EU fattar beslut som gynnar de finländska löntagarna – Genom att rösta i EU-valet kan du påverka unionens linje i arbetslivsfrågor
Det finns en risk för att de högerextrema grupperna får allt mer makt i både parlamentet och kommissionen i samband med EU-valet den 26 maj. Det konstaterar Aleksi Kuusisto som är direktör för FinUnions, de finländska löntagarnas kontor i Bryssel.
– Nu är det speciellt viktigt att rösta, när populistiska och extrema rörelser försöker bromsa beslutsfattandet inom EU, säger Kuusisto.
Den nuvarande kommissionen har under sin femåriga mandatperiod varit mer positivt inställd till löntagarna än de föregående kommissionerna.
– De kommissioner som leddes av José Manuel Barroso försummade regleringen av den europeiska arbetsmarknaden. Under den nuvarande kommissionen, som leds av Jean-Claude Juncker, har också finländarna kunnat dra nytta av många förbättringar av villkoren i arbetslivet, säger Kuusisto.
Framsteg under de senaste åren
Regleringen av det finländska arbetslivet håller en hög nivå när man jämför med andra europeiska länder. Trots det har unionen också fört med sig goda saker för det finländska arbetslivet. Ett exempel är direktivet om utstationering av arbetstagare, som ger också finländska arbetstagare rätt till ersättning för resor, inkvartering och måltider när de är utstationerade.
På EU-nivå har man också förhandlat fram regler som begränsar användningen av nolltimmarsavtal. De här reglerna slår fast att man ska avtala om arbetstiden i god tid. Om den överenskomna arbetstiden inte förverkligas av skäl som inte beror på arbetstagaren, så ska arbetsgivaren ändå betala för de här timmarna.
Direktivet som begränsar användningen av nolltimmarsavtal godkändes i Europaparlamentet i april. Under den kommande regeringsperioden ska den finländska regeringen ta ställning till hur den nationella lagstiftningen ska ändras så att direktivet uppfylls.
EU har också godkänt ett direktiv om balans mellan arbete och privatliv. Direktivet ger vårdnadshavaren rätt till ledighet för vård av sjuk anhörig.
– I Finland är det här en ny sak. Direktivet ger ett löfte om fem dagars anhörigvård.
Eftersom löntagarna i Finland redan har rätt att stanna hemma för att vårda ett sjukt barn, kommer inte rätten till fem dagars anhörigvård att tillämpas fullt ut. Det exakta antalet dagar är tills vidare oklart.
Ytterligare en förbättring är den nya europeiska arbetsmyndigheten, som inleder sitt arbete under sommaren. Till dess uppgifter hör att hjälpa medlemsländernas nationella myndigheter och att reda ut gränsöverskridande fall där anställningsvillkoren kränks.
– De finländska myndigheterna kan få hjälp av EU:s arbetsmyndighet om till exempel ett östeuropeiskt brevlådeförerag bryter mot arbetslagstiftningen i Finland. Myndigheten koordinerar också internationell forskning och kan medla i tvister, förklarar Kuusisto.
Väntar på beslut om ett europeiskt socialskyddsnummer
Det nya parlamentet kommer att fatta beslut om bland annat ibruktagandet av ett europeiskt socialskyddsnummer.
– Socialskyddsnumret skulle hjälpa alla europeiska arbetstagare och arbetssökande som rör sig från ett EU-land till ett annat.
Ännu har EU inte enats kring om det europeiska socialskyddsnumret ska ersätta de nationella socialskyddssignumen eller om de nationella signumen ska användas parallellt med det europeiska.
Av det nya parlamentet efterlyser Aleksi Kuusisto också reglering för att minska de psykosociala riskerna, som till exempel stress.
– Det här stressdirektivet skulle slå fast arbetsgivarens skyldigheter när det gäller att leda och organisera arbetet.
Tiina Tenkanen
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)
FinUnions är de finländska löntagarnas kontor i Bryssel. FinUnions representerar Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Tjänstemannacentralorganisationen STTK och De högre tjänstemännen YTN.
Bekanta dig också med FFC:s mål inför valet till Europaparlamentet
