FFC föreslår motivationspeng till arbetsgivarna för att råda bot på ungdomsarbetslösheten

Ungdomsarbetslösheten har börjat öka kraftigt under coronaåret. Därför föreslår fackcentralen FFC ett försök för att förbättra möjligheterna för unga att ta sig ut i arbetslivet. Försöket skulle innebära att man skapar fler läroavtalsplatser genom en utbildningsersättning som betalas till arbetsgivarna.
08.04. 10:29
FFC
Undersökningar visar att unga är intresserade av läroavtalsutbildning, men att få deltar i utbildningen. Foto: iStock

– Läroavtalsutbildning är ett effektivt sätt att anställa och bli anställd. Utbildningens träffprocent hör till den absoluta toppen inom vårt utbildningssystem, säger Kirsi Rasinaho som är expert på utbildnings- och arbetskraftspolitik på fackcentralen FFC.

Den arbetsgrupp som har berett frågan om hur läroavtalsutbildningen ska utvecklas slutförde sitt arbete i slutet av fjolåret. Arbetsgruppen föreslog också (på finska) att man kan inleda försök för att utveckla läroavtalsutbildningen.

Kirsi Rasinaho är expert på utbildnings- och arbetskraftspolitik på FFC.

– Det här vill FFC ta tag i. Vi föreslår att man inleder ett försök för att öka läroavtalsutbildningens dragningskraft genom en utbildningsersättning som betalas till arbetsgivaren.

Under det tidsbundna försöket kunde man betala en utbildningsersättning som motsvarar hälften av lönekostnaderna till de arbetsgivare som genom läroavtal anställer unga personer som saknar examen. Det här skulle fungera lite som ett krisstöd.

För närvarande används läroavtalsutbildning för unga i relativt liten utsträckning. De unga är själva intresserade av läroavtalsutbildning, men det har varit svårt att få tillräckligt många läroavtalsplatser. Under de senaste fem åren har mer än 20 procent av de unga varit intresserade av läroavtalsutbildning i samband med den gemensamma ansökan. Ändå visar siffror från år 2020 att endast 12 procent av de unga i åldern 15–19 år och 10 procent i åldern 20–24 år hade deltagit i läroavtalsutbildning under sin studietid.

– Vi föreslår att man under de undantagsförhållanden som nu råder ska pröva om det motiverar arbetsgivare och företag att anställa unga genom läroavtal, om man harmoniserar och förenklar praxisen samt inför ett fast ersättningsbelopp för utbildningsersättningen, säger Kirsi Rasinaho.

I gengäld ska arbetsgivarna kraftigare förbinda sig att upprätthålla en hög kvalitet på arbetsplatshandledningen och att ge arbetsplatshandledarna en bra ställning på arbetsplatserna. Också personalens representant borde ha rätt att få information om de studerande. Det här behövs för att man ska kunna beakta förverkligandet av läroavtalsutbildningen och behovet av handledning på arbetsplatserna på ett smidigare och mer ändamålsenligt sätt i till exempel skift- eller säsongsbetonat jobb.

För att försöket inte ska innebära nedskärningar i yrkesutbildningen måste det genomföras med särskild finansiering som reserveras för ändamålet. Redan i samband med budgetmanglingen våren 2020 förberedde man sig för ett pilotförsök inom läroavtalsutbildningen och nu är rätt tillfälle att ta i bruk de här anslagen.

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.