ta i bruk en nordisk modell för jobbsökning. FFC är alltjämt oroad för hur de arbetslösas växlande situationer och individuella behov ska kunna beaktas i jobbsökningsmodellen. En kategorisk skyldighet att söka jobb behandlar arbetslösa arbetssökande på olika sätt beroende på yrkesbransch, arbetsförmåga och hemort.
– Utöver skäliga karenser är det viktigt att den skyldighet som åläggs arbetslösa att söka jobb verkligen anpassas individuellt. Vid den fortsatta beredningen bör särskild uppmärksamhet fästas vid detta för att de som söker jobb inte ska åläggas orimliga skyldigheter.
Coronakrisen har påverkat olika branscher på olika sätt – exempelvis har efterfrågan på papper minskat med hela 30 procent i Europa. FFC anser att de beslut som fattats under budgetmanglingen för att stöda den finländska industrins konkurrenskraft är viktiga. Sänkningen av elskatten till den av Europeiska unionen fastställda miniminivån, förnyelserna som gäller kompensationen i utsläppshandeln och halveringen av farledsavgifterna stöder förnyelserna och sysselsättningen inom industrin.
– Arbetskraften utgör bara en bråkdel av industrins kostnader. Det är bra att regeringen med sina beslut vill påverka andra viktiga kostnadsfaktorer, som priset på logistik och energi, fastslår FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.
